Mitos och meios

Question 1

Vad är syftet med mitos?

Answer 1

Att kopiera celler

Question 2

Vilka är de olika faserna i mitos, och vad händer (kortfattat) i varje del?

Answer 2

Interfas - initering av mitos

Profas:

Kromatin kondenseras och packas ihop till kromosomer med hjälp av proteiner som kallas histoner.

De är nu dubblerade och uppsättningen av två identiska kromosomer kallas kromatider.

Två centrosomer har bildats och skjuts ifrån varandra med hjälp av sina laddade mikrotubuli.

Prometafas:

Kärnhöljet löses upp så att mikrotubuli kan skjuta sig in till kromatiderna.

Varje kromosom bildar då ett proteinkomplex som kallas kinetochore vid centromeren där mikrotubuli kan binda.

Metafas:

metafasplattan.

Anafas:

Kromatiderna som sitter ihop med hjälp av proteinet cohesin separerar nu, då cohesinet klyvs.

Samtidigt förlängs de överlappande mikrotubuli som inte bundit till någon kromosom och skjuter på så sätt de två centrosomerna ifrån varandra (till motsatta poler)

Telofas:

Två nya kärnmembran bildas

Question 3

Vad är cytokines?

Answer 3

Cytoplasman av en cell delar sig till två dotterceller

Question 4

Vad drivs mitos av?

Answer 4

MPF (CDK1 / Cyklin B-komplexet)

Det fosforylerar proteiner

Question 5

Vad gör MPF i profasen av mitosen?

Answer 5

Kromatin-kondensation - fosforylerar kondensiner

Bryter ner kärnmembranet - fosforylerar laminer

Fragmenterar Golgi-apparaten och ER - fosforylerar GM130, ett Golgi-protein

Formar spindles - leder till instabilitet av mikrotubuli

Question 6

Vad är metafas-plattan?

Answer 6

Systerkromatider ställer upp sig på ekvatorialplatta med hjälp från olika mikrotubuli, som drar och trycker systerkromatider till plats. Skapar spänning.

Question 7

Vilka tre sorters mikrotubuli finns i metafasplattan?

Answer 7

Astral mikrotubuli - förankrar centerosomen i omgivningen, så att den inte flyttas omkring

Kinetochore mikrotubuli - förankrar centromerer till kromosomer, bildas en kinetochore

Överlappande mikrotubuli - bygger spänning som ger “rigid” struktur. Binder ej till kromosom utan bara till varandra

Question 8

Metafas till Anafas övergång

Vad händer i:

• Anafas A
• Anafas B

Answer 8

Anafas A

kinetokor mikrotubuli förkortas och drar separerad systerkormatider (kromosom) mot motsatta polar.

Anafas B

Överlappande mikrotubuli förlängas för att dra båda polar bort mot sidorna, tillsammans med bifogade kromosomer.

Question 9

Metafas till Anafas övergång innefattar kontrollpunkten:

Answer 9

• spindly assembly checkpoint.

Question 10

Förklara spindly assembly checkpoint.

Answer 10

Kohesin binder till kromosomer och håller ihop dem från G1 fas.

Kohesin ringen består av: SMC1,SMC3,KLEISIN

Separas klyver kohesin ringen och befria systemkromatider under metafas anafas övergång. (händer ej detta kan inte systerkromatiderna skiljas åt och ingen övergång till anafas kan ske)

Separation kontrolleras med: APC checkpointen

Question 11

Metafas till anafas

Berätta om hur separation kontrolleras med APC och checkpointen

Answer 11

Om Cyklin B märks in för nedbrytning, så inaktiveras CDK1 och mitosen stannar upp

Om Securin märks in för nedbrytning, frisläpps Separas som kan klyva kohesin ringen och mitos stimuleras

Question 12

Vad sker i meiosen?

Answer 12

• Halverar antalet kromosomer (diploid till haploid), så kompletteras med en homolog uppsättning av kromosomer efter befruktning.
• Skapar nya kombinationer av kromosomer genom rekombination (crossovers) för att öka den genetiska variationen. En av den genetiska grunden för evolutionär mångfald.

Question 13

Vad är syftet med meios 1 respektive meios 2?

Answer 13

Meios 1 - skapa nya kombinationer av kromosomer genom rekombination (crossovers) för att öka den genetiska variationen

Meios 2 - producera gameter

Question 14

Vilka olika faser ingår i meios 1 och meios 2?

Answer 14

Meios 1

1. ​Interfas
2. Profas 1
3. Metafas 1
4. Anafas 1
5. Telofas 1

Meios 2

1. ​Profas 2
2. Metafas 2
3. Anafas 2
4. Telofas 2

Question 15

Vilka är de olika delarna av profas 1? (överkorsning)

Vad gör detta möjligt?

Answer 15

1. Leptotene
2. Zygotene
3. Pachytene
4. Diplotene
5. Diakinesis

Gör överkorsning möjligt!

Question 16

Vad är ett synaptonemal komplex?

Answer 16

Proteinkomplex som håller ihop överlappande kromatin vid cross-over site

Utan detta hade överkorsningen inte kunnat ske

Question 17

Vad är Chiasma?

Answer 17

Cross-over site

Question 18

Hur går överkorsning till?

vet ej om detta stämmer

Answer 18

1. Först skapas enkelsträngat DNA genom att ett exonukleas tuggar ner 5’änden av de komplementära strängarna i den skadade kromatiden.
2. Ena 3’- strängen invaderar det dsDNA:t i den icke skadade kromosomen och basparar med ena strängen.
3. DNA syntes sker

HETRODUPLEX:

Alla strängar skärs och de skurna ändarna av en kromatid byts ut och ligeras till de skurna ändarna på den andra kromatiden.

Detta leder till ny variation

Question 19

Är kinetochorernas struktur samma i meios 1 och meios 2?

Answer 19

Nej

I meios 1 finns homologa par av kromosomer som delas

I meios 2 finns systerkromatider som splittras

Question 20

Vad är ett heteroduplex?

Answer 20

Strukturen som bildas vid överkorsning

Question 21

1. Förklara utförligt vad mitos och meios innebär och redogör för skillnaderna mellan dem. (3p)

Answer 21

Mitos – kroppcellsdelning,

Syfte att duplicerade kromosomer, som kallas delningskromosomer eller sisterkromatider delas och då bildas två celler med identiska arvsmassan. Detta görs möjlig i mitos i olika faser, vilket innebär att kärnmembran löses upp, sisterkromatider kondenseras (profas), kärnpolens mikrotubuli binder till sisterkromatider vid kinetokor och drar, trycker dem och därmed de raddas upp till mittplatan (prometafas, metafas). Sedan i anafas sisterkromatider dras mot olika polar med hjälp av kärnpolens mikrotubuli och flyttas från mittplattan, och i telofas kärnmembran bildas runt båda separerade kromosomer därmed bildar två nya cellkärnor och då cellen är redo för fysisk separation i cytokines.

Meios . köncellsdelning

Syfte att skapa nya genetiska variationer genom att kombinera om homologa kromosomer i delningsprocessen och rekombinera dem också, dvs. bytta delar mellan homologa kromosomer och därmed bilda nya, rekombinanta kromosomer. Vidare, i en ytligare delning (meios II) halvera också antal kromosomer, vilket ytligare bidrar till genetisk mångfaldhet, eftersom dessa kromosomer behöver en hell annan uppsättning av homologa kromosomer från ett annat ursprung för att genomgå embryonisk utveckling, dvs befruktning.

I meios, dessa möjliggörs genom att homologa kromosomer, båda med duplicerade kromatider uppställs och rekombineras i meios I profas (överkossning) och dessa rekombinerade homologa kromosomer delas i anafas I. Direkt efter i meios II delas ytligare dessa rekombinerade kromosomer så slutligen bilder 4 haploida celler med en kopia av kromosomer.

Skillnad som inte namnd än är : sisterkromatider raddas upp och delas i mitos, men homologa, rekombinade kromosomer delas i meios I. Kinetokor komplexet är därför också olika, i mitos varje sisterkromatid har en kinetokor, dvs två kinetokorer på båda sidan av en delningskromosom, så mikrotubuli binder från motpolar till en delningskromosom och drar dem isår. I meios dock dessa kinetochorer blir förenade så varje homolog kromosom med två sisterkromatider har en kinetochor, så det är bara möjlig att drar homolog kromosomer mot olika pol.