Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

BMA042 > Mitokondriell Och Prokaryot Transcription > Flashcards

Mitokondriell Och Prokaryot Transcription Flashcards

1
Q

DEN MESTA ENERGIN SOM ANVÄNDS PRODUCERAS I:

A

mitokondrien

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur skapades mitokondrien?

A

MITOKONDRIEN VAR FRÅN BÖRJAN EN BAKTERIE!

  1. En anaerob värdcell slukade en aerob bakterie.
  2. Ett symbiotiskt förhållande utvecklades.
  3. Bakterien fann en säker plats med stora mängder substrat för sin energiprodukton.
  4. Värdcellen fick en mer effektiv metabolism.
  5. Ett steg på vägen mot den eukaryota cellen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

HUR MYCKET ATP VANN VÄRDCELLEN PÅ ATT DEN FICK MITOKONDRIER?

A

Från att tidigare bara haft glykolysen (utanför mitokondrien) som genererade 2 ATP. Fick den nu också citronsyracykeln och den oxidativa fosforyleringen som genererar 34 ATP.

Toltat fick den från 2 ATP till 36 ATP.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

ANDNINGSKEDJAN FINNS I MITOKONDRIENS:

A

innermembran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

MITOKONDRIEN HAR ÄVEN ETT LITET, EGET DNA GENOM SOM HETER:

A

mtDNA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

mtDNA kodar för:

A
  • Kodar för 13 proteiner som är livsviktiga för andningskedjans funktion.
  • 22tRNA
  • 2 rRNA
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Humana celler har två stycken arvsmassor, vilka?

  • Vem ärvs respektive genom av?
  • Antal kopior/Cell
  • Struktur?
A

Nukleärt DNA:

  • DNA ärvs från båda föräldrarna
  • Samma antal i alla celler (2 kopior/cell)
  • Linjära kromosomer

Mitokondriellt DNA:

  • Ärvs bara från mamman
  • Antalet varierar beroende på celltyp
  • (1 000-10 000kopior/cell)
  • Circulärt genom.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

KÄRNGENOMET BESTÄMMER VÅRA:

A

egenskaper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

kärngenomet kodar för:

A

mer än 20 000 olika proteiner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Arvsmassan i kärnan kodar för mer än 1000 proteiner som är nödvändiga för mitokondriens

A

struktur och funktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Berätta om mitokondriellt DNA

  • Struktur
  • Vad kan skador på DNA`t medföra?
  • När kan skador uppstå?
A

•Ett litet, cirkulärt, dubbelsträngat DNA.

  • Skador på mtDNA kan leda till sjukdom hos människa.
  • Skador kan uppstå när mtDNA kopieras.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

MtDNA måste ständigt kopieras innan en cell:

A

delar sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Kan mtDNA manipuleras inne i cellen? Om nej, hur löser man detta?

A

Man kan inte manipulera mtDNA inne i cellen, så som man kan klippa och klistra i med arvsmassan i kärnan. Därför är mtDNA svårt att studera i celler!

För att kringgå detta problem så plockar vi ut proteiner och mtDNA ifrån cellen och studerar hur det kopieras i provröret istället

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

är proteinerna som kopierar mtDNA eller de som transkriberat mtDNA mest lika proteinerna i kärnan eller de som ses hos bakterier?

A

bakterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Lägre ATP produktion p.g.a. störningar i mitokondriefunktion kan t.ex. leda till sympotom som:

A
  • Muskelsvaghet
  • Hörselnedsättning
  • Problem med balans och koordination (Ataxi)
  • Inlärningssvårigheter
  • Kramper
  • Diabetes
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  • Hur vanligt är de med mitokondriella sjukdomar?
  • Är de farliga?
  • Kan de ärvas?
A

De är ovanliga sjukdomar, som är kroniska och livshotande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Ge exempel på mitokondriella sjukdomar?

A

PEARSON’S SYNDROME

  • Ovanlig mitokondriell sjukdom
  • Dör oftast under de första 1-2 åren.

Symptom

  • Växer dåligt.
  • Anemi.
  • Progressiv sjukdom
  • Diabetes
  • Leversvikt – ofta dödsorsak

Behandling saknas.

LEBER’S HEREDITARY OPTIC NEUROPATHY (LHON)​

  • Plötslig bilateral blindhet vid en ålder av 20- 35 år. Prevalens i Finland ung. 1:50 000
  • Näthinnans celler slutar fungera.
  • Orsakas av skador på mtDNA, som sänker andningskedjans funktion – lägre ATP.
  • Man måste ha en viss grad av heteroplasmi för att sjukdomen skall utvecklas.

PROGRESSIVE EXTERNAL OPHTHALMOPLEGIA (PEO)

  • Startar i vuxen ålder melan 18-40 år men blir sämre med tiden.
  • Prevalens okänd.
  • Svaghet i de yttre ögonmusklerna och “ exercise intolerance”
  • Ytterligare symptom är att man tappar hörseln, svårigheter att svälja, ataxia (svårigheter att samordna kroppsrörelser) .
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

VAD ORSAKAR PEARSON’S SYNDROM?

A
  • Hög procent av patientens mtDNA:t har en deletion (d.v.s. del av genomet har förlorats).
  • Förlorar gener som kodar för komponenter i andningskedjan
  • Andningskedjan fungerar inte som den skall och ATP produceras inte i tillräcklig utsträckning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

hur diagnostiserasPEARSON’S SYNDROM?

A
  • Southern blotting eller LRPCR.
  • Vid mtDNA-sjukdom finns oftast en blandning av normalt och muterat mtDNA i olika proportioner i cellerna (s k heteroplasmi).
  • Mängden skadat mtDNA avgör om man blir sjuk eller inte. Låga mängder muterat mtDNA tolereras.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

NIVÅ AV HETEROPLASMI PÅVERKAR HUR:

A

sjuk man blir

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vad är hetroplasmi?

A

En blandning av skadade och normala kopior av mtDNA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Beskriv den centrala dogman

A
  1. Replikation
  2. Transkription
  3. Translation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är en template strand?

Vad är en non-template strand?

A

Template strand - den sträng som fungerar som mall, som är icke-kodande

Non-template strand - den kodande strängen som är “samma” som RNA-strängen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är en gen?

A

är en nukleotidsekvens i DNA:t, som krävs för syntesen
av ett fungerande protein eller en RNA-molekyl:
(OBS, det kallas gen även om det kodar för ett tRNA, rRNA eller andra RNA molekyler).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

När sker transkription och translation i prokaryoter?

A

samtidigt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

processeras mRNA på samma sätt i eukaryoter och prokaryoter?

A

nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

vad är mRNA, vad gör de?

A

messenger RNA ”förmedlar” informationen från DNA:t till proteinet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är housekeeping genes?

A

gener som alltid är påslagna och som behövs för att ”bakterien” skall funka normalt.

29
Q

Vilka olika typer av RNA finns och vad är dess respektive funktion?

30
Q

Hur kan DNA skrivas om till RNA?

A

transkription

31
Q

Vad heter enzymet som sköter transkriptionen

A

RNA-polymeras

32
Q

Kan RNA-polymeras syntetisera RNA de novo?

A

Ja!
Dvs behöver ingen primer för att starta RNA syntes

33
Q

Transkriptionen producerar RNA som är:

A

komplementärt till DNA-strängen

34
Q

Kan båda strängarna i DNA använda som template strand för RNA syntes?

35
Q

Vilken sträng i DNA:t som skrivs av till RNA bestäms av:

A

riktningen på rna-polymeraset

36
Q

Om man inte vet riktningen på RNA Polymeraset kan du då veta vilken sträng som är template sträng?

A

nej, vilken sträng i DNA:t som skrivs av till RNA bestäms av riktningen på RNA-polymeraset.

37
Q

I vilken riktning syntetiseras RNA och DNA?

38
Q

Vad är rare excision repari?

A

Reparationssystemet som reparerar de fall där U används instället för T

Skillnaden är att T är metylerad och U är inte det

39
Q

Hur vet RNA-polymeraset vilken riktning den skall transkribera?

A

Riktningen bestäms med hjälp av promotorn.
OBS! Bara delar av DNA sekvensen transkriberas till RNA

40
Q

Vad är en promotor?

A

En promotor är den sekvens framför en gen som reglerar genens uttryck genom att olika genregulatoriska proteiner binder till sekvensen.

41
Q

Hur vet RNA polymeraset vart de skall starta transkribera?

A

Promotorsekvensen visar också exakt var RNA polymeraset skall starta transkribera

RNA-polymeraset binder in till promotorn!

42
Q

Vad är de som bestämmer transkriptionsenheten, dvs vad som är start och när de är stopp?

A

Promotorn och terminatorn bestämmer transkriptionsenheten.

43
Q

Vad är en transkriptionsenhet?

A

En transkriptionsenhet är den sekvens i DNA:t som transkriberas till RNA. Startar vid promotorn och slutar vid terminatorn.

44
Q

Hur känns promotor och terminator igen?

A

Består av specifika sekvenser

45
Q

Hur ser en terminatorsekvens ofta ut?

A

Det är ett GC-rikt område följt av en mängd A/T på raken

46
Q

Kan samma mRNA kan koda för flera olika proteiner?

47
Q

ge exempel på en transkriptionsenhet

48
Q

Rna-polymeraset består av subenheter. Alla subenheter har olika uppgifter som gemensamt behövs för att få RNA polymerase att fungera.

Vilka är dem?

A

Två a (alfa) subenheter binder till reglersekvenser (UP- element dvs uppströms promotor element)

b (beta) är den katalytiska subenheten dvs. den som syntetiserar RNA i 5’ till 3’ riktning

b’(beta) binder RNA polymeraset till DNA:t

s (sigma) styr enzymet till promotorn

w (omega) troligtvis nödvändig för RNA-polymerasets ”ihopsättning”

49
Q

Vad hjälper RNA-polymeraset att hitta till promotorn?

A

sigmasubenheten

50
Q

Vad är skillnaden på kärnenzymet och holoenzymet?

A

Kärnenzymet

  • binder inte specifikt till promotorn
  • binder starkt till icke-specifikt DNA
  • utför katalys

Holoenzymet (kärnenzym + sigma-subenhet)

  • binder specifikt till promotorn
  • svag icke-specifik DNA bindning
  • hittar promotorn 10 000 gånger snabbare än kärnenzym
51
Q

Det finns flera olika sigma subenheter i bakterien. Beroende på vilken gen som ska uttryckas så:

A

binder olika Sigma faktorer in

52
Q

Den vanligaste sigma faktorn är:

A

s70 som uttrycker alla housekeeping genes (= gener som uttrycks hela tiden).

53
Q

vad kallas den vanligaste sekvensen?

A

konsensus sekvensen

54
Q

Hur är en promotor uppbyggd?

A

Promotorn består av två olika regioner på vardera 6 bp som ligger -10 resp -35 bp uppströms från transkriptionens start stället (+1).

55
Q

vad känner igen promotorn?

A

s- subenheten

56
Q

konsensus sekvensen avgör:

A

hur ofta en viss gen skall uttryckas

57
Q

Kan konsensus sekvensen variera mellan olika promotorer?

58
Q

Vad är ett UP-element? Vad känner igen detta element?

A

Vissa promotorer (oftast promotorer som uttrycker rRNA) som är väldigt aktiva har ytterligare en sekvens som ligger uppströms om -35 sekvensen (UP element = upstream promoter element).

Denna sekvens känns igen av en annan subenhet av RNA-polymeraset (a)

59
Q

De flesta basändringar i -10 och -35 regionerna har:

A

negativ effekt på promoter funktionen.

60
Q

Exempel på E.coli promotorer som känns igen av RNA- polymeraset som innehåller s70

61
Q

Vad är skillnaden på en strong resp weak promotor?

A

Strong promoters - nära konsensus sekvensen och spacer

Weak promoters - innehåller flera substitutioner vid -35 och -10 regionerna

62
Q

Själva transkriptions förloppet kan kortfattat beskrivas i sex faser:

A

Bildar transkriptions cykeln:

  1. Bindning till promotorn
  2. Transkriptionsbubbla skapas
  3. Initiering
  4. Promoter clearence
  5. Elongering
  6. Terminering
63
Q

Berätta om hur transkriptionscykeln är utformad

A
  1. RNA polymeraset binder till promotoren vid -35 resp -10 via sigma faktor.
  2. RNA pol öppnar DNA helix och skapar transkriptionsbubbla vid promotor (open komplex)
  3. RNA syntes startar
  4. Promotor Clarence: RNA pol lämnar promotor sekvens
  5. RNA polymeras förflyttar sig från promotor och när dna blivit 10 nukleotider lång typ trillar sigma faktor bort från RNA polymeraset.
  6. NusA binder och fortsätter syntesen av RNA genom att dna syntetiseras genom att RNA basparar med ena strängen i DNA. (dsDNA återbildas bakom bubblan när RNA lossnar från DNA)
  7. når terminator, rna polymeras trillar av dna och ny sigma faktor kan binda
64
Q

Beskriv schematisk ett transkriberande RNA-polymeras.

65
Q

Hur vet RNA polymeraset när det ska sluta transkribera?

Två olika sätt för att terminera transkription hos bakterier:

A
  1. Rho-oberoende transkriptionsterminering
  2. Rho beroende transkriptionsterminering
66
Q

beskriv Rho-oberoende terminering

A

RNA transkriptionen avstannar när:

  1. RNA:t bildar en G-C rik hairpin loop, som följs av en sträcka med U.
  2. Denna struktur gör att RNA:t och RNA-polymeraset lossnar från DNA:t.
  3. DNA:t blir åter dubbelsträngat.
67
Q

beskriv Rho-beroende terminering

A

Rho proteinet destabiliserar interaktionen mellan DNA:t och RNA:t så att det nysyntetiserad RNA:t frisläpps.

68
Q

vad ses i översiktsbilden av transkriptionen?

BMA042 (18 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions