Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Munta > Munta bettfys > Flashcards

Munta bettfys Flashcards

1
Q

4 typer av smärta?

A

Nociceptiv
Neurogen
Psykogen
Idiopatisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Riskfaktorer för kronisk smärta

A

Smärtduration
Antal smärtor
Katastrofering
Depression
Ångest

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är refererad smärta

A

Smärtan uppfattas komma från ett annat område än själva skadeområdet. Beror på att smärttrådar jinvergerar på ryggmärgsnivå så att smärtsignaler fortleds i samma sekundärneuron = svårt för hjärnan att lokalisera smärtan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur stor är rotationen?

A

25 mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Förklara skillnaden mellan balanskontakt och balansinterferens?

A

Balanskontakt= innebär att tänderna inte bara har kontakt på arbetssidan utan även på balanssidan. Kontakt på arbetssidan och balanssidan
Balansinterferens= kontakt på bakanssidan men inte på arbetssidan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka kontakatförhållanen är acceptabla op arbetssidan (laterutrusionssidan)

A

Hörntandslyft eller gruppkontakt. Hörntandslyft= sker på kanin (om rörelsen sker åt hö 13). Gruppkontakt= incisiver och premolarer kan ingå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Etiologiska huvudgrupper för bttfysproblem

A

Anatomiska: instabilt bett, malocklusioner, överrörlighet etc
Neuromuskulära: överbelastning, ischemi, mikrotrauma
Psykologiska: stress, depression etc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Reducerad gapförmåga kan bero på….

A

Postinjection trismus
Myogen hämning
Artrogen hämning
Osseös hämning
Fraktur
Infektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kliniska fynd vid posinjection trismus

A

Trismus
Endast smärta vid forcerad gapning
Oinskränkta horisontella rörelser
Ingen deviation
Ingen palpationsömhet
Bettet stämmer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Etiologi postinjection trismus

A

Trismus pga blödning i vävnad. Fibrösa stråk i muskeln = återställd inom 2-3 mån

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Kliniska fynd vid myogen hämning

A

Reducerat gapomfång
Stort end-feel
Palpationsömhet
Triggerpunkter
refererad smärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Etiologi till mogen hämning

A

Överbelastning
Ischemi
Mikrotrauma med frisättning av smärt och inflammationsmarkörer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Artrogen hämning kan bero på….

A

Artalgi/artrit
Diskdisplacering utan återgång
Strukturella förändringar ex pga degenerativ ledsjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Kliniska fynd vid artit

A

Reducerad gapförmåga
Smärta förstärks vid gapning
Palpömt över käkled
Ocklusionsförändirngar kan förekomma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Osseös hämning kan bero på…..

A

Intraartikulär förändring (ankylos) eller exartikulär förändring (förstorad procccus coronoideus)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Kliniska fynd osseös hämning..

A

Kraftigt reducerad gapförmåga
Litet eller inget end-feel
Oftast utan smärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Svårt att stänga munnen kan bero på…..

A

Käkledsluxation
Käkledsfraktur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Kliniska fynd vid käkledsluxation

A

Plötslig debut
Smärta
Om unilateral=deviation åt kontralateral sida

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Definition av käkledsluxation

A

Kondylen befinner sig framför tuberkelns nedersta punkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Svårt att bita ihop (bettet passar inte kan bero på)…

A

Akut käkledsartirit
Diskdisplacering utan återgång (avstånd mindre på sjuka sidan=hårdare kontakter)
Iatrogena bettförändringar
Strukturella förändringar = bett öppnar sig frontalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Etiologi och riskfaktorer diskdisplacering med återgång

A

Trauma: mikrotrauma (tandpressning), makrotrauma
Hypermibilitet
general ledsjukdom
Kvinnligt kön

22
Q

Vad ska vi göra vid käkledsknäppningar

A

Informera
Försöka undvika knäppningar
Rörelseträning
Stabiliseringsslena
Reponeringsskena vid intermittenta låsningar och vaknar låst

23
Q

Vad beror olika typer av käkledsknäppningar på?

A

Inkoordination av muskel/disk=oregelbunda knäpp
Diskdisplacering med återgång= en knäppning tidigt vid translation och en sent vid stängning
Hypermobilitet=tuberkelknäpp. Sent klick och ofta defelktion
Strukturella förändringar= knäppning både vid öppning och stängning i samma position av käke

24
Q

Undersökningar för att skilja på muskulära/artogena problem?

A

Töjning maxgap: mjukt end-feel=tyder på muskulär
Protrusion: om deflektion= käkled involverad
Lateritrusion: om beg kontralateralt tyder det på käkledsengagemang

25
Q

Långvarig smärta?

A

3-6 mån
Är en egen sjukdom i sig

26
Q

Varför blir smärtan långvarig? (riskfaktorer)

A

Smärtduration
Antal smärtor
Smärtintensitet
Central sentisering
Depression
Personlighetsdrag
Sociala faktorer

27
Q

Förklara myalgi för patient

A

Lokal muskelsmärta antingen i kind eller tinning orsakad av käkrörelser. Smärtan orsakas av att muskeln är överbelastad (som träningsvärk) pga syrebrist i muskeln = ont

28
Q

Förklara diskdisplacering med återgång för patient

A

Där uk sitter fast i huvudet har vi en käkled precis som i knät. Leden ligger vanligtvis på en disk. I ditt fall ligger disken framför ledhuvudet när du är i vila. Vid gap sker ett knäpp då ledhuvudet hoppas upp på leddisken. När du sedan ska stänga glider ledhuvudet av disken

29
Q

Rotationsrörelse

A

Kan beskrivas som en kropp som rör sig runt sin egen axel. Sker i nedre ledkammaren. Ofta förenad med translation. Rotation sker vid sidorörelse på laterotrusionssidan

30
Q

Translationsrörelsen

A

Då käkleden glider ner på tuberculum articulare
Övre ledkammaren

31
Q

M temporalis ursprung och fäste

A

Ursprung Planum temporale
Fäste proc coronoideus

32
Q

M masseter ursprung och fäste

A

Ursprung: okbågen främre 2/3
Fäste: ramus

33
Q

Munslutande muskler

A

masseter, temporalis, pterygoideus medialis

34
Q

Munöppnande muskler

A

digastricus, pterygoideus lateralis

35
Q

Suprahyoidala muskler

A

4 muskler placerade ovanför os hyoideum
digatricus, stylohyoideus, mylohyoideus, geniohyoideus

36
Q

Käkledens vanligaste sjukdomar..

A

Diskrelaterade tillstånd
Ledsmärta (artalgi=smärta i led, artit=inflammation i led)
Degenerativ ledsjukdom (artros, med eller utan artalgi)
Reumatiska sjukdomar (RA, psoriasisartrit etc)
Hypermobilitetstillstånd (subluxation, luxation)
Hypomobilitetstillstånd (ankylos)
Fraktur
Neoplasm
Medfödda tillstånd

37
Q

Prevalens för knäppningar

A

30%

38
Q

Prevalens krepitationer

A

4-7%

39
Q

Vad är käkledsartit

A

inflammation i käkleden

40
Q

Vilken uppdelning kan göras för käkledsartit

A

Lokal:
Synovit/kapsulit
Traumatisk artit
Sekundär
Infektiös artit

Systemisk:
RA
Gikt
Psoriasisartit

41
Q

Symtom och fynd vid käkledsartit

A

Smärta vid rörelse
Ev vilosmärta
Ev refererad smärta till öron
Ofta inskränkt gapförmåga
Bettförändingar kan förekomma (anteriort öppet om bilateral nedbrytning, unilateral nedbrytning ger öppet på kontralaterala sidan)

42
Q

Kan synovit och kapsulit urskiljas kliniskt?

A

NEJ

43
Q

Riskfaktorer sömnapne

A

Övervikt
Anatomi
Alkohol och vissa mediciner
Ålder, kön
Sovställning

44
Q

Terapi vid sömnapne

A

Viktnedgång
Tunghållare
Kirurgi
CPAP (gold standard)
Antiapneskena

45
Q

Vilka röntgenundersökningar vill vi använda för att påvisa degenerativ ledsjukdom

A

CBCT=käkled om den är skrovlig
MR=diskenV

46
Q

varför tänjer man?

A

Puttar undan disk (ej för att tänja musklerna)

47
Q

Mikrotrauma

A

Ex pressar tänder
kan liknas vid parafunktion

48
Q

Somatosensorisk us av trigeminus

A

Undersöka sidoskillnader i sensorisk avseende beröring (a-beta), kyla (a-delta), pin-prick (c-fibrer) samt wind-up.
Ändrad sensorisk kan tyda på nervskada

49
Q

Vilket bett passar shoreplåt bra till?

A

Djupt bett
Tungparafunktion
Stort höb

50
Q

Reponeringsskena

A

Till patienter med mycket besvärande käkledsknäppningat och eller vid diagnosen intermittent diskförskjutning utan återgång. Styr in käken i protruberat läge

Munta (13 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions