Emotioner Flashcards
Vilka tre associationskortexområden är viktga för emotioner?
Prefrontala cortex som tar beslut och styr över “exekutiva funktioner”.
Limbiska cortex som styr över emotioner
PTO (parital-temporal-occipital cortex) ger högre sensorisk bearbetning, sammanvägning av flera sinnesorgan (t.ex. rumsuppfattning).
Vad är emotioner?
Emotioner är en känsloupplevelse mer än den medvetna känslan. Det innehåller ett element av värdering av företeelser och styr våra beslut och våra handlingar.
Vad är det för komponenter i emotioner?
- Medveten känsloupplevelse
- Handling eller handlingsberedskap (eng. äv ”motivation”)
- Reaktioner i autonoma nervsystemet, hormonella system
- Beteendesignaler (mimik, gester, sätt att tala, kroppsspråk)
- Minnesfunktioner – styr vårt handlande i framtiden
Vad finns det för olika typer av emotioner?
- Primära (universella): t.ex. lycklig, fruktan, oro,
ilska, förvåning - Sekundära (sociala): t.ex. skuldkänsla, avund,
blygsel
+ Bakgrundsemotioner (basala): t.ex. lugn, spänd,
allmänt välbefinnande (signaler från kroppen)
Varför är amydala viktig gällande emotioner?
Organisation av informationshanteringen i amygdala.
Många typer av signaler går till amygdala: “low road” direkt från sinnesorgan (via thalamus) och “high road” från hjärnan (via sinneskortex men även andra delar).
Vid aktivering av amydala sker många olika effekter inom kroppen:
- signaler direkt till kortex gör att vi känner oss direkt rädda.
- aktivering av hjärnans vakenhetssystem
- direkta muskelreaktioner (“freezing”)
- aktivering av autonoma nervsystemet
- aktivering av hormonella system (binjuren, adrenalin, cortisol).
Afferenta kopplingar till amygdala från många
andra system
Efferenta kopplingar från amygdala till flera
system
Emotionella minnen, i amygdala +
närliggande kortex
Vad finns det för komponenter i den medvetna upplevelsen? Gamla och nyare teorier.
Direkta kopplingar till hjärnans kortex (Cannon-Bards hypotes).
Betydelse av kroppsliga reaktioner leder sekundärt till en upplevelse (James-Lange).
Uppfattningen just nu: (”kombination”)
- Det finns väsentliga direkta kopplingar till hjärnan.
- Dessutom:
Kroppsliga reaktioner (hjärtklappning, svettning,
muskelspänning, osv.) registreras av sinnesorganen,
sinnessignaler skickas till hjärnans emotionella
system och färgar starkt den medvetna
känsloupplevelsen (och påverkar beslut, jfr. nedan)
(jfr. Schachter-Damasio
Förklara djupare om Cannon-Bard hypotesen
Cannon-Bard-hypotesen föreslår att kroppsliga reaktioner och emotioner inträffar samtidigt och oberoende av varandra. Enligt denna teori sker en emotionell reaktion och den fysiologiska responsen samtidigt, men de är separata processer. Enligt Cannon-Bard-hypotesen genereras en emotion genom aktivering av det limbiska systemet i hjärnan, vilket leder till både kroppsliga reaktioner och upplevelsen av emotionen samtidigt.
Förklara djupare om James-Lange hypotesen
James-Lange-hypotesen å andra sidan hävdar att kroppsliga reaktioner leder till upplevelsen av emotioner. Enligt denna teori tolkar vi våra kroppsliga förändringar och utifrån det genererar vi emotionella upplevelser. Enligt James-Lange-hypotesen är det den fysiologiska responsen på en händelse som utlöser emotionen. Till exempel, om vi känner rädsla, så upplever vi rädslan baserat på att vi känner våra snabba hjärtslag och skakande kropp.
Förklara fear conditioning med conditioned stimulus?
Fear conditioning är en inlärningsprocess där ett tidigare neutral stimulus (betingat stimulus) kopplas samman med en skrämmande eller obehaglig händelse (obetingat stimulus), vilket leder till att det neutrala stimuluset självt framkallar en rädslereaktion eller rädsla (betingad respons).
Conditioned stimulus (CS), eller det betingade stimuluset, är det neutrala stimuluset som genomgår inlärningen och associeras med den obehagliga händelsen. Under fear conditioning kan det vara till exempel en ljudsignal, en bild eller en specifik situation.
Genom upprepad exponering för det betingade stimuluset i närvaro av det obetingade stimuluset (som kan vara en elektrisk chock eller ett obehagligt ljud), skapas en betingad association mellan de två. Det betingade stimuluset blir sedan förmågan att framkalla rädsla eller rädslereaktion även utan närvaro av det obetingade stimuluset.
Således, när en person eller ett djur utsätts för det betingade stimuluset efter att ha genomgått fear conditioning, kan det framkalla en rädslereaktion som liknar den som framkallades av det ursprungliga obehagliga stimuluset. Det betingade stimuluset har då blivit associerat med rädsla och kan trigga rädsla även i avsaknad av det obetingade stimuluset.
Hur fungerar belöningssystemet?
Att vilja ha något (“wanting”) eller att tycka om något (“liking”) verkar styras av delvis olika system i hjärnan.
Ventral tegmental area (VTA) i hjärnstammen,
dopamin bl.a. till nucl. accumbens. Aktivering av bestraffnings och belöningssystem
styr beteendet, = operationell (eller instrumentell)
betingning.
Hur fungerar emotioner och deklarativa minnen?
- Amygdala lagrar emotionella minnen, minne av känslan som utlöstes och av det som direkt gav upphov till känslan. Delvis omedvetet, man känner känslan men har svårt att beskriva.
- Hippocampus lagrar deklarativa minnen, vad? när? hur? mer exakta och detaljerade minnen av omständigheterna kring det som hände, medvetet, man kan berätta.
Deklarativa minnen kan också leda till aktivering av Amygdala: Man känner obehag när man känner igen omständigheter som ledde till rädsla (jfr. tandvårdsrädsla) (= contextual conditioning)
Vad kan inträffa vid skada på emotionell kortex?
Skada på emotionell kortex kan leda till svagare emotionella reaktioner och problem med att ta hänsyn till emotionella minnen och signaler i vardagen, vilket kan påverka känslomässiga bedömningar och beslutsfattande. Ett exempel på detta är fallet med Phineas Gage år 1848.
Vilken roll spelar hippocampus i vårt handlande?
Minnen av omständigheterna i hippocampus kan också påverka vårt handlande genom att bidra till kontextuell inlärning och associationsbildning med specifika situationer och platser.
Hur påverkar limbisk kortex våra beslut och reaktioner?
Emotionella signaler från limbisk kortex, särskilt delar av pannloben ovanför ögonen, påverkar våra beslut och reaktioner. Detta sker delvis på en omedveten nivå och kan uppfattas som “gut feeling” eller intuition.
