Maktperspektivet Flashcards
Principstyrd förhandling - “Getting to yes” (Urys, Fisher och Patton)
Skilj på person och sakfråga
Fokusera (motpartens intressen)
Generera fler handlingsalternativ
Hänvisa till “objektiva” utvärderingskriterier
Enligt denna förhandlingsmodell ska en förhandling kännetecknas av att man försöker undvika både hårda förhandlingar om positioner och mjuka förhandlingar där relationer är viktigare än sakfrågor.
Pfeffers modell av konflikt och maktkamp
Arbetsdelning - olika typer av arbetsldening kan leda till konflikt baserat på vilka ömsesidiga beroenden som finns, eller om man har lika mål.
Olika omgivningar - Även här kan olika mål liga som grund för en konflikt men även om man har olika uppfattningar om orsak-verkan
Knappa resurser
Allt detta leder till konflikt
Då väger beslutets vikt och maktens spridning in. Om dessa är tillräckligt starka så uppstår:
Öppna maktkamper, politik
Strategier för att hantera dessa konflikter:
Skapa homogenitet och samsyn kring mål och medel
Skapa överskott av resurser
Minska och tona ner ett besluts vikt
Kan vara bra att kartlägga det politiska landskapet. Lista aktörer och deras intressen.
Kanters strukturella förklaring av makt och inflytande
Tokenism - tre effekter:
En minoritet eller token får stor uppmärksamhet
Det uppstår en ökad kontrast mellan majoritet och minoritet/token
Token/minoriteten anpassar sig till majoriteten genom assimilering eller distansering
Assimilering och distansering - Token/minoriteten försöker att inte låta sig knäckas av den ytliga och extra kritiska granskningen, men samtidigt inte imitera majoritetens beteenden, utan snarare försöka passa in på ett mer diskret vis. Att överleverera utan att ta åt sig äran kan vara en sådan strategi. En indirekt konsekvens av denna assimilerings- och överlevnadsstrategi är att tokensoch minoritetsmedlemmar även distanserar sig från andra medlemmar av samma kategori som befinner sig utanför arbetsgruppen.
Ackers teori om byråkratisk kontroll och samhällets genussystem
Acker menar att utvecklingen av de formellt rationella byråkratierna kräver även en utveckling av en speciell sorts människa som befolkar dessa byråkratiers positioner. I det byråkratiska systemet finns det inte ngt utrymme för människor med känslor, tro eller relationer. Byråkratin har dessutom kommit att förändras inom ramen för den senmoderna kapitalismen. Företag kräver tjänstemän som är abstrakta, rationella men även som visar en obegränsad lojalitet gentemot sina positioner, arbeten och arbetsgivare. För att möjliggöra sådana människor krävs att dessa har stödfunktioner utanför arbetet. Dessa stödfunktioner består i sexuellt nöje, föda och uppfostra barn, laga mat, tvätta deras kläder. Dessa tvingas kvinnor till och därför är det svårt för kvinnor att ta plats inom den formellt rationella byråkratin.
Självklarhetens mur (Gustafsson)
Hur människor tänker om, tolkar och beskriver världen. Finns maktteorier som än mer fokuserar hur vi tänker och beskriver vår värld och som än mer tonar ner de materiella strukturerna och formella processerna. Dessa “semiotiska” och mer radikalt “poststrukturella” teorier överlappar dock såpass mycket de modeller och teorier som utgör kärnan i symbolperspektivet.
Det de har gemensamt är att organisering, makt och samhällsfenomen kan analyseras genom analys av förgivettagna normer, texter och språk. Samtal och texter - beskrivningar av allehanda fenomen - är aldrig enutrala vad gäller vilka och vad som gynnas, respektive missgynnas. Genom att analysera samtal och texter kan således makt och inflytande identifieras. Gustafsson beskriver denna dolda makt som en självklarhetens mur, dvs sedvänjor, beteenden, problemdefinitioner, lösningar och handlingslaternativ som är så självklara och naturliga att de inte ens uppfattas såsom sedvänjor, problem eller lösningar. Dessa självklarhetens murar kan återfinnas i språket och framförallt i de begrepp som i just det specifika fallet uppfattas som allra mest självklart, axiomatiskt, naturligt riktigt och bra.
Maktens tre dimensioner
Beslutsmakt
Fokuserar hur en eller flera aktörer påverkar en eller flera andra aktörer att utföra eller avstå från att utföra en viss handling eller fatta ett visst beslut.
Makten över agendan
Man kan fråga sig varför just detta beslut som fattades ens kom att utgöra ett objekt för makt- och inflytandeprocesser, dvs hamnade på agendan. Denna dimension fokuserar på vem som besitter makten att manipulera agendan och vem som har makten att lyfta vissa frågor.
Makten över tanken
Denna dimension verkar i det osynliga och är svår att studera. Manupulation är en form av påverkan på hur andra tänker, uppfattar och definierar sig själva och sin omvärld.
Michels teori om oligokratins järnlag
Michel menade att byråkratier är som verktyg för en ny härskarskara - en oligokrati - bestående av de allt fler och mäktigare organisationernas högsta ledningsnivåer. Då organisering och ledning kräver omfattande administrativ kunskap, uppstår ett kunskapsgrap mellan organisationers högsta ledning och personerna som befolkar de lägre organisatoriska nivåerna.
Leder till starka bindningar inom eliten som består av
Institutionella ägare - Högre chefer och placerare
Banker och värdepappersföretag - Högre chefer analytiker och corporate bankers
Noterade bolag - Högre chefer
Finansinspektionen, BIS, SEC m.fl. övervakare - Högre chefer och tjänstemän
Foucaults teori om strukturering och självdisciplin
Benthams panoptikon - internaliserar övervakning
Omfattande självdisciplin. - vi vill ha betyg på alltmer detaljerade nivåer. etc. etc.
Cialdinis sex principer för övertalning
Likhetsprincipen Auktoritetsprincipen Knapphetsprincipen Konsekvensprincipen Ömsesidighetsprincipen Principen om social validering Fokuserar lite olika nyanser även där de överlappar varandra som mest och kan därför ses som bra komplement till varandra (Principstyrd förhandling och Cialdinis sex principer för övertalning). Dessa principer är så pass grundläggande att de kan sägas gälla i vidare sammanhang än i tydliga förhandlingssituationer där två eller flera parter möts för att försöka komma överens eller övertala varandra i en viss fråga. De kan även anpassas till situationer såsom det informella samtalet vid kopiatorn eller det till synes konfliktfria samtalet på ett formellt möte.
Principerna dock extra relevanta för att utöva inflytande på kort sikt i en given fråga eller situation
Maccobys freudbaserade ledartyper
Erotic leaders - Utåtriktade och kommunikativa (HR-perspektivets ideala ledare)
- Obsessive leaders - Inåtriktande, analytiska och strukturerade (strukturperspektivets ideala ledare)
Narcissistiska ledare - självgående, innovativa, drivs av vilja till makt och inflytande.
The marketing personality - Motiverad av en ständig oro att inte passa in. Upptagna av att ständigt vara andra till lags.
Webers tre typer av legitim auktoritet (maktperspektivet)
Karismatisk auktoritet - individuella egenskaper
Traditionell auktoritet - traditioner
Formellt rationell auktoritet - den mest utvecklade och civiliserade formen av makt
En effektiv maktstrategi (Bolman och deal)
Kartlägg det politiska landskapet Utforma och anpassa agendan Bygga nätverk och allianser Köpslå och förhandla Kooptera och manipulera
Burawoys arbetsprocessmodell
Burawoy ställer sig frågan varför arbetare samtycker till att arbeta så hårt - trots att de får en så pass liten del av det mervärde som deras arbete skapar.
Eftersom att kapitalister inte kan exploatera arbetarkollektiv genom att ta ifrån dem deras kunskaper så kan organisationer kooptera dem. Genom en mer indirekt och strukturell kontroll lyckas företagsledare splittra och individualisera potentiella medarbetarkollektiv. Detta sker enligt Burawoys modell på tre sätt:
Prestationsbaserad individuell ersättning
Genom individuell prestationsbaserad ersättning omvandlas den vertikala kontrollen och konflikten till en vertikal tävling mellan individuella medarbetare.
En intern rörlig arbetsmarknad
Ökade möjligheter till karriär, men även att byta arbetsuppgifter och positioner vertikalt inom organisationer, skapar en illusion av att medarbetare har stora frihetsgrader.
Kollektiva förhandlingar
Att de individuellt konkurrerande medarbetarna är med i fackförbund som förhandlar om lönenivåer och villkor med företagsledningar innebär även det att en illusion av deltagande och påverkansmöjligheter skapas. Fackförbundstopparna omfattas även de av hierarkiska toppar och därmed tillhör även de den oligokratiska eliten.
Maktbaser (Bolman och Deal) (ett verktyg i att kartlägga det politiska landskapet)
Bolman och Deal listar ett antal maktbaser:
Positionsmakt - strukturperspektivet
Kontroll över belöningar - strukturperspektivet
Information och expertis - strukturperspektivet
Strukturperspektivet reducerar makt till formell hierarkisk position, belöningar (i form av lön och befordran) samt kunskap (information och expertis). Dessa maktbaser kan ses som rationella, formella och strukturfunktionella.
Tvingande makt
Allianser och nätverk
Kontroll över agendan
Förutom tvång kan även skapa sig makt genom att bygga upp relationer till och nätverk med andra mäktiga aktörer. Detta trots låg formell hierarkisk position. Genom aktiv och proaktiv maktutövning kan man ta initiativ och få kontroll över agendan.
Kontroll över symboler - symbolperspektivet
Personlig makt/karisma - symbolperspektivet
Genom symboliskt och karismatiskt ledarskap kan man skapa engagemang och mening och definiera situationer och handlingsalternativ så att andra uppfattar dem så att det gagnar den egna agendan.
