Lymfoida neoplasier Flashcards

1
Q

Vad är ett lymfom?

Vad kan lymfom resultera i?

A

En fast tumör som kan leukemisera.

Ett lymfom kan leda till ett ineffektivt immunförsvar eller överreaktioner i immunförsvaret (liknar autoimmunitet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vart förekommer lymfom?

A

Kan uppkomma i alla vävnader men är vanligast i lymfknutor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad kan lymfom ge för symtom?

A

Symtomen beror till stor del på vart tumören är lokaliserad och vilka omkringliggande vävnader som påverkas.

Njursvikt, ikterus, förstorade lymfkörtlar ect.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka faktorer kan öka risken för att utveckla lymfom?

A

Orsakerna till lymfom är generellt sätt okända.

  • Vid några typer kan man se kopplingar till infektioner som av exempelvis EBV och H.pylori.
  • Kroniskt inflammatoriska sjukdomar.
  • Immunbristtillstånd.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv patogenesen av lymfom.

A

95% av alla lymfom utvecklas av en mutation någonstans i utvecklingen mellan lymfoid stamcell och mogen B-cell/plasmacell men kan även utvecklas i utmognaden av T-celler.

Olika lymfom bildas beroende på mutation och vart i mognadsprocessen mutationen uppkommer. Vanligt förekommande är mutationer som uppkommer spontant i den klonala expansionen och den somatiska nypermutationen hos B-celler i follikeln.

Lymfomet kan sedan transformera om ytterligare mutationer infaller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är skillnaden mellan GC och ABC BLBCL lymfom?

A

Lokalisationen av vart mutationen uppkom.

GC uppkommer då mutationen uppkom då celler befann sig i germinal center.

ABC uppkommer då mutationen infaller hos en aktiverad B-cell utanför germinal center.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur kan tumörceller ha ett specifikt ytantigen? Ex. specifika CD-molekyler.

A

Beroende på lymfocyttyp och mognadsstadie uttrycker normala lymfocyter olika antigen som uppkomet till följd av unika genarrangemang av antigenreceptor-gener och Ig-gener.

Dessa genarrangemang rearrangeras vid utmognad, somatisk hypermutation och liknande och onkogener kan vid utveckling av lymfom blanda sig i dessa rearrangemang och ge unika uttryck på ytan av cellerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur tänker man kring differentialdiagnostik vid misstanke om lymfom?

A

Man måste utesluta tillstånd som kan ge samma kliniska bild som lymfom.

  • infektioner
  • Sarkoidos
  • Överkänslighetsreaktioner
  • Autoimmuna sjukdomar
  • Annan tumörtyp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur klassificerar man lymfom?

A

Antingen som T-cellslymfom eller B-cellslymfom.

Man kan sedan vidare dela in dessa i högmaligna och lågmaligna.

Det finns sedan undergrupper av specifika typer av lymfom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka metoder finns det för vävnadsprovtagning vid misstanke om lymfom?

A

Finnålspunktion - Screening men används inte som diagnostisk grund.

Kirurgisk biopsi - Diagnostisk grund, stor del eller hela lymfkörteln.

Mellannålsbiopsi - kan användas för att diagnostisera svårtillgängliga lymfom.

Benmärgsbiopsi - Tas för att bestämma stadieindelning, finns benmärgsengagemang?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur ska man tänka kring vilken tumör man tar för biopsi vid misstanke om lymfom?

A

Det är viktigt att man analyserar rätt tumör.

Förstorade lymfkörtlar kan finnas kvar sen sjukdom som barn.

Transformerade tumörer kan ibland ligga svårtillgängligt och alla tumörer behöver inte ha transformerats. Tar man då den lättillgängliga kan man sätta diagnosen indolent cancer när den är aggressiv i en annan tumör.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad menas med stadieindelning? Vad finns det för stadier?

A

Stadieindelning = spridning av lymfomet.

Stadie I = Spridning inom en lymfregion.

Stadie II = Spridning till två lymfregioner men spridningen finns endast på en sida av diafragman.

Stadie III = Båda sidor av diafragman har spridning men ingen spridning extranodalt.

Stadie IIII = Extranodal spridning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur analyserar man stadieindelning?

A

Med CT eller CT/PET.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka metoder ingår i vävnadsdiagnostiken av ett lymfom?

A
  • morfologi
  • Immunohistokemi: monoklonala antikroppar konjugerade till fluroforer binder till specifika molekyler. Ex. CD eller
    ki-67.
  • Cytogenetiska metoder som FISH: hitta specifika mutationer.
  • Flödescytometri: Endast diagnostisk grund för KLL men kan vara till stöd för lymfom.
  • PCR: kan påvisa monoklonalitet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är ett follikulärt lymfom? Vad orsakar tillståndet?

A
  • Indolent B-cellslymfom som utgår ifrån lymfkörtlarnas folliklar.
  • t(14;18) ger en fusion av BCL2 och IgH-genen vilket ger en konstant hämmad apoptos.
  • Ger ökad livslängd för tumörceller men inte direkt någon ökad proliferation vilket gör att tumören växer långsamt och förväntad livslängd är lång men kurativ behandling finns inte (beroende på utbredd).
  • -> ki-67 mycket lågt.
  • 3-7% transformerar till aggressiv form per år.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är Ki-67?

A

En viktig proliferationsmarkör som används vid diagnostik av lymfom. Mängden ökad vid ökad proliferation. Analyseras med immunohistokemi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är ett mantelcellslymfom?

A
  • B-cellslymfom med ursprung i mantelzonen av follikeln.
  • t(11;14) ger ett överuttryck av cyklin D som ger ökad proliferation och lymfomet är därför ofta aggressivt.
  • Återkommande återfall trots behandling är vanligt tillsammans med omfattande spridning.
  • Ki-67 agerar prognostisk markör där högre mängd ger sämre prognos då det innebär en högre proliferation.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är ett Burkitt - lymfom?

A
  • Det mest aggressiva B-cellslymfomet.
  • Har en maximal tumörtillväxt med >95% ki-67.
  • t(8;14) gör att C-MYC genen som styr celltillväxt flyttar till IgH-genen och blir då konstant påslagen.
  • Den snabba proliferationen är känslig för cytostatika men tumören påverkar patienten snabbt så behandling och diagnostik måste ske snabbt.
  • FISH positiv för c-MYC är obligatoriskt för diagnos.
  • Finns en endemisk variant och en sporadisk variant.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är diffust storcelligt B-cellslymfom?

A
  • Det vanligaste aggressiva lymfomet.
  • Uppstår ibland av transformation av ett tidigare indolent lymfom.
  • Aggressivt förlopp med körtleengagemang och 1 av 3 extranodala organ.
  • GC- typ och ABC typ förekommer beroende på lokalisation i utmognadsstadie mutationen finns i.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är Hodgkin’s lymfom?

A
  • B-cellslymfom med debut i lymfkörtlar eller thymus.
  • Tumöreller utgör 1-3% av tumörens alla celler, resterande celler i tumören är inflammatoriska.
  • De inflammatoriska cellerna och tumörcellerna har ett samspel. Tumörcellerna utsöndrar cytokiner ism attraherar immunceller som blir defekta och inte kan avdöda tumörcellerna.
  • Kan ge defekt T-cellsfunktion.
  • Kräver stor mängd vävnad vid biopsi.
  • Idag bortbart med cytostatika och och strålbehandling. Senbiverkningar hos unga är vanligt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är cellfritt DNA?

A

DNA som släpps av celler till cirkulationen. Tumörceller gör detta i högre grad än friska celler och dna:t speglar förloppet i cellen och kan användas diagnostiskt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur ser incidensen ut för lymfom?

A

Incidensen ökar med ålder och de flesta fall av B-cellslymfom.

23
Q

Hur analyserar man stadieindelning? Hur fungerar metoderna?

A

Med CT och PET.

CT = En yttre strålningskälla bestrålar patienten och detektorer omkring patienten mäter hur mycket strålning som absorberas av kroppen.

PET = ett radioaktivt ämne injiceras i patienten och man analyserar sedan vart sönderfallet ansamlas, vanligen i områden med hög metabolism som i en tumör.

24
Q

Varför analyserar man stadieindelning?

A

För att se hur utbredd sjukdomen är och ge en prognos.

25
Q

Vilka metoder använder man för att diagnostisera lymfom?

A
  • morfologi
  • Immunohistokemi: monoklonala antikroppar konjugerade till fluroforer binder till specifika markörer som CD-molekyler och Ki-67 som är en proliferationsmarkör.
  • Cytogenetiska metoder som FISH kan användas för att hitta specifika mutationer.
  • PCR kan påvisa monoklonalitet.
  • Flödescytometri är ingen diagnostisk grund förutom vid KLL men kan användas som stöd.
26
Q

Vad finns det för kroniska myeloida neoplasier/myeloprolferativa sjukdomar?

A

PV
ET
PMF
KML

27
Q

Vad finns det för akuta myeloida neoplasier?

A

AML

28
Q

Vad finns det för kroniska lymfoproliferativa sjukdomar?

A
  • Lymfom: hög- och lågmaligna.
  • Hårcellsleukemi
  • Mb Waldenströms
  • Myelom
  • Mb Hodgkins
29
Q

Vad finns det för akuta lymfoproliferativa sjukdomar?

A

ALL

30
Q

Vilka är symtomen för kroniska lymfoproliferativa sjukdomar?

A
  • Spleno-/hepatomegali
  • B-symtom
  • Anemi och trombocytopeni vid benmärgsengagemang.
  • Leukocytos/lymfocytos
  • Lymfoadenopati
31
Q

Vilka är symtomen för kroniska myeloproliferativa sjukdomar?

A
  • spleno-/hepatomegali
  • B-symtom
  • cytoser om proliferativt stadium
  • Benmärgssjukdom
32
Q

Vilka är fördelarna och nackdelarna med benmärgsaspiration och -biopsi?

A

Aspiration är inte så invasivt men man kan inte se vävnadsstrukturen i benmärgen. Indiktationer för aspiration är AML och ALL:

Biopsier är mer invasiva men man kan med fördel se benmärgsstrukturen. Indikationer är solida tumörer, myelofibros, myelom, hodgkin, MDS ect.

33
Q

Vilka metoder ingår i den hematologiska diagnostiken?

A
  • Blodstatus med differentialräkning
  • Benmärgsaspiration/biopsi
  • Morfologi
  • Immunhistokemi
  • Cytogenetik som FISH
  • Flödescytometri
  • karyotyp

Då alla metoder har sina styrkor och svagheter måste man kombinera metoder vid diagnostik för att inte missa något.

34
Q

Vad blir skillnaden i resultat av en translokation för myeloida respektive lymfoida cellinjer?

A

Hos myeloida celler leder oftast translokationer till en fusionsgen som kodar för ett nytt fusionsprotein. Ex. philadelphia kromosomen vid KML.

Hos lymfoida celler leder istället translokationerna oftast till att onkogener fusioneras med nya gener vilket ger dem ett överuttryck. Ex. överuttryck av C-MYC vid burkitt lymfom.

35
Q

Vad kan FISH metoder påvisa? Vad kan metoden inte detektera?

A

FISH kan detektera translokationer och inversioner in situ genom att man färgar indelar av genomet och ser om olika gener ligger onormalt nära varandra.

FISH kan dock inte detektera exempelvis punktmutationer och man behöver veta vad man letar efter för att FISH ska ha någon nytta.

36
Q

Varför transformerar MDS ofta till AML?

A

För att 90% av MDS fallen har en mutation i någon av de 52 gener som ingår i AML panelen.

37
Q

Hur kan NGS användas för diagnostik?

A

Exempelvis finns en panel för 52 gener som ofta är muterade vid myeloproliferativa sjukdomar ffa. AML. NGS kan användas för att se om någon av dessa gener har en mutation.

38
Q

Vad menas med measurable residual disease?

A

Hur många cancerceller har patienten kvar efter behandling? Detta är en bra markör för hur väl patienten svarar på behandling, dvs. svarar sjukdomen på cytostatikan?

39
Q

Vad menas med komplett remission?

A

När en patient har mindre än 1% cancerceller kvar i benmärgen brukar man säga att man uppnått komplett remission. Patienten har dock då många cancerceller kvar och risken för återfall är stor om man inte underhållsbehandlar. Detta kan handla om mer cytostatika eller en allogen sct.

40
Q

Vilka metoder har tillräckligt hög känslighet för att detektera cancerceller under gränsen för komplett remission?

A

PCR och flödescytometri ffa.

41
Q

Vad är MDS? Hur ser symtombilden ut? Vilka är riskerna?

A

Myelodysplastiskt syndrom omfattar en grupp hematopoetiska neoplasier som ger en mognadsstörning i benmärgen.

sjukdomen tar generellt över benmärgen men ses inte i blodet då cellerna är för omogna för att lämna benmärgen.

Symtombilden varierar, vissa får endast milda anemier medan andra får uttalade och livshotande pancytopenier.

Risk finns för infektion och blödning och transformation till AML.

42
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vid MDS?

A
  • oftast äldre patienter
  • Låga granulocyter och trombocyter
  • Oförklarad kronisk anemi
43
Q

Vad hittar man för laboratoriefynd vid MDS?

A
  • järn normalt eller ökat
  • Transferrinmättnadsgrad ökad
  • S-ferritin ökat
    => ingen järnbrist
  • MCV ökat
  • B12 och folat normalt
    => ingen bristanemi
  • LD normalt
  • Haptoglobin normalt
    => ingen hemolys
44
Q

Hur ser benmärgen ut vid MDS?

A
  • normal eller ökad cellhalt
  • Abnorma kärnformer
  • Ökat antal myeloblaster
  • ringsideroblster
45
Q

Vilken är den kurativa behandlingen för MDS?

A

allogen stc men patienter är oftast äldre och klarar inte alltid av en sådan.

46
Q

Vad är KLL?

A

Kronisk lymfatisk leukemi

Lågmalign lymfomsjukdom, lymfoproliferativ.

  • Lymfocytos ses i blodet
  • Diagnos ställs generellt med flödescytometri med en specifik panel som ofta innehåller CD5, CD23 och CD20.
  • Benmärgsundersökningar kan visa diffus infiltration av lymfom.
  • Lymfoadenopatier kan förekomma men inte alltid.
47
Q

Vilka är den kliniska bekymren med KLL?

A

Ökad risk för autoimmunitet
Ökad infektionsrisk och patienter svarar generellt inte på vaccinationer.
Cytopenier kan uppstå om benmärgen sviktar
B-symtom
Besvärande lymfadenopatier

48
Q

Vilka är behandlingsindikationerna för KLL?

A
B-symtom
Anemi och trombocytopeni då detta tyder på benmärgsinfiltratin eller autoimmunitetsfenomen. 
Splenomegali
Lymfadenopati
Kraftigt stigande lymfocyttal i blod.
49
Q

Vad menas med ett double hit lymfom?

A

Vissa diffust storcelliga B-cellslymfom kan vara positiva för både C-MYC och BLC2 samtidigt vilket innebär att lymfomet har hämmad apoptos och ökad proliferation.

50
Q

Vad är ett myelom? Vilken är den största riskfaktorn?

A

En tumör i benmärgen med lymfoidt ursprung och en okontrollerbar proliferation av klonala plasmaceller.

Den största riskfaktorn är transformation från MGUS = monoklonal gammapati av okänd signifikans.

51
Q

Vilka faktorer baseras myelomdiagnostiken på?

A
  • Finns M-komponenter?
  • Finns klonala plasmaceller i benmärgen?
  • Finns myelomrelaterade organskador?
52
Q

Vilka är symtomen på myelom?

A
  • hyperkalcemi med osteoporos.
  • Skelettsmärta med kompressionsfrakturer pga. samarbete mellan klonalaceller och osteoklaster.
  • Organskador av M-komponenter.
53
Q

Vad är en M-komponent och en monoklonal gammapati?

A

M-komponenter = immunoglobuliner med avvikande produktion som representerar en ökad proliferation av en klonal cell med B-cellsursprung och varierande utveckling mot en plasmacell.

Monoklonal gammapati = paraplybegrepp där tillstånd där man kan hitta M-komponenter ingår; däribland myelom.