Bäckenbotten Flashcards

1
Q

Vad är bäckenbotten?

A
  • Komplex väv av fascia och glatt muskulatur som utgör stödjefunktion i lilla bäcken
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Av vad består diafragma pelvis?

A
  • Diafragma pelvis (levator ani + m. coccygeus (ovanför levator ani)
    • Djupast
    • Levator ani = puborektalis, pubococcygeus, iliococcygegus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Av vad består diafragma urogenitale och vilken del av bäckenbotten utgör den?

A
  • Djupa transversus periniemuskler och extern sfinkter kring uretra
  • Mitten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  • Ytligt i bäckenbotten
  • Viktigt vid sexuell funktion
  • Ser lite olika ut hos könen, mer rullad hos penis

Vad beskrivs?

A
  • Bulbus spongiosus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nämn ett iaf 4/6 funktioner som bäckenbotten har

A
  • Passiv och aktiv kontinens
  • Miktion och defakation
  • Förlossningskanal
  • Stödja organ i lilla bäcken
  • Medverkar till intra-abdominala trycket och ländryggsstabilitet
    • Del av bålmuskulatur
  • Sexualfunktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Rörelser i bäckenbotten

  • Viss viloaktivitet som varierar med andning, tänk bålen som ett slutet system, när diafragma trycks ner relaxerar bäckenbottenmuskulatur som kompensation
  • Aktiviteten ökar reflexmässigt innan aktiviteten startar (ex innan vi lyfter benet)
  • Vi kan viljemässigt knipa vid ex urinträngning

Vad händer ex med bäckenbotten vid tömning?

A

Relaxation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad består sfinkterkomplexet av?

A
  • Inre slutmuskel (intern analsfinkter)
  • Yttre slutmuskel (extern analsfinkter)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q
  • Inre slutmuskel (intern analsfinkter)
    • Passiv kontinens (små mängder gas, vätska och feces hålls inne)
  • Yttre slutmuskel (extern analsfinkter)
    • Aktiv kontinens

Vilka muskler består de av och hur är de styrda?

A
  • Inre slutmuskel (inter analsfinkter)
    • Glatt muskulatur
    • Reflexstyrd
  • Yttre slutmuskel (extern analsfinkter)
    • Tvärstrimmig muskel
    • Vilje- och reflexstyrd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är RAIR?

A

Rektoanal inhibitionsreflex:

  • Vid ett visst tryck i rektum relaxerar interna analsfinktern -> tarminnehåll stimulerar sensoriska nerver
  • Det blir då den externa analsfinkterns ansvar att se till att inget släpps ut när det inte är lämpligt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur innerveras bäckenbottens olika lager?

A
  • N. pudendus (S2-S4) innerverar mellersta och ytliga lager
  • Separata nervgrenar från sakralrötterna S3-S4 innerverar diafragma pelvis (levator ani och coccygeus)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  • GI-kanal fram till colon transversum innerveras av n. vagus medan colon descendens, sigmoideum och rektum är analog med urinvägar

Reflexer samordnas i sakrala miktions/defekationscentrum (ryggmärg) av?

A
  • Pontina miktions/defekationscentrum (Barringstons nucleus) som i sin tur kontrolleras av basala ganglier, hypothalamus och vår medvetna kontroll i frontala kortex
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är det som upprätthåller den anorektala vinkeln?

A

m. puborectalis; en del av levator ani

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka delar av GI-kanalen är huvudsakligen innerverade av n. vagus?

A

Hela GI till och med colon transversum

Därefter är innerveringen till stora delar analog med den till nedre urinvägarna; innerveras av nerver från sakrala ryggmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q
  • Nervös kontroll av miktion/defekation

​Hur sker detta?

A
  • Vid sympatiskt påslag hämmas aktivitet i detrusor och rektum-sigmoideum – redan i colon descendens dämpas peristaltik medan tonus i bäckenbotten och sfinkter ökar
  • Inhiberande för både detrusor och rektum-sigmoideum:
    • Genital stimulering
    • Sensorisk och motorisk aktivitet i tibialisnerven
    • Hög tonus i bäckenbotten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Rekto-vesiko-uretrala reflexen

Vad innebär denna?

A
  • Rektal fyllnad hämmar detrusorns tonus och ökar tonus i ureasfinktern
19
Q

På vilka sätt skiljer sig medveten kontroll vid blåstömning och tarmtömning?

A
  • Miktionsreflexen startas när som helst via pons, vid olika grad av blåsfyllnad
  • Defekationsträngning avtar efter en stund, svårare att skjuta upp
20
Q
  • Graviditet och förlossning
  • Övergrepp (fysiska eller psykiska)
  • Kirurgi
  • Neurologiska sjukdomar/skador
  • Skador/sjukdomar i rygg
  • Respiratoriska sjukdomar
  • Neurologiska sjukdomar
  • Neuropsykiatriska diagnoser
  • Immobilisering
  • Diabetes
  • Ålder och demens

Vilka typer av besvär kan ovan ge upphov till?

A

Besvär från bäckenbotten och organsystem i lilla bäcken

21
Q

Strukturell vs funktionell bäckenbottendysfunktion

Ge några exempel på varje

A
  • Anatomisk förändring
    • Förlossningsbristning (ex ruptur av analsfinkter eller perinealkropp)
    • Uttänjning av stödjevävnad som ger ex rectocele eller prolaps vaginalt eller rektalt
    • Kirurgi- eller strålskadad vävnad med minskad elasticitet
    • Långvarig hosta eller extensivt krystande, nervskada och sänkt bäckenbotten
  • Neuromuskulär dysfunktion
    • Hyperton bäckenbotten
    • Dyskoordination av defekation och/eller miktion
    • Nedsatt styrka och uthållighet
22
Q

Vad krävs för kontinens (7)?

A
  • Motilitet i kolon (snabb motilitet ger vattnigare avföring vilket kan ge läckage)
  • Rektal sensibilitet viktigt (känna vad rektum innehåller)
  • Rektal compliance – rektums eftergivlighet, kan vara nedsatt eller ökad (ex förstoppning)
  • Reservoarfunktion – kan ha utökats
  • Anorektal vinkel
  • Vilotryck – passivt
  • Kniptryck/bäckenbotten håller emot vid trängning
23
Q
  • 2 av följande faktorer över tid
    • 3 tömningar/vecka eller mindre
    • Hård avföring ¼ av tiden
    • Känsla av ofullständig tömning
    • Behöva krysta mkt
    • Behov av att manuellt underlätta tömning

För att ställa diagnosen?

A

Förstoppning

24
Q

Vilka tre typer av förstoppning finns det?

A
  • Slow transit obstipation
  • Tömningssvårigheter
  • IBS-C (smärta i samband med tarmtömning)
25
Q

Hos vilka är förstoppning vanligast?

A
  • 5 % kvinnor
  • 2 % män
26
Q

Vad innebär en paradoxal krystning och vad ger det upphov till?

A
  • Dyssynergi av bäckenbottenmuskler
  • Tarmtömningssvårigheter
27
Q

Vad innebär nedsattt rektoanal sensibilitet vid tarmtömningssvårigheter?

A

Känner inte när det är dags

28
Q

Tarmtömningssvårigheter

  • Smärta kan vara utlösande faktor samtidigt som funktionell/strukturell orsak
    • Anala fissurer, hemorroider, buksmärta, levator ani syndrom, rektocele efter förlossning vanligt (ger oftast inte symptom)

Vad innebär levator ani syndrom?

A
  • Smärta i bäckenbotten, hög tonus och dysenerg defekation
29
Q

Vad visar bilden?

A

Anorektal manometri

Normal krystning där buktrycket ökar i mitten samtidigt som trycket i analkanalen sjunker och bäckenbotten sänks något

30
Q

Vad visar bilden?

A

Anorektal manometri

Paradoxal krystning där buktrycket ökar mkt men möts av ökat tryck i analkanalen som vid knip

31
Q

Vad kan sammantaget ses på dessa bilder?

A
  • Funktionella tarmtömningssvårigheter
    • Dyssynergi av bäckenbottenmuskler – paradoxal krystning
32
Q

Vad kan sammantaget ses på dessa bilder?

A
  • Mekaniska/strukturella orsaker till tarmtömningssvårigheter
33
Q

Vad innebär den anorektala vinkenln och vad upprätthåller den?

A
  • Puborektalis (del av levator ani) – upprätthåller den anorektala vinkeln genom att dra anorektala övergången framåt uppåt och bidrar till kontinens
34
Q

Varför kan rektal sensibilitet hämmas om man är spänd i bäckenbotten?

A
  • Det knips åt i rektoanal övergång där sensorer vanligtvis detekterar innehåll
35
Q

Principer för utredning av tarmfunktionsutredning?

A
  • Magdagbok – måltider, buksymptom, tarmtömning
  • Endoanalt ultraljud – analsfinkters utseende (vid vaginal förlossningsskada)
  • Anorektal manometri – info om rektal känsel för fyllnad, rektoanal inhibitionsreflex, analkanalens vilotryck, kniptryck och krystteknik
36
Q

Vilka reflexer kan undersökas vid rektal palpation?

A
  • Bulbocavernosus-reflex
  • Anokutan reflex/analstretch-reflex
  • Hostreflex
37
Q

Vad innebär bulbocavernosus-reflex?

A
  • Palpation på könsorgan ska ge kontraktion i yttre analsfinkter, kan annars tyda på spinal chock
38
Q

Vad innebär anokutan/analstretch reflex?

A
  • Undersökningsgel vid sidan om anus ska ge snabb synlig kontraktion av anus. Testa båda sidor. Långsam, unilateral? Kan vara indikation på pudendusnervskada
39
Q

Vad innebär hostreflexen?

A
  • Vid hosta ska sfinkter kontraheras
40
Q

Rektal undersökning

  • Vänster sidoläge eller i gynstol
  • Inspektion av perianalt område – rodnad, eksem, hudförändring, hemoroider?
  • Palpation av analkanal – värdera vilotonus

Vad ber du patienten göra nu?

A
  • Be patienten knipa så hårt som möjligt och ska kunna hållas 6-10 sek – värdera om det är cirkulärt
41
Q

Rektal undersökning

  • Vänster sidoläge eller i gynstol
  • Inspektion av perianalt område – rodnad, eksem, hudförändring, hemoroider?
  • Palpation av analkanal – värdera vilotonus
  • Be patienten knipa så hårt som möjligt och ska kunna hållas 6-10 sek – värdera om det är cirkulärt

Vad gör du nu och vad ska patienten göra?

A
  • För fingret längre in som då rundar bäckenbottenkant och vi är inne i rektum, värdera bäckenbottens tonus som ska vara lite elastisk (ej ömt), känn så slemhinna är slät
  • Be patienten knipa igen, då ska finger dras med in (visar på fungerande kontraktionsförmåga i bäckenbotten)
42
Q

Rektal undersökning

  • Vänster sidoläge eller i gynstol
  • Inspektion av perianalt område – rodnad, eksem, hudförändring, hemoroider?
  • Palpation av analkanal – värdera vilotonus
  • Be patienten knipa så hårt som möjligt och ska kunna hållas 6-10 sek – värdera om det är cirkulärt
  • För fingret längre in som då rundar bäckenbottenkant och vi är inne i rektum
  • Värdera bäckenbottens tonus som ska vara lite elastisk (ej ömt), känn så slemhinna är slät
  • Be patienten knipa igen, då ska finger dras med in (visar på fungerande kontraktionsförmåga i bäckenbotten)

Vad ber vi patienten att till slut göra?

A
  • Be till slut patienten krysta (mkt felkällor, patienten tycker det är obehagligt ev), ska kunna känna att finger trycks ner när buktryck ökar samt att bäckenbäckenbotten relaxerar (sjunker bakåt neråt) och analkanal relaxerar
    • Om det känns likadant som vid knipning kan det vara paradoxal krystning
43
Q

Mekanismer vid tarmtömning

A
  • Relaxation av m. puborectalis -> kontraktion av rektum -> tarmtömning startar
  • Kräver samtidig relaxation av interna och externa anala sfinktrarna
  • Viktigt att bäckenbotten relaxerar vid tömning, annars obstruerad tömning
44
Q

Vissa upplever att tarmen buktar in i slidan och att bajset fastnar i en återvändsgränd, och att tömningen kan underlättas om man gör tumtricket, vad innebär det?

A

Trycker med fingrarna i mellangården eller inifrån slidan mot ändtarmen