Minne och Inlärning Flashcards
Vad är en hebb-synaps?
“Cells that fire together wire together” denna princip bygger på tanken att synapserna som är involverade i att överföra information mellan nervceller kan förstärkas genom att användas regelbundet och samtidigt. Detta möjliggör inlärning och minnesbildning i hjärnan, då aktiva neurala kopplingar stärks och blir mer effektiva över tid. Hebb-synapser har betydelse för att forma neurala nätverk och bidra till inlärning, minne och utveckling av hjärnfunktioner.
Förklara synpatisk plasticitet och långvarig potentiering samt långvarig depression
Synaptisk plasticitet avser förmågan hos synapserna, kopplingarna mellan nervceller, att genomgå långvariga förändringar i sin styrka eller effektivitet. Det är en grundläggande mekanism som ligger till grund för inlärning och minne i hjärnan. Två framträdande former av synaptisk plasticitet är långvarig potentiering (LTP) och långvarig depression (LTD).
Långvarig potentiering (LTP) är en process där styrkan i den synaptiska överföringen ökar. Det inträffar när två nervceller upprepat aktiveras på ett korrelerat sätt, vilket leder till en förstärkning av synapsen mellan dem. LTP anses vara en cellulär mekanism som ligger till grund för inlärning och lagring av information i hjärnan. Det involverar aktivering av olika molekylära vägar, inklusive rekrytering av ytterligare signalsubstansreceptorer till den postsynaptiska membranet och förstärkning av synaptiska kopplingar.
Långvarig depression (LTD) är den motsatta processen till LTP. Den innebär en långvarig minskning av styrkan i den synaptiska överföringen. LTD kan inträffa när en synaps upprepat och ihållande stimuleras med en låg aktivitetsnivå eller när det saknas korrelerad aktivitet mellan för- och postsynaptiska neuroner. LTD antas spela en roll i synaptisk trimning, förfining av nervkopplingar och förhindrande av överdriven excitation i neurala kretsar.
Både LTP och LTD bidrar till synapsernas dynamiska natur och hjärnans förmåga att anpassa och modifiera sina neurala kopplingar som respons på erfarenheter. Dessa processer möjliggör kodning och lagring av information samt formning av neuronnätverk. Synaptisk plasticitet är en nyckelmekanism inom neural plasticitet, vilket avser hjärnans förmåga att förändra och omorganisera sin struktur och funktion som respons på miljömässiga och utvecklingsmässiga faktorer.
Vad är Hebbs cellsorteringsprincip?
Cellsorteringen är baserad på principen att om två nervceller är upprepat aktiva samtidigt, kommer styrkan i kopplingen mellan dem att förstärkas. Med andra ord, “celler som eldas tillsammans, kopplas samman”.
Enligt Hebb kan synapserna mellan neuroner förändras och förstärkas genom denna repetitiva aktivering. När två neuroner aktiveras samtidigt skapas en större synaptisk effektivitet mellan dem, vilket ökar sannolikheten för att de kommer att aktiveras tillsammans i framtiden. Detta fenomen kallas “Hebbisk inlärning” och antas vara grunden för minnesbildning.
I praktiken innebär detta att när vi upplever en ny händelse eller lär oss något nytt, aktiveras specifika neuroner samtidigt och bildar en koppling mellan dem. Med tiden och repetition stärks denna koppling, vilket gör att vi kan återkalla minnet genom att aktivera en del av dessa neuroner. Ju mer frekvent och samtidig aktivering som sker mellan neuroner, desto starkare blir kopplingen och minnet blir mer lättillgängligt.
Hebbs cellsorteringsprincip ger en teoretisk förklaring till hur minnen kan lagras och återkallas genom styrkningen av synaptiska kopplingar mellan aktiva neuroner. Det betonar vikten av samtidig aktivitet och koppling mellan neuroner i bildandet av minnesavtryck i hjärnan.
Vad är activity-dependent labelling of engram cells?
Activity-dependent labelling av engramceller är en metod som används för att identifiera och märka specifika nervceller som är involverade i lagringen och återkallandet av minnen, även kända som engramceller. Denna metod bygger på principen att aktiverade nervceller under inlärning eller minnesbildning kan märkas och studeras.
För att genomföra activity-dependent labelling av engramceller används tekniker som genetisk märkning eller kemisk färgning av nervceller. Vanligtvis använder man sig av genetiska verktyg som uttrycker fluorescerande proteiner eller andra markörer i nervcellerna. Dessa markörer kan aktiveras eller märkas när en specifik händelse eller upplevelse inträffar.
Genom att stimulera eller aktivera specifika neuronnätverk under inlärningsprocessen kan forskare märka och identifiera de nervceller som är aktiva vid den tiden. Dessa aktiverade nervceller anses vara engramceller som lagrar minnesinformationen för den specifika händelsen eller upplevelsen.
Activity-dependent labelling av engramceller ger forskare möjlighet att studera och manipulera dessa specifika nervceller för att förstå deras roll i minnesbildning och minnesåterkallande. Genom att märka och spåra engramceller kan forskare undersöka hur dessa celler förändras över tiden, vilka signalvägar de är involverade i och hur de påverkar beteendet eller kognitionen hos en individ.
Sammanfattningsvis möjliggör activity-dependent labelling av engramceller identifiering och studier av de specifika nervceller som är involverade i lagringen av minnen. Genom att märka och följa dessa celler kan forskare få insikt i mekanismerna bakom minnesbildning och relaterade kognitiva processer.
Hur kan LTP relateras till minnet och sömn?
När det gäller inlärning under sömn finns det teorier som föreslår att LTP kan spela en roll i detta. Under sömn konsolideras och förstärks minnen som bildats under vakna perioder. Det föreslås att under sömnen kan LTP-mekanismer vara aktiva och förstärka synaptiska kopplingar som är relevanta för inlärda uppgifter och minnen.
Specifikt har forskning visat att sömn, särskilt REM-sömn (rapid eye movement), kan främja konsolidering och förstärkning av inlärda minnen. Under REM-sömn har man observerat ökad aktivering och kommunikation mellan hjärnregioner som är involverade i minnesprocesser. Detta kan ge en miljö som gynnar LTP och förstärkning av synaptiska kopplingar.
Det finns också studier som har visat att sömn efter inlärning kan förbättra minnesprestationen. Genom att ge tillräcklig tid för sömn och LTP-processer kan minnen stabiliseras och förstärkas, vilket kan bidra till bättre inlärning och minnesfunktion
Vad innebär consolidation och re-consolidation?
Consolidering är den initiala processen där nyinlärda minnen övergår från ett labilt tillstånd till ett mer stabilt och beständigt tillstånd. Under consolidering bildas och stärks synaptiska kopplingar mellan nervceller som är involverade i minnet. Detta sker genom olika molekylära och cellulära förändringar i hjärnan.
Re-konsolidering är en process som inträffar när ett tidigare konsoliderat minne aktiveras och återigen blir labilt. Det kan utlösas av att minnet återkallas eller återupplevas. Under re-konsolidering kan minnet bli sårbart för förändringar och kan förstärkas, modifieras eller försvagas beroende på de nya erfarenheterna eller informationen som presenteras.
Vilka faktorer påverkar minnet?
- Stress
- Sleep
- (Re) consolidation
- Spaced learning, fasting
- Physical exercise
- Active rehearsal
Vad är skillnanden mellan declarative memory och non-declarative memory?
Declarative memory, även känt som explicit minne, är minnet för fakta, händelser och medvetna upplevelser som kan uttryckas verbalt. Det innefattar episodiskt minne, som är minnet för specifika händelser och erfarenheter, och semantiskt minne, som är minnet för generell kunskap och fakta. Declarative memory kan medvetet återkallas och uttryckas med ord. Exempel på declarative memory inkluderar att minnas sitt födelsedatum, vad man åt till frukost imorse eller information om historiska händelser.
Non-declarative memory, även känt som implicit minne, är minnet för procedurer, färdigheter och omedvetna inlärningar. Detta minne är inte lika medvetet åtkomligt eller uttryckbart med ord som declarative memory. Non-declarative memory är mer kopplat till beteendemässiga och motoriska färdigheter och involverar ofta repetition och inlärning genom upprepning och övning. Exempel på non-declarative memory inkluderar att cykla, spela ett musikinstrument eller köra bil. Det är oftast inlärt genom upprepning och blir en automatisk process över tid.
En viktig skillnad mellan declarative memory och non-declarative memory är medvetandet och kontrollen över informationen.
Vad är hippocampus viktigt för?
Det är vanligt för formation av episodiska minnen.
Vad är skillnaden mellan anterograd eller retrograd amnesia?
Anterograd amnesia och retrograd amnesia är två typer av minnesstörningar som skiljer sig åt baserat på vilken riktning av minnesförlust de innebär.
Anterograd amnesia är en form av minnesförlust där en person har svårigheter att bilda nya minnen efter en specifik händelse eller skada. Detta innebär att personen har svårt att komma ihåg ny information och händelser som inträffar efter den tidpunkt då amnesin börjar. Till exempel kan en person med anterograd amnesia ha svårt att minnas nya möten, händelser eller människor som de har träffat efter skadan. Minnesförlusten är främst framåtriktad, vilket innebär att den påverkar det framtida minnet.
Retrograd amnesia å andra sidan är en form av minnesförlust där en person har svårigheter att komma ihåg händelser och information som inträffade före en specifik händelse eller skada. Det innebär att personen har svårt att minnas tidigare händelser, fakta eller personer som de hade kunskap om innan amnesin började. Minnesförlusten är främst bakåtriktad, vilket innebär att den påverkar det tidigare minnet.
Det är viktigt att notera att både anterograd och retrograd amnesia kan vara selektiva eller partiella, vilket innebär att minnesförlusten kan vara begränsad till vissa specifika händelser, perioder eller typer av information. Dessutom kan graden av minnesförlust variera från person till person och beror på orsaken till amnesin, om det är en neurologisk skada, trauma eller annan underliggande faktor.
