Cerebrovaskulära och Neurologiska sjukdomar Flashcards

1
Q

Stroke

• Patofysiologi

A

Samlingsnamn på symtom när hjärnans nervvävnad skadas på grund av hämmad syretillförsel. Beror på antingen på hjärninfarkt (blodpropp) eller hjärnblödning i hjärnan eller på hjärnans yta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Tia

• Patofysiologi

A

Liknar stroke men patienten återgår till
normal funktion inom 1 dygn, cirkulationen
återställs av sig själv. Beror ofta på emboli eller plack som har fastnat
men som ändå tar sig vidare eller löses upp.
När cirkulationen återställs så återfår
patienten funktioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Subaraknoidalblödning

•Organ

A

Subaraknoidalrummet

Mellan de mjuka hjärnhinnorna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Subaraknoidalblödning

•Patofysiologi

A

Blödning i subarachnoidalrummet. Arteriellt blod som flödar in i subarachnoidalrummet, fortgår detta så kommer det intrakraniella trycket öka. Detta kan leda till att cirkulationen till hjärnan stängs av.

Bristning av aneurysm (60%)
Ibland arterio-venös missbildning (20%)
I övriga fall ingen påvisad orsak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Stroke

• Symtom / riskfaktorer

A
Symtom: AKUT-test, 
• ataxi (svårigheter att samordna rörelser)
• Dubbelseende
• Afasi (språkstörning)
• Hemipares (halvsidesförlamning)
• Balansproblem
• Oförklarlig yrsel
• Ostadighet
Riskfaktorer:
• Ålder, kön, ärftlighet
• Hypertoni, övervikt, rökning
• Ateroskleros, förmaksflimmer
• Dia. Typ 2, hyperlipidemi, låg fysisk aktivitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Subaraknoidalblödning

•Symtom

A
  • ”åskknalls” huvudvärk, sänkt medvetandegrad, illamående, kräkning
  • det blir en ökad vätskemängd mellan hjärnhinnorna som ligger och triggar smärtsensation från nacken ffa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Stroke

• Diagnos

A
  • CT (datortomografi)
  • Allmäntillstånd
  • Vitalparametrar
  • Anamnes
  • NIHSS (NIH Stroke Scale)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Subaraknoidalblödning

• Diagnos

A
  • Akut CT, vid ej påvisad blödning kan en lumbalpunktion göras och man hittar då proteiner i cerebrospinalvätskan som gör att man starkt kan misstänka en blödning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Epiduralblödning

•Organ

A

Mellan dura mater och skallbas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Stroke

• Behandling

A

Behandling på strokeenhet
• Infarkt - få bort propp, trombolys, trombektomi
• Lesion - stoppa blödning, neurokirurgi, endovaskulär coiling (armering)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Epiduralblödning

•Patofysiologi

A
  • Allvarligare formen

- Arteriellt hematom (högt tryck)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Subduralhematom

• Organ

A

Mellan dura mater och subarachnoidea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Epiduralblödning

• Symtom

A
  • Medvetande sänkning
  • Huvudvärk
  • Förändrad pupillreaktion (långt gånget) ->
    andningen kan tillslut påverkas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Subduralhematom

• Patofysiologi

A

Venöst hematom - ganska lågt tryck. Vanligare, speciellt hos dem med känsliga kärl, som äldre och alkoholmissbrukare. En anledning till att blödningstendensen förhöjs kan vara att man går på antikoagulantika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Epiduralblödning

•Behandling

A

Dränering (kirurgiskt ingrepp)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Parkinson

•Organ

A

Degenerativa motorneuronsjukdomar

17
Q

Subduralhematom

• Symtom

A

Det kan sippra i flera veckor utan att man märker det. Men det kan också vara mer akut, desto större kärl, desto större påverkan

18
Q
Multipel skleros (MS)
• Organ
A

Myelin runt axon

19
Q
Multipel skleros (MS)
• Patofysiologi
A

Immunförsvaret angriper myelin, det har dykt upp antikroppar där (nervcellens isolering). Ärr (plack) - när inflammationen har läkt blir det ärr vilket syns på MR-bilder. Går i skov, vilket innebär perioder med mindre/inga symtom

20
Q
Multipel skleros (MS)
• Symtom
A
  • Känselbortfall, domningar
  • Parestesier (myrkrypning)
  • Kranialpåverkan ex sväljningsförmåga, blås/tarm dysfunktion
  • Fatigue (trötthet), depression
  • Nedsatt gång/balans, stelhet
  • Skakningar
21
Q

Parkinson

•Patofysiologi

A

Rubbade impulshämningar

Vid Parkinson är det minskade dopaminnivåer då kommer denna hämning som de basala ganglierna utövar på ex thalamus att bli kraftigare.
Impulser som sen ska tillbaka till motorcortex och sen aktivera våra muskler får det svårare för de impulserna att komma fram i mindre omfattning dvs musklerna aktiveras inte (hypokinesi).

22
Q

Parkinson

•Symtom

A
  • Tremor (skakningar)
  • Brady/hypokinesi (långsam rörelseförmåga)
  • Rigiditet (konstant tonusökning)
  • Balansproblem
23
Q

Parkinson

•Diagnos

A
  • Kardinalsymtom (Tremor, rigiditet, hypokinesi)
  • Gång – korta steg, stapplande
  • Postural kontroll – vid
    lätta knuffningar tenderar
    man att falla.
  • Tonus – kugghjulsfenomenet
  • Skrift – bokstäverna börjar normalt men succesivt blir dem mindre, kan till slut inte läsa vad som står.
  • Tremor – typiska skakningar
  • DT, MR
24
Q
Multipel skleros (MS)
• Diagnos
A

Minst två lesioner (skilda i tid och rum, mins en månad)

MR (ryggmärg, hjärna)
• Ger stöd för diagnos i 90-95% av fallen, påvisar om sjukdomen är aktiv/inaktiv. Ser placken från ärren.
• Likvordiagnos - lumbalpunktion

25
Q
Multipel skleros (MS)
• Behandling
A

Bromsmediciner för att minska inflammationer, minska smärta och rehabilitering

26
Q

Parkinson

• Behandling

A
  • L-DOPA – kan ta sig genom barriären, när det är utanför blodkärlen kommer det transformeras till dopamin
  • Hämning MAO-B, COMT (enzymer som bryter ner dopamin)
  • Dopaminreceptoragonister
  • Rehabilitering, kirurgi
27
Q

Epilepsi

•Patofysiologi

A

Balansen mellan de (Inhibitoriska och Exciterande neuronen) blir rubbad = extrem utlösning av Exciterande impulser.
Antingen att transmittorsubstansen är i för hög koncentration eller att det är för låg koncentration av de inhibitoriska = minskad hämning av neuronen.
Det blir en överaktivering i nervcellerna.

Exciterande TMS – glutamat, när det frisätts sker aktiverande AP
Inhibitorisk TMS – GABA, frisätts detta sänks aktiviteten

28
Q

Epilepsi

•Symtom

A

Olika typer av anfall

  • Generaliserande (tonisk-kloniskt, absenser, myoklona)
  • Fokala anfall
  • Status epileptikus
29
Q

Epilepsi

•Diagnos

A
  • Anamnes
  • EEG (elektroencefalografi)
  • MR, CT
  • Laboratorieanalyser (Hb, blodglukos, Ca2+, infektion)
30
Q

Epilepsi

•Behandling

A
  • Läkemedel (Antiepileptika)
  • Anfallsprofylax
  • Anfallsbehandling (akut)
  • Vid svårare epilepsi -> operation
  • VNS (vagusnervstimulering)