Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K5 stadie ERL och GNM Rasmus > Mag-tarm-kanalens motorik och dysmotorik > Flashcards

Mag-tarm-kanalens motorik och dysmotorik Flashcards

1
Q

Vilka muskler består GI-tract generellt av?

A
  • Longitudinell muskel ytterst
  • Cirkulär muskel mitten
  • Muskularis mukosae innerst
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka nerplexa och neuroner består GI-tract generellt av?

A
  • Plexus myentericus (Auerbachs plexus)
  • Plexus submucosus (Meissners) mindre utvecklad i esofagus
  • Primärafferentneuron (sensorisk cell) tar emot signaler från lumen och stimulerar själv via interneuron eller direkt till motorneuron
  • Intestinofugalneuron skickar till autonoma nervsystemet längre bort i tarm
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur fungerar peristaltiken vid matintag?

A
  • Kemisk eller mekanisk stimuli gör att sensorisk cell (primärafferent) ger signaler (indirekt via interneuron eller direkt) till motorneuron/excitatorisk nervcell (oral riktning) samt till inhibitorisk nervcell (kaudal riktning) à grunden för peristaltik
    • Cirkulära kontraktioner som för vidare lumeninnehåll i tarm
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

På vilket sätt ger sympatikus och parasympatikus gas och broms i GI-tract?

A
  • Sympatiska (broms)
    • Th5-L2, paravertebrala och prevertebrala ganglier
    • Noradrenalin
      • B2-receptorer – minskar peristaltiken
      • A-receptorer – ökar tonus i sfinktrar
  • Parasympatisk (gas)
    • Vagusnerven
    • Splankniska nerver S2-S4 (slutet av tjocktarm)
    • Acetylkolin
      • Ökar peristaltiken
      • Relaxation i sfinktrar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Nämn ett par hormoner från tunntarm som minskar motilitet?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Nämn ett par hormoner från tunntarm som ökar motilitet

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur fungerar resorvoarfunktionen i gaster?

A
  • Reservoarfunktion (fundus framför allt)
    • Receptiv relaxation
      • När mat kommer ner i esofagus sker vidgning som ger signal till vagusnerven (afferent) som via nukleus ger tillbaka signaler till fundus om avslappning
    • Gastro – gastrisk ackommodationsreflex
      • Innehåll i antrum ger relaxation i fundus (via ENS och parasympatikus)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur sker peristaltiken i ventrikeln?

A
  • Peristaltik (corpus och antrum)
    • Börjar i nedre halvan av corpus och trycker ner mat mot pylorus vars sfinkter är lite öppen och därför tillåter lite passage vilket ger lagom takt att bryta ned föda
      • Delvis oberoende av extern input
      • Drivs av ”slow-waves” 3/min
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad innebär den enterogastriska reflexen?

A
  • Inhibitorisk reflex – fördröjer tömning av ventrikel och initieras av följande i duodenom
    • Lågt pH, fetter och proteiner, distension av tarmvägg, hög osmolalitet i kymus
    • Sker genom lokala reflexer samt autonoma nervsystemet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad sker i tunntarmen (och ventrikeln!!) vid fasta?

A
  • MMC (migrating motor complex) i fasta
    • Under fasta har tunntarmen tre olika faser
    • Fas 1 – tarmen stilla
    • Fas 2 – oregelbunden aktivitet
    • Fas 3, MMC –> periodisk intensiv kotraktil aktivitet i långa peristaltiskt mönster leder i aboral riktning
      • Starkt beroende av ENS (oberoende av autonoma nervsystemet)
      • Regleras av motilin?
      • Tömmer tunntarmens innehåll mellan måltider
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad sker i tunntarmen postprandiellt?

A
  • Oregelbunden aktivitet som bryter ned kymus, blandar med gallsyror och pankreasenzymer, underlättar absorption
    • Sker genom lokala reflexer
  • Transtid 2-4 h (3-5 cm/min)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur fungerar kräkreflexen?

A
  • Kräkcentrum i hjärnstam (PCRF) kan påverkas av ex vagusnerver/splanknusnerver, vestibularisapparaten och farynx. LM kan påverka Kemosensitiv area som kan påverka kräkcentrum. Bägge påverkas av kortex
  • Från kräkcentrum påverkar
    • Kranialnerver (VII och IX) till salivutsöndring
    • Avslappning av nedre esofagus sfinkter samt påverkan på diafragmamuskulatur
    • Peristaltik bakåt uppåt (4-5 cm i sek)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
  • Tjocktarmen resorberar vatten och elektrolyter, formar avföring. Förmåga att absorbera > 4 L vatten dagligen

Hur fungerar tjocktarmens motorik?

A
  • Motoriken liknar tunntarmens motorik, dock ingen MMC
    • Korta sammandragningar (haustreringar) i högra kolon (bilden)
    • ”Mass movement”
      • 2-3 ggr/dag i höger kolon till rektum, defekationsreflex
    • Gastrokoliska reflex
      • Vid matintag vidgas ventrikel och autonoma nervsystemets reflexer skickar signaler till rektum om tarmtömning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  • Definition > 60 % efter 2 tim / > 10 % efter 4 tim kvar i magsäcken
    • Kan även förekomma vid andra magtarmsjukdomar, ex funktionell dyspepsi

​Vad beskrivs?

A
  • Fördröjd magsäckstömning – gastropares
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q
  • Idiopatisk > 50 %, diabetes mellitus, postoperativ, neurologiska sjukdomar, reumatiska systemsjukdomar
  • Vanligare bland kvinnor (4:1)
  • Histologiskt mindre antal ICC och nervfibrer, immuncellsinfiltrat och fibros i glattmuskulaturen

Vad beskrivs?

A
  • Fördröjd magsäckstömning – gastropares
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  • Ospecifika – illamående, kväljningar, kräkningar, fyllnadskänsla i magen, tidig mättnadskänsla, oförmåga att äta normalstora portioner, aptitlöshet, uppblåsthet

​Symptom på vad?

A
  • Fördröjd magsäckstömning – gastropares
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är viktigt tänka på vid utredning av dyspepsi?

A

Om alarmerande symptom eller > 50 år –> gastroskopi (och ev radiologisk undersökning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q
  • Utredning gastropares?
A
  • Ventrikelskintigrafi – äter standardiserad måltid och sitter upp och fotar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Behandling vid gastropares?

A
  • Kost – mindre portioner, fibrer och fett. Näringstillskott, dietistexpert
  • Optimering av diabetesbehandling, minskar hypoglykemi efter måltid
  • Prokinetiska LM – Prukaloprid (serotonin-R agonist), Metoklopramid (primperan/dopaminantagonist som främjar motilitet i nedre del magsäck och duodenum), Erytromycin (motilinagonist)
  • Pyloromyotomi – snitt i pylorys som sys ihop på tvären vilket ger större öppning
  • Pacemaker – Elektroder implanteras i antrumväggen, starkare kontraktion i korpus/antrum
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q
  • Snabb magsäckstömning in i tunntarm – dumpingsyndrom

​Etiologi?

A
  • Postkirurgisk åkomma (sällan idiopatisk, diabetes mellitus)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q
  • Tidiga symptom (inom 30 min)
    • Vätska till tunntarm då osmos driver vätska dit (volymskift) vilket leder till uppkördhet, kramper, illamående, diarré
    • Vasomotor relaterade-flushing (serotonin/noradrenalin/VIP), yrsel, hjärtklappningar, svettningar, huvudvärk, konfusion

Tidiga symptom för vad?

A
  • Snabb magsäckstömning in i tunntarm – dumpingsyndrom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q
  • Sena symptom (1-3h)
    • Hypoglykemi orsakad av GLP-1 och GIP-sekretion – hunger, svettningar, nedsatt koncentrationsförmåga och medvetende

Sena symptom för vad?

A
  • Snabb magsäckstömning in i tunntarm – dumpingsyndrom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q
  • Snabb magsäckstömning in i tunntarm – dumpingsyndrom

​Diagnostik?

A
  • Symptomen
  • Ventrikelscintigrafi
    • < 50 % efter 1 h, < 20 % efter 2 h
  • Oral glukosbelastningstest
    • 10 timmar fasta –> 50 g glukos –> P-glukos efter 2 h som då är lågt, också ökad kontroll av blodtryck och puls som ökar pga adrenalin/serotoninpåslag
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q
  • Snabb magsäckstömning in i tunntarm – dumpingsyndrom

​Behandling?

A
  • Livsstilsförändringar – ändrad kost, mindre kolhydrater, mer fibrer
  • Förtjockningsmedel – guargummi, pektin
  • Peroralt – antidiabetikum – ex akarbos (långsammare nedbrytning av kolhydrater i tunntarm, långsammare upptag och minskar då symptom, inte snabbeheten av passagen
  • Antikolinergika – långsammare passage
  • Somatostatinanalog
  • Kirurgi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q
  • Spektrum av sjukdomar som kännetecknas av:
    • Vidgade tarmslyngor utan mekaniskt hinder
    • Tarmen förlorar sin förmåga till funktionsdugligt muskelarbete
    • Förvårar passagen via tarmen
    • Slemstagnation –> bakterieöverväxt och sepsis
    • Malabsorption och viktnedgång
  • Akut eller kronisk

Vad beskrivs?

A
  • Intestinal pseudoobstruktion (IPO)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q
  • Akut IPO – paralytisk ileus

​Vad innebär detta?

A
  • Akut paralys i tarmen, omfattar ofta tjocktarmen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q
  • Akut IPO – paralytisk ileus

​Etiologi?

A
  • Postoperativt (buk, gyn ortopediska operationer)
  • Infektioner, peritonit
  • Myokardinfarkt, tarmichemi
  • Elektrolytrubbningar (hyponatremi, hypokalemi, hypo/hyperkalcemi)
  • Droger, läkemedel
  • Idiopatisk 5 %
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q
  • Akut buksmärta, illamående och kräkningar, ingen gas- eller överföringspassage, ingen urinavgång

Vad kan ovan symptom tyda på?

A
  • Akut IPO – paralytisk ileus
29
Q
  • Akut IPO – paralytisk ileus

​Diagnosticering?

A

Auskultation, radiologi

30
Q
  • Akut IPO – paralytisk ileus

​Behandling?

A

ABCD (de är svårt sjuka), fasta, V-sond, rehydrera, behandla bakomliggande orsak, motilitetsfrämjande mediciner

31
Q
  • Primär (sporadisk eller familjär och dessa bägge antingen neuropatisk eller myopatisk)
  • Sekundär – neurologiska sjukdomar, infektioner, endokrina sjukdomar

Vad står detta för?

A
  • Kronisk intestinal pseudoobstruktion
32
Q
  • Upprepade vårdtillfällen pga ileus ska väcka misstanke, uppsvälld buk, viktnedgång, obstipation (kan vara svårbehandlad när sjukdomen drabbar tjocktarmen), om systemisk påverkas också magsäcken med gastropares
  • Prognos – 8 års överlevnad 65-70 %

Vad tyder detta på?

A
  • Kronisk intestinal pseudoobstruktion
33
Q
  • Kronisk intestinal pseudoobstruktion

​Diagnostik?

A
  • Detaljerad anamnes och klinisk status
  • Biokemisk utredning (elektrolyter, hormoner, autoantikroppar, virus)
  • Radiologisk (bukradiologi, buköversikt, DT buk/thorax, MR)
  • Endoskopi + fullväggsbiopsi (amyloidos, virusisolering/odling)
  • Motilitetsundersökningar
34
Q
  • Kronisk intestinal pseudoobstruktion

​Behandling?

A
  • Nutritionsbehandling
  • Psykiskt stöd och behandling
  • Behandla komplikationer – infektioner med antibiotika, elektrolytrubbningar
  • Kirurgi
35
Q

Vad gör man med tunntarmsmanometri?

A
  • Mäter lumenockluderande motorik (peristaltik) i proximala tunntarmen
36
Q

Tunntarmsmanometri

  • Mäter lumenockluderande motorik (peristaltik) i proximala tunntarmen
  • Katetern förs via näsan till proximala jejunum. Katetern har mätpunkter på > 6 nivåer.
  • Ambulatorisk och ger möjlighet till ett helt dygns mätning i hemmet

Vad visar bilden?

A
  • Normal – fas II lite oregelbundna kontraktioner, fas 1 inga alls
37
Q

Tunntarmsmanometri

  • Mäter lumenockluderande motorik (peristaltik) i proximala tunntarmen
  • Katetern förs via näsan till proximala jejunum. Katetern har mätpunkter på > 6 nivåer.
  • Ambulatorisk och ger möjlighet till ett helt dygns mätning i hemmet

Vad visar bilden?

A
  • Patologisk
    • Ihållande fasisk aktivitet med starka kontraktioner
    • Avsaknad av fas 3
    • Abnorm propagation
38
Q
  • Indikationer
    • Misstanke om kronisk intestinal pseudoobstruktion
    • Svår refraktär funktionell tarmsjukdom med handikappande symptom
    • Systemsjukdom med dysmotilitetssyndrom

Indikationer för vad?

A

Tunntarmsmanometri

39
Q

Skillnad på myopati och neuropati i tarmen och hur kan det mätas?

A
  • Myopati
    • Skada på muskel med systematisk kontraktioner men med låga amplituder
  • Neuropati
    • Osystematiska kontraktioner där musklerna fungerar med bra amplituder

Mäts med tunntarmsmanometri

40
Q

Vad innebär Hirschsprungs sjukdom?

A
  • Genetisk aganglios, kongenital megakolon, vanligast med diagnos innan 3 år
41
Q

Hirschsprung sjukdom

Patogenes?

A
  • Enteriska neuronala stamceller migrerar inte hela vägen längs embryots urtarm vilket orsakar defekt i innervationen av aborala tarmen
  • Det drabbade tarmsnittet kontraherar utan peristaltik medan oralt normalt innerverad tarm dilaterar
42
Q

Hirschsprungs sjukdom, symptom och fynd?

A
  • Avsaknad av mekoniumavgång dag 1-2
  • PR undersökning – blast sign/squirt sign eftersom det icke innerverade platsen passeras
  • Rektalsond för tömning förbättrar barnets tillstånd
43
Q

Hirschsprung sjukdom

  • Genetisk aganglios, kongenital megakolon, vanligast med diagnos innan 3 år
  • Kronisk förstoppning och tillväxthämning

Diagnostik?

A
  • Anorektal manometri – avsaknad RAIR (RectoAnal inhinitory reflex)
  • Kolongjutning – bariumlavemang
  • Rektala sugbiopsier – avsaknad av submukösa ganglier i rektala sugbiopsier
44
Q

Hirschsprung sjukdom

Behandling?

A

Kirurgisk resektion

45
Q

Opioidorsakad obstipation

  • Endogena opioider (enkefalin, endorfin, dynorfin) reglerar motoriken lokalt i tarmen via mu-receptorn ENS

Så vad är mekanismen bakom förstoppningen?

A
  • Opioider hämmar excitatoriska kolinerga motorneuroner och minskar vätskeretention i lumen - förstoppning
    • Minskar och försvagar muskelsammandragningar
46
Q

Opioidorsakad obstipation

  • Obstipation är den vanligaste biverkan av kronisk opiatbruk – 40 %

Behandling?

A
  • Alternativ smärtlindring
  • Laxerande LM
  • Antagonister – naloxon, naloxegel
47
Q

Vad innebär slow transit förstoppning och vad beror den ofta på?

A
  • Definition – förstoppning + långsam transit
  • Oftast idiopatisk, även sekundär till systemsjukdomar
48
Q

Slow transit förstoppning

Patofysiologi?

A
  • Ner -Interstitiella Cajal-celler, neurofilament, excitatoriska neurotransmittorer
  • Ner -antal, frekvens, duration av muskelsammandragningar
  • Fibros
49
Q

Hur mäter vi transittiden?

A
  • Röntgentäta markörer (Transit pellets metod)
    • Mäter oral-anal transittid genom att vi äter röntgentäta markörer under ett antal dagar, dag 7 görs buköversikt, kvinnor har något långsammare transittid av dessa (4 dygn) gentemot män (2,2 dygn)
  • Smart Pill – sväljs och innehåller mätare för tryck, pH och temperatur vilket berättar var i tarmen vi är
  • Kolonscintigrafi
  • Kolonmanometri
50
Q

Slow transit förstoppning

Behandling?

A
  • Laxerande behandling
  • Kirurgi
51
Q

Vad är viktigt tänka på vid alarmerande symptom gällande åtgärder?

A
  • Snabb utredning (endoskopi/radiologi), uteslut mekaniskt hinder
    • Ej alarmerande symptom – behandling, kostråd, dietist
52
Q
  • Alarmerande symptom! Snabb utredning (endoskopi/radiologi), uteslut mekaniskt hinder
  • Ej alarmerande symptom – behandling, kostråd, dietist
  • Behandla bakomliggande sjukdom och symptom

Vid fortsatt mkt symptom, vad göra?

A

Motilitetsundersökningar

53
Q

Migrating motor complex

Vad är detta?

A

Utgör regelbundet utlösta peristaltiska vågor i interdigestivfasen (fasta) vilka huvudsakligen syftar till att tömma magsäcken och tarmsystemet på större, icke nedbrytbart material, såsom fruktkärnor, ben och fibrer, med mera.

54
Q

Viktigt!

Vad är alarmerande symptom vid dyspepsi och hur ska man utreda?

A
  • Blödning, F-Hb positiv, anemi, viktnedgång, aptitlöshet, sväljningsbesvär, kräkningar, resistens i buken
  • Gastroskopi och eventuell radiologi
55
Q

Matstrupen

  • Börjar i pharynx, och passerar genom hiatus i diafragma och slutar i ventrikel med nedre esofageala sfinktern (LES), öppnar för det som kommer uppifrån men håller också tätt nedåt (ringmuskel)
  • 25-35 cm lång
  • Går ner lite snett i ventrikel

Vad kallas vinkeln?

A

Hiska vinkeln

56
Q

Hur är esofagus uppbyggt och vad innerverar lokalt?

A
  • Två muskellager – yttre longitudinellt och inre cirkulärt
  • Övre tredjedel skelettmuskulatur, mellersta blandning och sista glatt muskulatur (kräver signal uppifrån)
  • Slemhinnan utgör bredaste lagret
  • Innerverad av Auerbasch mellan muskellagrerna och Meissners plexa i submucosa
57
Q

Vad består LES (nedre esofagala sfinkterna) av?

A
  • Frenicoesofageala ligamentet sitter bredvid och kan göra så vi kan kräkas genom att dra upp magen ovanför diafragma
  • Övergång mellan skiv- och cylinderepitel (Linea dentata)
  • Hiska vinkel
58
Q

Vinkel vinkel har his vinkel?

A
  • Cirka 30 grader. Större vid påfyllnad av mat
    • 70 grader hos spädbarn som kräks mkt
59
Q

Vad är mekanismen vid ett hiatushernia om frenicoesofageala ligamenten blir slappa?

A
  • Magsäcken åker då upp ovanför diafragma, LES går alltså upp ovanför diafragma till thorax där det är negativt tryck (minnzni!) för lungorna ska hållas utspända vilket gör att slussporten hålls öppen
    • Förkortar matstrupen vilket också ger motorikstörningar, gummisnodd blir sladdrig och muskulatur likaså
    • Även hiatus (muskelsträngar = cruz) kan töjas ut så att magsäck fortsätter dras uppåt
60
Q

Andra typer av patologi i esofagus är lågt tryck i LES. Vad kan ske vid dålig motorik i esofagus?

A
  • Vid motorikstörningar jobbar inte muskulaturen synkront, ex jobba emot varandra
61
Q

Vad förmedlar nr 1 i bilden?

A

Olika typer av hiatushernia

    1. Glidbrock vanligast, åker upp och ner. Patienten mår bättre ibland. Ger reflux
62
Q

Vad förmedlar nr 2 i bilden?

A

Olika typer av hiatushernia

    1. Paraesofagealt brock, vätska, luft och ibland mat trycker på matstrupen vilket kan ge sväljsvårigheter. Ger ej reflux, LES fungerar.
63
Q

Vad förmedlar nr 3 i bilden?

A

Olika typer av hiatusbrock

    1. Mixad variant, både besvär av brock och syra
64
Q

Vad förmedlar nr 4 i bilden?

A

Olika typer av hiatusbrock

    1. Svag öppning kroniskt i diafragma kan göra att hela magsäcken kryper upp succesivt, kan dra med sig kolon transversum, mjälte och pancreas
65
Q

Vad innebär achalasi som drabbar 1/100 000?

A
  • Av okänd anledning blir Auerbachs plexus påverkat och inhibitoriska neuron dysfunktionella vilket leder till aperistaltik i den nedre 1/3 av esofagus (slappt rör) och LES förlorar sin förmåga till relaxation eftersom dess signal uppifrån uteblir. Mat packas och LES kan skjuta ner lite grann
66
Q

Hur utreds aschalasi (som framför allt drabbar yngre 17-30 år)?

A
  • Sjukhistoria
  • Esofagusmanometri (trycksmätning), bäst
    • Kateter genom näsa till esofagus, ger bra dynamisk bild
  • Röntgen
  • Gastroskopi (ses inte alltid eftersom skopet ger ökat tryck vid LES)
67
Q

Vad visar bilden?

A

Normal esofagusmanometri (trycksmätning)

68
Q

Vad visar bilden?

A

Esofagusmanometri (trycksmätning)

  • Utebliven tryckökning i nedre esofagus, kraftigt tryck i LES vilket tyder på achalasi
69
Q

Vad visar bilden?

A

Röntgen med typisk utseende vid ashalasi eftersom mat samlats på sfinktern som inte öppnas till ventrikeln

K5 stadie ERL och GNM Rasmus (38 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions