Neurologi 2

Question 1

Vad krävs för diagnosen epilepsi?

Answer 1

Två eller fler oprovocerade epileptiska anfall

Question 2

Vad är ett epileptiskt anfall?

Answer 2

symtomgivande abnorma, repetitiva, synkrona urladdningar i kortikala nervceller

Question 3

Vad är fokala epileptiska anfall? (partiella anfall)

Answer 3

vanligaste anfallstypen hos vuxna

den epileptiska aktiviteten är begränsad till ett område i hjärnan. Beror på lokal avvikelse eller skada i hjärnan

Question 4

Vad är generaliserade epileptiska anfall? Vilka typer finns?

Answer 4

anfall med epileptisk aktivitet i hela hjärnan.
Primärt generaliserade anfall: debuterar som generaliserad aktivitet i båda hemisfärerna. Tex tonisk-kloniska, absenser eller myoklonala anfall
Sekundärt generaliserande anfall: fokala anfall som utvecklas till generaliserade anfall. tex tonisk-kloniskt och medvetandeförlust

Question 5

Vad är incidensen av epileptiska förstagångsanfall?
Vilka har störst risk att drabbas?
Vad är livstidsrisken för att drabbas av generaliserat toniskt-kloniskt krampanfall?

Answer 5

ca 11 000
barn <10 år och äldre >60 år
10 % drabbas någon gång under livet

Question 6

Vad orsakas epilepsi av?

Answer 6

genetiska och /eller förvärvade faktorer.
fokala: alltid någon form av lokal skada i hjärnan.
generaliserade anfall: obalans mellan hämmande och excitetrande faktorer.
Låg kramptröskel + provocerande faktorer(blinkande ljus mm) => epilepsianfall

Question 7

Vad kan akutsymtomatiska epileptiska anfall utlösas av?

Answer 7

Feber
abstinens
metaboliska störningar
toxisk påverkan
CNS-infektioner
Traumatisk hjärnskada i akutskedet
Cerebrovaskulära lesioner i akutskedet

Question 8

Vilka olika klasser av fokala (partiella) anfall finns?

Answer 8

fokala anfall utan medvetandestörning (enkla anfall)
Fokala anfall med medvetandestörning (komplexa anfall)
Fokala anfall med sekundär generalisering

Question 9

Vilka olika klasser av generaliserade anfall finns det?

Answer 9

Tonisk-kloniska anfall
Absenser
Myokloniska anfall
Kloniska anfall
Toniska anfall
Atoniska anfall

Question 10

Hur är symtombilden vid fokala anfall utan medvetandesänkning?

Answer 10

Både lateraliserade och lokaliserade symtom. Varje individ har en sterotyp symtomsekvens. Anfallskarakteristika är relaterade till anfallsursprung. Kan vara motoriska, sensorisa, autonoma eller psykiska symtom

Question 11

Hur är symtombilden vid fokala anfall med medvetandesänkning? Vilka typer är vanligast?

Answer 11

medvetandestörningen kan debutera en bit in i anfallet eller samtidigt som anfallet. Anfallskarakteristika beror på lokalisation.
Vanligast är temporallobsanfall: aura med rädsla och epigastric rising, ofta långsamt tilltagande medvetansdesänkning, ofta automatismer och autonoma symtom, duaration drygt 1-2 minuter, ofta postiktal konfusion.

Frontallobsanfall: med eller utan aura, ofta motoriska symtom, ofta < 1 minut, ofta saknas medvetandepåverkan, ibland bisarra automatismer, ofta nattliga

Question 12

Vilka olika faser finns vid ett generaliserat toniskt-kloniskt anfall/Grand mal-anfall?

Answer 12

tonisk fas: 10-20 s, förlust av medvetande och fall, ihållande kramp i samtliga muskler, urin-/fecesavgång, andningsstillestånd, avslutas med darrningar => skakningar

klonisk fas: < 1 minut, symmetriska ryckningar i armar, ben, huvud och bål, tugga fradga, tungbett, fortsatt cyanos

Postiktal fas: initialt helt slapp, kraftig andning och medvetandet återkommer. Kan ha en postiktal konfusion som varar ett par timmar

Question 13

Vad är absenser? (petit mal)

Answer 13

debuterar oftast hos barn och unga.
ett absensanfall börjar plötsligt med medvetandestörning, frånvarande blick, blinkningar, uppåtriktade ögon, munrörelser och lätta ryckningar i överkroppen.
Upphör plötsligt efter ca 15 s
Kan vara upp till 100 anfall per dag.

Question 14

Vad är ett absensstatus?

Answer 14

om medvetandet inte återfås mellan absensanfallen eller om anfallen fortsätter

Question 15

Vad är myoklona anfall?

Answer 15

Typiska för juvenil myoklon epilepsi (JME). Genetisk sjukdom. Korta ryckningar i armar, axlar och huvud som ofta är symmetriska. Kan utlösas av sömnbrist eller vid uppvaknandet på morgonen.

Question 16

Hur är EEG-mönstret vid absensanfall?

Answer 16

typiskt EEG-mönster på 3 Hz med spike-wave-aktivitet

Question 17

Hur är EEG vid myoklonala anfall?

Answer 17

Typiskt polyspike-wave aktivitet(många spikes, färre waves)

Question 18

Hur diagnosticeras epilepsi?

Answer 18

Minst två oprovocerade epileptiska anfall

1. Anamnes + vittnesbeskrivning
2. oprovocerat eller akutsymtomatiskt anfall?
3. EEG och MR eller DT

Question 19

Akut utredning vid epileptiskt anfall?

Answer 19

ABC
Somatisk och neurologiskt status
EKG
Lab
Akut DT-hjärna

Question 20

Poliklinisk uppföljning av oprovocerat förstagångsanfall?

Answer 20

MR hjärna eller DT med kontrast
EEG
Remiss till neurolog

Question 21

Vilken är den allvarligaste differentialdiagnosen till epileptiskt anfall och som måste uteslutas?

Answer 21

Kardiell synkope

Question 22

Hur behandlas ett pågående epileptiskt anfall?

Answer 22

Se till att patienten inte skadar sig vid fall eller mot okringliggande föremål
I postiktala fasen: placera i framstupa sidoläge
Läkemedel och sjukhusvård är inte indicerat vid kortvariga anfall
Om status epilepticus => behandling

Question 23

Behandling vid epilepsi?

Answer 23

Fokala anfall: karbamazepin, Tegretol eller Lamotrigin, Lamictal eller Oxkarbazepin, Trileptal eller Levetiracetam, Keppra.

Primärgeneraliserat anfall: Valproat, Valproinsyra, Absenor, Ergenyl eller Lamotrigin(där graviditet är en möjlighet) eller Levetiracetam

information, stegvis upptitrering av lägsta effetkiva dosen, uppmärksamhet på biverkningar, eftersträva monoterapi

Alternativ: kirurgi, vagusstimulering och ketogen kost

Question 24

Vilka interaktioner finns mellan p-piller och epilepsiläkemedel?

Answer 24

Enzyminducerade epilepsimedel( Karbamazepin och Fenytoin) minskar effekten av p-piller
P-piller minskar effekten av lamotrigin

Question 25

Vilka biverkningar finns till antiepileptika?

Answer 25

Typ A: förväntade, dosberoende och ofta övergående.
yrsel, illamående, trötthet, ataxi, dubbelseende, dimsyn, huvudvärk

Typ B: idiosynkratiska, icke-dosberoende och oförutsägbara
Hudutslag (Stevens-Johnsons syndrom), levernekros, agranulocytos.

Långtidsbiverkningar: osteoporos, valproatencefalopati
teratogena effekter
Psykiatriska biverkningar: depression, irritabilitet och ångest

Question 26

Vad är körtkortsreglerna vod epileptiska anfall?

Answer 26

Innehavshinder för vanliga bilister:

• ett första spontant epileptiskt anfall: 6 månader
• epilepsi: 12 månader
• EEG visar bilateral synkron 3 Hz spike-wave
• anamnes och EEG innebär påtaglig risk för epileptiskt anfall

Hinder för innehav för yrkeschaufför?

• första spontant epileptiskt anfall: 5 år, medicinfri
• epilepsi: 10 år, medicinfri
• EEG visar bilateral synkron 3 Hz spike-wave
• Anamnes och EEG innebär påtaglig risk för epileptiskt anfall

Question 27

Hur är prognosen vid ett första oprovocerat epileptiskt anfall?
Vid behandling av epilepsi?

Answer 27

ca 43 % får ett andra

70-80% med epilepsi uppnår långvarig anfallsfrihet med behandling

Question 28

vad är etiologin till status epilepticus?

Answer 28

65% är akutsymtomatiska och beror på akut hjärnskada eller metabolisk/toxisk påverkna
hos patienter med epilepsi kan status epilepticus utlösas av utsättande av antiepileptika, metabolisk störning eller progressivt förlopp

Question 29

Behandling av pågående status epilepticus?

Answer 29

ABCDE

1. Bensodiazepiner ges efter 5-10 minuter - Stesolid 0,25 mg/kg iv alt Lorazepam 4 mg iv
2. Fenytoin (Pro-Epantuin) iv ges efter 10-30 min - vid fortsatt eller återkommande anfall (OBS uppmärksam på bradyarytmier och blodtrycksfall)
3. kontakta narkos - om status epilepticus inte bryts efter steg 2 => sövas. Ge midazolam alt propofol med kontinuerlig EEG. Ge samtidig antiepileptika.

Question 30

Vilka riskfaktorer för död finns för patient med status epilepticus?

Answer 30

akutsymtomatiskt status epilepticus pga anoxi eller stroke
hög ålder
lång duration

Question 31

Vad är subduralhematom? vad är definitionen på ett akut respektive kroniskt subduralhematom?

Answer 31

Blodansamling mellan dura mater och arachnoidea.
Akut: färsk blodansamling, oftast pga kraftigt våld eller kontusion
Kroniskt: veckor gammal blodansamling med långsam påfyllnad. drabbar oftast äldre patienter i samband med lindrigt trauma.

Question 32

Vilka kärl är ofta drabbade vid en subduralblödning?

Answer 32

bryggvener

Question 33

Vilka symtom och kliniska fynd finns vid ett akut subduralhematom?

Answer 33

huvudvärk (oftast första symtomet)
Illamående och kräkningar
trötthet
neurologisk påverkan (kramper, hemipares, syn- och talstörningar)
medvetslöshet

snabbt tilltagande symtombild, oftast debut vid traumatillfället

Question 34

Vilka symtom och kliniska fynd finns vid ett kroniskt subduralhematom?

Answer 34

Symtomdebuten är veckor efter skadetillfället, långsamt progredierande
tilltagande huvudvärk
demens eller förvirring
kräkningar
fokala bortfall som ofta är lateraliserade

Question 35

Hur är DT-bilden vid en subduralblödning?

Answer 35

en månskära med oregelbunden kant längs hela hemisfären.
Högattenuerande - Färsk blödning
Lågattenuerande - Äldre blödning (flytande utan koagelbildning)

Question 36

Vad är behandlingen av akut och kroniskt subduralhematom?

Answer 36

Akut: snabb utrymning => kontakta neurokirurgen omgående
Kroniskt: expektans om patienten är opåverkad

Question 37

Vad finns för komplikationer till subduralhematom?

Answer 37

inklämning

Question 38

Vilka drabbas oftare av epiduralblödning?

Answer 38

barn och unga eftersom duran inte sitter fast så hårt i kraniet

Question 39

Vilket kärl är oftast skadat vid en epiduralblödning?

Answer 39

a. meningea media

Question 40

Vilka symtom och kliniska fynd finns vid epiduralblödning?

Answer 40

trauma med medvetslöshet => vaknar upp => medvetslöshet

Huvudvärk
kräkningar
kramper
trötthet
hematom bakom öronen
liqvor genom näsan
blod/hematom innanför trumhinnan

Question 41

Vilka symtom/fynd finns vid inklämning?

Answer 41

medvetslöshet
Fokalneurologiska bortfall
dilaterad ljusstel pupill
stigande blodtryck med samtidigt låg puls

Question 42

Vad kan ges för att minska risken för inklämning?

Answer 42

mannitol: kan tillfälligt minska CSV och därmed minska risk för inklämning

Question 43

Vad är de vanligaste orsakerna till subarachnoidalblödning?

Answer 43

aneurysm som brister, oftast lokaliserade till förgreningsställen i circulus willisi (60%)
Arteriovenösa missbildningar
hypertoni
artrioskleros

Question 44

Vilka symtom kan vara varningstecken på en subarachnoidalblödning? (dagar till veckor innan ett aneurysm läcker)

Answer 44

oculomotoriuspares med pupillpåverkan
värk bakom örat, sekundsnabb debut, övergående
bitemporal hemianopsi pga tryck på chiasma

Vanligen symtomfri

Question 45

Symtom vid arachnoidalblödning?

Answer 45

kraftig huvudvärk med blixtsnabb debut, utstrålning i nacken (blixthuvudvärk/åskknallshuvudvärk)
illamående och kräkningar
fotofobi
uttalad nackstyvhet pga meningial retning
eventuellt medvetandepåverkan
initialt övergående fokal neurologi
ögonbottenblödningar och papillödem

Question 46

Varför ges tranexamsyra (Cyklokapron) vid en subarachnoidalblödning?

Answer 46

För att minska risken för reblödning

en plasminhämmare

Question 47

Vilka komplikationer finns till subarachnoidalblödning?

Answer 47

hydrocefalus
cerebral vasospasm (störst risk dag 3-8)
reblödning (störst risk närmsta dagarna)