Munta bettfys Flashcards
4 typer av smärta?
Nociceptiv
Neurogen
Psykogen
Idiopatisk
Riskfaktorer för kronisk smärta
Smärtduration
Antal smärtor
Katastrofering
Depression
Ångest
Vad är refererad smärta
Smärtan uppfattas komma från ett annat område än själva skadeområdet. Beror på att smärttrådar jinvergerar på ryggmärgsnivå så att smärtsignaler fortleds i samma sekundärneuron = svårt för hjärnan att lokalisera smärtan
Hur stor är rotationen?
25 mm
Förklara skillnaden mellan balanskontakt och balansinterferens?
Balanskontakt= innebär att tänderna inte bara har kontakt på arbetssidan utan även på balanssidan. Kontakt på arbetssidan och balanssidan
Balansinterferens= kontakt på bakanssidan men inte på arbetssidan
Vilka kontakatförhållanen är acceptabla op arbetssidan (laterutrusionssidan)
Hörntandslyft eller gruppkontakt. Hörntandslyft= sker på kanin (om rörelsen sker åt hö 13). Gruppkontakt= incisiver och premolarer kan ingå
Etiologiska huvudgrupper för bttfysproblem
Anatomiska: instabilt bett, malocklusioner, överrörlighet etc
Neuromuskulära: överbelastning, ischemi, mikrotrauma
Psykologiska: stress, depression etc
Reducerad gapförmåga kan bero på….
Postinjection trismus
Myogen hämning
Artrogen hämning
Osseös hämning
Fraktur
Infektion
Kliniska fynd vid posinjection trismus
Trismus
Endast smärta vid forcerad gapning
Oinskränkta horisontella rörelser
Ingen deviation
Ingen palpationsömhet
Bettet stämmer
Etiologi postinjection trismus
Trismus pga blödning i vävnad. Fibrösa stråk i muskeln = återställd inom 2-3 mån
Kliniska fynd vid myogen hämning
Reducerat gapomfång
Stort end-feel
Palpationsömhet
Triggerpunkter
refererad smärta
Etiologi till mogen hämning
Överbelastning
Ischemi
Mikrotrauma med frisättning av smärt och inflammationsmarkörer
Artrogen hämning kan bero på….
Artalgi/artrit
Diskdisplacering utan återgång
Strukturella förändringar ex pga degenerativ ledsjukdom
Kliniska fynd vid artit
Reducerad gapförmåga
Smärta förstärks vid gapning
Palpömt över käkled
Ocklusionsförändirngar kan förekomma
Osseös hämning kan bero på…..
Intraartikulär förändring (ankylos) eller exartikulär förändring (förstorad procccus coronoideus)
Kliniska fynd osseös hämning..
Kraftigt reducerad gapförmåga
Litet eller inget end-feel
Oftast utan smärta
Svårt att stänga munnen kan bero på…..
Käkledsluxation
Käkledsfraktur
Kliniska fynd vid käkledsluxation
Plötslig debut
Smärta
Om unilateral=deviation åt kontralateral sida
Definition av käkledsluxation
Kondylen befinner sig framför tuberkelns nedersta punkt
Svårt att bita ihop (bettet passar inte kan bero på)…
Akut käkledsartirit
Diskdisplacering utan återgång (avstånd mindre på sjuka sidan=hårdare kontakter)
Iatrogena bettförändringar
Strukturella förändringar = bett öppnar sig frontalt
Etiologi och riskfaktorer diskdisplacering med återgång
Trauma: mikrotrauma (tandpressning), makrotrauma
Hypermibilitet
general ledsjukdom
Kvinnligt kön
Vad ska vi göra vid käkledsknäppningar
Informera
Försöka undvika knäppningar
Rörelseträning
Stabiliseringsslena
Reponeringsskena vid intermittenta låsningar och vaknar låst
Vad beror olika typer av käkledsknäppningar på?
Inkoordination av muskel/disk=oregelbunda knäpp
Diskdisplacering med återgång= en knäppning tidigt vid translation och en sent vid stängning
Hypermobilitet=tuberkelknäpp. Sent klick och ofta defelktion
Strukturella förändringar= knäppning både vid öppning och stängning i samma position av käke
Undersökningar för att skilja på muskulära/artogena problem?
Töjning maxgap: mjukt end-feel=tyder på muskulär
Protrusion: om deflektion= käkled involverad
Lateritrusion: om beg kontralateralt tyder det på käkledsengagemang
Långvarig smärta?
3-6 mån
Är en egen sjukdom i sig
Varför blir smärtan långvarig? (riskfaktorer)
Smärtduration
Antal smärtor
Smärtintensitet
Central sentisering
Depression
Personlighetsdrag
Sociala faktorer
Förklara myalgi för patient
Lokal muskelsmärta antingen i kind eller tinning orsakad av käkrörelser. Smärtan orsakas av att muskeln är överbelastad (som träningsvärk) pga syrebrist i muskeln = ont
Förklara diskdisplacering med återgång för patient
Där uk sitter fast i huvudet har vi en käkled precis som i knät. Leden ligger vanligtvis på en disk. I ditt fall ligger disken framför ledhuvudet när du är i vila. Vid gap sker ett knäpp då ledhuvudet hoppas upp på leddisken. När du sedan ska stänga glider ledhuvudet av disken
Rotationsrörelse
Kan beskrivas som en kropp som rör sig runt sin egen axel. Sker i nedre ledkammaren. Ofta förenad med translation. Rotation sker vid sidorörelse på laterotrusionssidan
Translationsrörelsen
Då käkleden glider ner på tuberculum articulare
Övre ledkammaren
M temporalis ursprung och fäste
Ursprung Planum temporale
Fäste proc coronoideus
M masseter ursprung och fäste
Ursprung: okbågen främre 2/3
Fäste: ramus
Munslutande muskler
masseter, temporalis, pterygoideus medialis
Munöppnande muskler
digastricus, pterygoideus lateralis
Suprahyoidala muskler
4 muskler placerade ovanför os hyoideum
digatricus, stylohyoideus, mylohyoideus, geniohyoideus
Käkledens vanligaste sjukdomar..
Diskrelaterade tillstånd
Ledsmärta (artalgi=smärta i led, artit=inflammation i led)
Degenerativ ledsjukdom (artros, med eller utan artalgi)
Reumatiska sjukdomar (RA, psoriasisartrit etc)
Hypermobilitetstillstånd (subluxation, luxation)
Hypomobilitetstillstånd (ankylos)
Fraktur
Neoplasm
Medfödda tillstånd
Prevalens för knäppningar
30%
Prevalens krepitationer
4-7%
Vad är käkledsartit
inflammation i käkleden
Vilken uppdelning kan göras för käkledsartit
Lokal:
Synovit/kapsulit
Traumatisk artit
Sekundär
Infektiös artit
Systemisk:
RA
Gikt
Psoriasisartit
Symtom och fynd vid käkledsartit
Smärta vid rörelse
Ev vilosmärta
Ev refererad smärta till öron
Ofta inskränkt gapförmåga
Bettförändingar kan förekomma (anteriort öppet om bilateral nedbrytning, unilateral nedbrytning ger öppet på kontralaterala sidan)
Kan synovit och kapsulit urskiljas kliniskt?
NEJ
Riskfaktorer sömnapne
Övervikt
Anatomi
Alkohol och vissa mediciner
Ålder, kön
Sovställning
Terapi vid sömnapne
Viktnedgång
Tunghållare
Kirurgi
CPAP (gold standard)
Antiapneskena
Vilka röntgenundersökningar vill vi använda för att påvisa degenerativ ledsjukdom
CBCT=käkled om den är skrovlig
MR=diskenV
varför tänjer man?
Puttar undan disk (ej för att tänja musklerna)
Mikrotrauma
Ex pressar tänder
kan liknas vid parafunktion
Somatosensorisk us av trigeminus
Undersöka sidoskillnader i sensorisk avseende beröring (a-beta), kyla (a-delta), pin-prick (c-fibrer) samt wind-up.
Ändrad sensorisk kan tyda på nervskada
Vilket bett passar shoreplåt bra till?
Djupt bett
Tungparafunktion
Stort höb
Reponeringsskena
Till patienter med mycket besvärande käkledsknäppningat och eller vid diagnosen intermittent diskförskjutning utan återgång. Styr in käken i protruberat läge
