Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

NEURO > NHoI 10 banor > Flashcards

NHoI 10 banor Flashcards

1
Q

Det finns tre stora sensory tracts, vilka?

A

posterior column tract, spinothalamic tract och spinocerebellar tract

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

first order neuron har sin cellkropp i?

A

dorsal root eller kraniel rot ganglion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

second order neuron har sin cellkropp i?

A

hjärnstammen eller ryggmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

third order neuron gör detta

A

transporterar information från thalamus till cortex. Finns alltid i thalamus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vilka modalitter finns när det gäller känsel?

A

Touch, temperature, pain, crude touch.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

viktigt ämne för somatosensorisk specificitet

A

TRPA1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kan man använda capsaicin på

A

TRPV1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

den speciella form av energi som en receptor är mest känslig för kallas?

A

adekvat stimulus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vilka receptortyper finns det?

A

chemoreceptorer, noicicereceptors, termoreceptorer, mekanoreceptpore, fotoreceptorer och osmoreceptorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

receptorer med fria nervändar

A

smärta och temperatur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilken typ av receptor är vanligast vid de viserala organen?

A

fria nervändar, viktigast för noicereceptorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

var går touch, vibration, pressure och positions sense?

A

dorsal column pathway

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

var går pain, therma sensations, crude touch och sexuell sensation?

A

spinothalamic pathway

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur länge måste det ha varat i smärtväg om det ska vara kroniskt?

A

3 månader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

frihet från smärta

A

analgesia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

reducerad känslighet för nociceptiva stimuli som innebär att man har en ökad smärttröskel

A

hypoalgesia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

ökad känslighet för nociceptiva stimuli, reducerad smärttröskel.

A

hyperalgesia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

smärta från bgrejer som inte är smärtsamma egentligen

A

allodynia, kan ske vid tex en skada på huden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

smärta inom ett visst innervationsområde.

A

neuralgia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vilka smärttyper finns det?

A

nociceptiva (orsakad av vävnadsskada), inflammatorisk, neuropatisk och funktionell(som typ fibromyalgi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

faktorer som påverkar smärttröskeln

A

gener, kön, ålder, hormonella faktorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

vilken skala kan man kolla smärta på

A

visual analogue scale.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

bana som kontrollerar rörelser i bål samt övre och nedre extremiteter

A

kortikospinalbanan/pyramidbanan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

ett motorneuron+ fibrerna det innerverar

A

motorisk enhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

kärna av motorneuron som innerverar en muskel

A

motorpool

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

synapsen mellan efferenta terminaler och muskelfiberns membran

A

neuromuskulära synapsen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

postsynaptiska membranet på muskelfibern

A

motorändplatta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

vilka basala ganglier finns?

A 
1/ svanskärnan (nucleus caudatus)
2/ skalkärnan (putamen)
3/ accumbenskärnan (nucleus accumbens)
4/ bleka kärnan (globus pallidus)
5/ subthalamiska kärnan (nucleus
subthalamicus)
6/ svarta kärnan (substantia nigra)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

lillhjärnans funktioner

A

balans, koordination, muskeltonus och sensorimotorisk inlärning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

vilka tre kortikala delar på cerebellum finns?

A

Cerebrocerebellum (störst) Spinocerebellums, , Vestibulocerebellum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

vilka tre pedunklar finns?

A

övre, mellersta och nedre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

tre djupa kärnor i lillhjärnna

A

dentatus(störst), interpositus och fastigus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

cell med flest synapser till sig i cerebellum?

A

purkinjeceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

celler som är störst till antalet i nervsyetemet

A

kornceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

problem vid oordning bland purkinjecellerna

A

ostadig gång

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

signalerar önskad aktivitet
och information om aktuellt läge till
celler i djupa kärnan och kornceller

A

mossfibrer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Axonerna bildar korgar runt målcellens

(Purkinjecellens) cellkropp

A

basket cells

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Anses vara lilla hjärnans mest komplexa celltyp med
möjlighet att fungera både som “strömbrytare”
och modulerare av Purkinjecellernas aktivitet.

A

golgiceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Små-medelstora nervceller, strödda i de ytligare

delarna av cerebellum

A

stjärnceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

vilken sensorik korsar redan i ryggmärgen?

A

Smärta och temperatur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

vilka projeekterar in till dorsalhornet?

A

C-, ad- och Ab-low threshold mechanoreceptors

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vilka grupper innerverar muskelspindlar? Var kopplar de till motorneuron?

A

Ia och II afferenter projekterar in till ventrala ryggmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

vilka grupper innerverar golgi tendon organs?

A

Ib men även II kontaktar interneuroner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Den grå massan är indelad i så många lamina och sensoriska axon terminerar dessa medan nociception terminerar dessa av dem?

A

10/1-6/1-2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

När man vänjer sig vid en viss sensorik?

A

adaption

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

adapterar snabbt?

A

fasiskt som taktila receptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

adapterar långsamt?

A

toniskt, muskelstretchreceporer. joint proprioceptors

48
Q

Skillnad receptor/generatorpotential mot actionspotential?

A

graderad
ingen all or none.
kan summeras
unpropagated

49
Q

sensoriska fibrer vilka är myeliniserade? vilka inte?

A

1(AB),2, 3 är myeliniserade (Ia är störst och snabbast)

4 är omyeliniserat, långsammare

50
Q

vad gör proprioceptorer? var finns dem?

A

känner av kroppsposition och extremiteterna.
finns i GTO, muskelspindlar mekanoreceptorer i leder. jobbar tillsammans med vestibulära organ och syn för att hålla kroppsposition

51
Q

beskriv spatial discrimination, finns två typer

A

One point discrimination. två punkter kopplar till en som innerveras aav flera.
two-point discrimination när två signaler själv går till hjärnan

52
Q

beskriv lateral inhibition

A

När en signal inhiberar andra sekundära neuron närmast för att få bra perception

53
Q

På vilka tre sätt är sensory tracts ordnade?

A

Efter modalitet
ssomatotopiska (site of origin)
medial-lateral rule

54
Q

beskriv medial lateral rule:

A

De sensoriska neuron som kommer in lågt hamnar mer medialt i ryggmärgen.

55
Q

Hur går Dorsal column pathway? Modaliteter

A

Går upp direkt utan att korsa ryggmärgen. korsar i medulla (2a neuron) Går med medial lemniscus pathway går till thalamus och sedan ut till barken.
mod: touch
vibration
position

56
Q

Hur går spinothalamic pathway? Modaliteter

A 
korsar direkt i ryggmärgen, delas i två anterior och lateral.
Mod:
Smärta
temperatur
crude touch
sexual sensations
57
Q

hur går thalamokortikala banan?

A

korsar inte.

58
Q

Relay nucleus for

trunk& extremities. Vilken?

A

ventral posterior lateral nucleus

59
Q

två principiellt skilda somatosensoriska banor?

A

specifika med en typ av somatosensorisk receptor

ospecifika med flera typer av somatosensoriska receptorer

60
Q

Centrala mekanismer för hyperalgesia?

A

postsynaptiska neuron blir mer beredda än normalt att skicka nociceptiva impulser, har similaritet med LTP i hippocampus

61
Q

Vilka fibers finns inom nociceptiva neuron?

A

A delta fibers 20 m/s aktiveras av high threshold mechanical och noxious heat.

C fibrer (1m/s) aktiveras av polymodal (thermal/chemical/mechanical stimuli)
Mekano intensitiva(noxious heat) ger vasodilatation och röd hud
62
Q

Vad gör triptaner?

A

Är serotonin agonister, blockar släppet av CGRP och substans P från polymodala sensoriska neuron, människor med låg halt av serotonin kan vara mer känsliga för migrän

63
Q

Vad händer troligen vid amputering? beskriv

A

Man får fantomsmärta, nerver kopplas om till närliggande områden med hjälp av neutrofa faktorer. Tar man på ansiktet kan det kännas där handen var.

64
Q

descending pain modulation?

A

när vissa sensoriska input, leder till hämning av en annan. typ när rädslan är större än smärtan.

65
Q

Beskriv mekanismen för analgesia

A

Stimulering av periaqueductal grå mass i midbrain aktiverra encephalin releasing hormones som projekterar till Raphe. % ht går till dorsal hornet och formar excitatoriska connecions med de inhibitoriska interneuronens interneuron som finns i lamina 2 som släpper ut enkephalin eller dynorpin opoid nt som binder till u receptorer

66
Q

segmental pain modulation?

A

c fiber inhiberar inhibitoriska circuit neuron medan alfabetafiber stimulerar den. Medan båda stimulerar dorsal horn projection

67
Q

Vad gör de basala ganglierna?

A

initering/avslut av rörelse

68
Q

Vad gör hjärnstammen motoriskt?

A

grundläggande rörelse och kroppsställning.

69
Q

neuron i motoriken?

A

Övre motorneuron kommando
interneuron i reflexer
nedre motorneuron som kopplar till muskler, kommando

70
Q

primära motorkortex kopplar till?

A

kortikospinalbanan

71
Q

Vad kan kodas och frambringas med mikrostimulering i primära motorkortex.?

A

motorprogram

72
Q

beskriv kortikospinalbanan med avseende på funktion, hur mkt korsar mittlinjen i medulla funktion?

A

Förbinder cerebrala kortex med spinala motorneuron, mest direkta kontakten mella cerebrum och neuron i ryggmärgen. 85% korsar i medulla (15% stannar ipsilateralt). kontrollerar rörelser i bål samt övre och nedre extremiteter.

73
Q

Vad kan kodas och frambringas med mikrostimulering i primära motorkortex.

A

motorprogram

74
Q

4 indirekta motorbanor avd är specillt med dessa?

A 
Vestibulospinalbanan
Colliculospinalbanan
Rubrospinalbanan
Retikulospinalbanan. går från hjärnstammen. är en venteromedial bana. terminerar mestadels bilateralt i
ryggmärgen
75
Q

beskriv Mediala lokala bansystem

A
  • försörjer axial muskulatur
  • sträcker sig över längre sträckor
  • kan korsa mittlinjen (kontralaterala)
  • koordination av bål och höftmuskulatur
76
Q

beskriv laterala lokala bansystem

A
  • begränsade
  • ipsilaterala
  • koordination av ben och armrörelser
77
Q

motoriska enheter varierar i?

A
  • storlek
  • styrka
  • snabbhet
  • uthållighet
78
Q

vad släpps ut från det efferenta

motoraxonets terminal till motorändplattan? vad sker när det släpps?

A

acetylkolin. resulterar i depolarisation vid motorändplattan
- producerar kontraktion “twitch” i muskelfibern (kalcium kanaler
öppnas - aktin-myosin rörelse)

79
Q

Vad gör Novitjok

A

binder irreversibelt till ach esteras i neuromuskulära ändplattan, leder till att muskeln är spänd hela tiden.ACH bryts ej ner

80
Q

hur fungerar böjreflexen?

A

Afferent signal kommer sensorisk. av smärta som sedan kopplas in i interneuron som aktiverar muskel som dras bort, en polysynaptisk reflex 2 eller fler synapser. långsammare än en monosynaptisk bana.

81
Q

Hur fungerar töjreflexen.

A

sensorik sänds till ryggmärgen som känner av om en sena dras ut och då aktiveras samma muskel är en monosynaptiska bana. Ger grundtonus , reglerar skelettmuskellängd

82
Q

Vad har gamma motorneuronet för roll i töjningsreflexen?

A

Muskelspolen innerveras av Gammamotorneuron som reglerar muskelspolens känslighet. de är parallellt aktiva. när alfa sträcker muskelfubrer så sträcker gamma muskelspolen. Ger muskeltonus. viktigt för proprioception.

83
Q

Skillnad övre och nedre motorneuronskada?

A

Övre MN skada - förlorar modulation och inhibitorisk
kontroll, ökad tonus, kramp, hyperaktiva reflexer,
finmotorik försvinner
Nedre MN skada - direkt påverkan genom förlust av
aktivering, nedsatt tonus, förlamning, hypoaktiva
reflexer, muskeldegeneration

84
Q

Viktig för planering och inlärda rörelsemönster. beskriv

A

Supplementära motorområdet (SMA). • Här syns aktivitet en sekund innan en rörelse startar, stimulering av SMA skapar en vilja att
röra sig och en beredskap för rörelse.
• Deltar i planeringen av rörelser som kräver invecklad och genomtänkt samverkan mellan de
båda kroppshalvorna.

85
Q

Vad sker vid Parkinson’s sjukdom

A

basal ganglier fungerar inte. Kan inte växla mellan motorprogram som avslutar eller påbörjar rörelse.

86
Q

Från var tar basala ganglier emot inflöde av signaler?

A 
hjärnbarken i pann- och
hjässloberna, bearbetar
signalerna och sänder dem
sedan vidare dels till talamus
som i sin tur påverkar
signalflödet till hjärnbarken
87
Q

Pjojektioner basal ganglier?

A 
Putamen till Globus pallidus
(GP)
Globus pallidus externa till
subtalamiska kärnan
Subtalamiska kärnan till GP. Kortex och substantia nigra
projicerar till caudatus och putamen
interna
GP interna till talamus
Talamus till kortex
88
Q

dessa projektioner formar den direkta banan, vad gör den?

A

från striatum (caudate/putamen)
till globus pallidus interna, faciliterar
initiering av viljemässiga rörelser.
Dopamin hjälper till.

89
Q

Hur fungerar den direkta banan med de basala ganglierna?

A 
Kortex och substantia nigra aktiverar
striatum.
Striatum inhiberar GP interna.
GP internas toniska aktivitet försvagas då.
Thalamus aktiverar frontalkortex.
Mer rörelse
90
Q

Hur fungerar den inhibitoriska banan i avseende på basalganglier

A

Kortex aktiverar striatum och subtalamiska
kärnan.
Striatum disinhiberar GP externa.
GP externa toniska inhibition på
subtalamiska kärnan minskar.
Subtalamiska kärnan aktiverar GP interna.
GP internas toniska aktivitet förstärks då.
Thalamus aktivering av frontalkortex minskar
Mindre rörelse

91
Q

hur fungerar dopamin i striatums neuron?

A

aktiverar den direkta bann men inhiberar den inddirekta och faaciterar rörelse

92
Q

Dopamintillförsel leder till samma sak:

A

en nedreglering av den
inhibitoriska aktiviteten från basala
ganglierna till talamus.

93
Q

vilka två typer av dopaminreceptporer finns?

A

D1-typen
Aktivering av denna receptor är kopplat till adenylylcyklas, som
ökar den intracellulära koncentrationen av second-messengern
cykliskt adenosine monofosfat (cAMP). När dopamin binder
denna undertyp aktiveras mottagarnervcellen
D2-typen
Aktivering av denna receptor är kopplat till G proteinet Giα som
inhiberar adenylylcyklas, vilket sänker den intracellulära
koncentrationen av cykliskt AMP. När dopamin binder denna
undertyp inhiberas mottagarnervcellen

94
Q

Vad händer vid huntingtons disease?

A

Vid Huntingtons sjukdom är det ffa medium spiny neurons som

projicerar till globus pallidus externa som degenererar

95
Q

Vad händer med motoriken när striatum (caudate/putamen)

degenererar?

A

Den blir överrörlig

96
Q

beskriv den prefrontala loopen

A

start och
avslut av kognitiva processer
- planering, arbetsminne och
uppmärksamhet.

97
Q

beskriv den limbiska loopen

A 
start och
avslut av känslomässiga
beteenden och motivation,
samt växling från ett humör
till ett annat.
98
Q

Beskriv cerebrocerebellum

A

störst, interagerar med cortex via pons. afferenter från nedre olivkärnan och ponskärnorna som i sin tur tar emot massivt flöde av signaler från storhjärnebarken.

99
Q

beskriv spinocerebellum:

A

afferenta signaler från ryggmärgen via flertalet kärnor som vestibularis, övre fyrhögen, formatio reticularis, och olivainferiorkomplexet.(klättertrådar)

100
Q

beskriv vestibulocerebellum

A

afferenter från vestibulariskärnorna

101
Q

beskriv de tre pedunklarna.

A

Övre pedunkeln (superior cerebellar peduncle)
Efferenter från lillhjärnskärnorna till superior colliculus, via thalamus till
storhjärnebarken
Mellersta pedunkeln (middle cerebellar peduncle), störst
Afferenter från cellkroppar i hjärnstammen, bildar ponskärnan som tar emot
information från storhjärnebarken och colliculus.
Nedre pedunkeln (inferior cerebellar peduncle), minst o mest komplex
Afferenter från ryggmärg och balanskärnor, efferenter till övre motorneuron i
balanskärnor och retikulära formationen

102
Q

Beskiv kärnorna i cerebellum

A

Dentatus Största kärnan
Dentatuskärnan tar emot afferenter från
ponskärnor, oliven och retikulära formationen
och har efferenter i den övre lillhjärnsarmen
till mitthjärnan/mesencephalon. Dessa
trådmassor korsar från höger och vänster i
den övre lillhjärnsarmkorsningen.

Interpositus/fastiguus:

utgör
spinocerebellums utflödeskärnor.

103
Q

beskriv afferenter till cerebellum

A

• Inflöde från kortex via synaps på ponskärnan via
mellersta pedunkeln (20 miljoner fibrer, jmf CST
1 miljon)
• Korsat flöde - kortex-cerebellum.
• I förhållande till kroppen så är cerebellums
inflytande ipsilateralt (cerebrala kortex
kontralateralt)
• Även intryck från:
• Ryggmärgs kärnor cuneatus och Clarke -
proprioceptiv från armar och ben
• Vestibularis och colliculus -information från öra och
öga
• Olivkärnan - modulatoriska intryck

104
Q

Var projicerar dentatus och interpositus?

A

projicerar bl.a. till den röda kärnan,
olivainferiorkomplexet, formatio
reticularis, colliculus superior

105
Q

Var projicerar Nucleus fastigii

A

till
vestibulariskärnorna, formatio reticularis,
olivainferiorkomplexet, colliculus superior

106
Q

feedbackenhet som är viktig för

adaption?

A 
På vägen upp mot kortex skickar
den övre lillhjärnsarmen
kollateraler till röda kärnan som i
sin tur skickar vidare projektioner
till olivkärnan
107
Q

Beskriv en loop för

cerebro-cerebellär feed-back

A 
• Finns både stängda
(“homonyma”) och öppna loopar
(input från stora delar av kortex
men feedback till motor
områden)
• Ffa till motor kortex och dess
associationsområden
• Även frontal loben, planering av
viljestyrda rörelser, man kan
tänka sig inflytande på andra
funktioner än motorik som ex
problemlösning
• Inhibitorisk signal kommer från
cerebellära purkinjeceller
108
Q

När tonen kommer ska försökspersonen
dra i handtaget. Dock kan man redan
innan impulsen når biceps mäta aktivering
i gastrocnemius, som hjälper till att hålla
balansen när biceps jobbar med handtaget
Vestibulospinala och retikulospinala banan
förmedlar båda två information för kontroll
av kroppshållning
Retikulospinala - “feed-forward” - proaktiv
Vestibulospinala - “feedback” - reaktiv

A

beskriv feed forward kontroll av förväntat rörelse:

109
Q

Cerebellum tar emot två typer av information: vilka?

A

kopia av avsedd rörelse direkt från motorkortex
den faktiskt utförda rörelsen från proprioceptiv
återkoppling
Informationen jämförs och rätt rörelser selekteras

110
Q

Kategorier av mosstrådssystem:

A 
Sensorisk feedback
• Receptiva fält
• Submodalitet
• Temporala egenskaper
Sensorimotoriska signaler
• Balans
• Proprioception
Kortex/motor signal (pons)
• Motor cortex
• Sensoriska cortex
• Premotor cortex
• Parietala cortex
Synkortex
111
Q

Hur fungerar Lillhjärnans nätverk?

A
  1. Mossfibrer från ponskärnor
    (kortex), hjärnstam och ryggmärg
    projicerar på kornceller och djupa
    kärnor
  2. Kornceller bildar parallellfibrer som
    synapsar på Purkinje cellernas
    dendriter.
  3. Purkinjeceller får aktiverande
    inflöde från olivkärnans
    klätterfibrer vilka i sin tur tar emot
    afferenter från kortex och röda
    kärnan
112
Q

Hur fungerar Jämförelse av begärd och utförd rörelse i

lillhjärnan via mossfibrer

A
  1. Mossfibrer signalerar önskad aktivitet
    och information om aktuellt läge till
    celler i djupa kärnan och kornceller.
  2. Kornceller (granule cells) för signalen
    till många purkinjeceller.
  3. Signalerna sammanfaller vid vissa
    purkinjeceller
113
Q

Korrektion av rörelse från lillhjärnan via

klätterfibrer

A 
1. En träningssignal från olivens
klätterfibrer aktiverar purkinjecellen
(sensorisk ger feedback reglering,
motorisk för aktivt lärande).
2. Föreslagen process för inlärande av
motor program, long term depression
(LTD) - då ska enligt hypotesen både
“climbing fibers” och “parallel
fibers”aktiveras samtidigt.
3. LTD inaktiverar purkinjecellen och
korrekt del av motorprogrammet tillåts
fortgå via de övre motorneuronen.
114
Q

Hur fungerar det vid inlärning av nya motorprogram (ex tennis)

A

Inre olivkärnan – klätterfiber
Klätterfibrerna får ökad aktivitet när nya motorprogram tränas in
Varje Purkinjecell får intryck från en klätterfiber
Klätterfibern fyrar en komplex puls av aktionspotentialer till
Purkinjecellen (“complex spike”) när ett nytt motorprogram lärs in
Pulsen orsakar beständiga förändringar av hur moss fibrerna påverkar
Purkinjecellen

115
Q

Hur är purkinjecelelrna i de djupa kärnorna vid vila och rörelse?

A

Purkinje celler och celler i de djupa kärnorna är toniskt

aktiva vid vila och inaktiva under rörelse

NEURO (27 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions