Omvårdnad 2 Hjärtsvikt Flashcards
Svea är 85 år och vårdas på en medicinavdelning. Hon har sedan tidigare besvär med reumatisk värk och har nu förvärrats i sin hjärtsvikt.
Använd nedanstående sökord för att formulera ett omvårdnadsproblem som är vanligt förekommande vid hjärtsvikt. Beskriv även omvårdnadsåtgärder samt hur de åtgärder du planerar kan följas upp.
A) Nutrition (3p)
B) Hud/vävnad
C) Elimination
A) Nutrition (3p)
Omvårdnadsproblem:
Nedsatt aptit
Omvårdnadsåtgärd:
Ge små energiberikande måltider. Näringsdrycker - fler stycken. Fråga Svea vad hon gillar att äta. Stötta upp vid måltider. Önskekost
Uppföljning:
Följa vikten. Kostregistrering för att se hur mycket hon får i sig - behövs TPN?
B) Hud/vävnad
Omvårdnadsproblem:
Trötthet → sängliggande → trycksår
Omvårdnadsåtgärd:
Delmål som att komma upp till måltider. Stå vid sängkant/sitta upp i en fåtölj. Aktivitetsschema. Lägesförändringar
Uppföljning:
Daglig inspektion av hudkostymen. Avlastningsdynor/luftmadrass för att undvika eller förebygga trycksår.
C) Elimination
Omvårdnadsproblem:
Dyspné → vätskedrivande → hinner ej till toa
Omvårdnadsåtgärd:
Inkontinensskydd för trygghet. Stöd till toalett eller mobil toalett? Svea ska inte känna sig i vägen eller att hon skäms, visa att man finns där för henne. Viktigt med trygghet.
Uppföljning:
Torr och rent i sängen? Behövs insatser i hemmet? → risk för fall? Riskbedömning/ vårdplanering
Patientutbildning är en viktig del av omvårdnaden vid långvarig hjärtsvikt. Ge tre exempel och beskriv vad du inkluderar i patientutbildningen vad gäller egenvård. (3p)
Ödem → Fötterna i högläge, använda sig av kompression/ stödstrumpor eller linda benen för att främja det venösa återflödet
Väga sig → följa upp vikten för att se om vätska har samlat sig i kroppen så man inte går upp i vikt för mycket. Väga sig ofta/dagligen för att hålla koll på detta
Vätskeintag → Följa en vätskelista för att ha koll på vätskeintaget och vad/ hur ofta man dricker. Tänka på att det finns vätska i mat såsom ex soppa. Patienten ska vara delaktig i sin vård så mycket som det går för att främja egenvård.
Svea besväras även av sin reumatiska stelhet och uttrycker sitt obehag till dig. Vad kan du rekommendera Svea förutom läkemedelsbehandling för att lindra problem med stelhet? (2p)
Massera området som är stelt, ev. lägg på värme eller ta ett varmt bad eller en varm dusch om möjligt.
Avlasta med en stödjande skena.
Aktivitet motverkar stelhet och oftast är patienten mest stel på morgonen så man legat still så länge.
Ev. kontakta fysioterapeut
Patientsituation 3: Kalle
Även Kalle har lagt in på din avdelning. Inläggningsorsaken är försämrad hjärtsvikt. Hans underben är svullna som stockar och han hostar och får dra efter andan mitt i meningar när ni pratar. Läkaren har ordinerat loop-diuretika intravenöst och dessutom satt en vätskerestriktion på 1500 ml/ dygn. Kalle tycker att det är jättejobbigt och är törstigt hela tiden. “1500 ml är ju ingenting!”, säger han. “Det kommer jag inte att klara”.
Beskriv hur du bemöter honom i denna situation. Ge också 4 förslag på omvårdnadsåtgärder som kan underlätta för Kalle att hålla rekommenderad vätskerestriktion. (5p)
Bemöter Kalle lugnt, tryggt, med stor empati för hans situation. —–
Han kan få suga på isbitar eller isglass.
Ge honom salivstimulerande tabletter.
Låta honom själv få dokumentera i vätskelistan och hur vi lägger upp hans vätskerestriktion för att öka känslan av kontroll
Ge vätska i mindre glas för att minska mängden vätska
Kalle genomgår en lungröntgen som utöver hjärtsvikt tyder på infiltrerat som tyder på lunginflammation. I den specifika omvårdnaden vid pneumoni är PEP-flöjt ett viktigt redskap. Kalle har dock aldrig sett en sådan förut och känner sig inte så motiverad att använda den. Ange tre positiva effekter som finns med att använda PEP-flöjt. (3p)
Förklarar att den vidgar luftrören
Förklarar att den sänker andningsfrekvensen
Renar luftvägarna som indirekt hjälper med andningen
→ Mobilisering av sekret och upphostningar underlättas
- När Stina väl är på medicinavdelningen är det tydligt märkbart att hon besväras av sin hjärtsvikt. Formulera omvårdnadsproblem som är vanligt förekommande vid hjärtsvikt utifrån nedanstående sökord. Beskriv även relevanta omvårdnadsåtgärder och hur detta kan följas upp.
NUTRITION
NUTRITION (3p)
Omvårdnadsproblem:
Törst/muntorrhet pga vätskerestriktion
Undervikt (kan t ex bero på ödem runt tarmar som orsakar illamående)
Omvårdnadsåtgärder:
Rådgöra med dietist
Näringstillskott?
Antiemetiska läkemedel?
Återfukta munnen med t ex solrosolja
Uppföljning:
Upplever patienten mindre besvär med muntorrhet/törst?
Har patienten haft några viktförändringar?
- När Stina väl är på medicinavdelningen är det tydligt märkbart att hon besväras av sin hjärtsvikt. Formulera omvårdnadsproblem som är vanligt förekommande vid hjärtsvikt utifrån nedanstående sökord. Beskriv även relevanta omvårdnadsåtgärder och hur detta kan följas upp.
ELIMINATION
Omvårdnadsproblem:
Förstoppning (pga behandling med diuretika och/eller fysisk inaktivitet)
Urinträngningar
Omvårdnadsåtgärder:
Fiberrik kost och/eller laxantia
Fysisk aktivitet
Få i sig rätt mängd vätska (ej för lite)
Ta diuretika senare på dagen för att undvika dagliga trängningar.
Ta diuretika tidigare på dagen för att undvika nattliga trängningar
Kontrollera kreatininvärdet ofta (för att observera ev. ökad njurpåverkan)
Uppföljning:
Har patienten fortsatt förstoppning?
Har patienten fortsatta urinträngningar?
- När Stina väl är på medicinavdelningen är det tydligt märkbart att hon besväras av sin hjärtsvikt. Formulera omvårdnadsproblem som är vanligt förekommande vid hjärtsvikt utifrån nedanstående sökord. Beskriv även relevanta omvårdnadsåtgärder och hur detta kan följas upp.
PSYKOSOCIALT
Omvårdnadsproblem:
Nedstämdhet
Omvårdnadsåtgärder:
Samtala med oss sjuksköterskor eller med kurator.
Erbjuda samtalsstöd
Uppföljning:
Fråga om patientens mående. Hjälper samtalsstöd eller ej? Behövs något annat att göra? Göra en ny vårdplan?
- Precis som vid njursvikt är egenvården mycket betydelsefullt vid hjärtsvikt. Ge tre exempel på vad sjuksköterskan bör inkludera i patientutbildningen vad gäller egenvård vid hjärtsvikt? (3p)
Goda sömnvanor, planera in aktivitet och vila
Fysisk aktivitet men anpassat efter patienten
Ge god kunskap/information till patient och anhöriga
Leif är 70 år och har efter en hjärtinfarkt för tre år sedan utvecklat hjärtsvikt. Du träffar honom när han kommer till hjärtsviktsmottagningen på uppföljning. Han berättar att han de senaste månaderna har känt sig så nedstämd eftersom han inte “orkar någonting” och han har slutat med aktiviterna i pensionärsföreningen eftersom han inte kan koncentrera sig.
Kronisk trötthet, så kallad fatigue, kan vara ett stort problem i vardagen och få stor inverkan på patientens liv. Som sjuksköterska kan du stötta Leif i att utveckla olika strategier för att hantera tröttheten. Beskriv och motivera kort tre omvårdnadsåtgärder som kan underlätta. (3p)
Planerade vilostunder → planera in vilomement vid olika stunder på dagen för att orka med ansträngde aktiviteter
Hjälpmedel → som ex. permobil för att spara energi och orka ta sig till pensionärsföreningen
Nutrition → se till att han är tillräckligt nutrierad för att samla energi för att orka med dagen. Ex. E-kost och näringsdryck
Markera det som är sant eller falskt av nedanstående påståenden om specifik omvårdnad vid hjärtsvikt (0,5/korrekt svar - 2p)
Vid hjärtsvikt är bedömning av vätskebalansen viktig på grund av den ökade risken för dehydrering –> FALSKT
Riktlinjerna för hjärtsviktsbehandling omfattar bland annat rekomendation att minksa saltintaget –> SANT
Att servera stora måltider med förlängda fasteperioder emellan avlastar hjärtat –> FALSKT
Syrgasbehandling bör undvikas till batienter med hjärtsvikt –> FALSKT
