Lungan patofysiologi Flashcards

1
Q

Vilka är de vanligaste symtomen på lungsjukdom?

A
  • dyspné
  • Hosta
  • bröstsmärtor
  • Andningsljud
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka är de vanligaste konsekvenserna av lungsjukdomar?

A
  • hypoxi
  • hypercapnia
  • cirkulationspåverkan
  • avmagring
  • trötthet
  • pH-förändringar
  • obehag och ångest.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad menas med obstruktion lungsjukdomar?

A

Luftflödet förändras genom ett ökat luftmotstånd. Exempelvis KOL och astma. Man får då främst svårare att andas ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad menas med restriktiva lungsjukdomar?

A

Lungvolymen minskar. Exempelvis fibros, tumörer ect. Leder till en minskad expansion av lungan och/eller minskad funktionell lungvävnad vilket även innebär en minskad total lungkapacitet.

Man får då svårt att andas både in och ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är och hur uppstår lungfibros?

A

Utgår oftast från en inflammation i lungvävnaden. Om inflammationen inte hävs farmakologiskt eller spontant övergår den i en reparationsfas med inlagring av bindväv. Detta medför nedsatt lungkapacitet.

Fibros kan utvecklas av:

  • miljöfaktorer som asbest, damm ect.
  • läkemedel
  • bindvävssjukdomar med lungengagemang.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är astma?

A

En kroniskt inflammatorisk lungsjukdom med varierande obstruktion. Sjukdomen ger även en hyperkänsligt i luftvägarna.

Inflammationen kommer och går i perioder som svar på allergener eller andra faktorer som kyla, och fysisk ansträngning. Inflammationen kan leda till enepitelcellsförstörelse som leder till hyperkänsligheten och en ökad sputumproduktion.

sputumproduktionen tillsammans med svullnaden från inflammationen ger en minskad radie av luftvägar som försvårar ventilationen.

Obstruktionen är dock reversibel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka är de vanliga symtomen på astma?

A
  • Anfall av andnöd
  • långdragen hosta
  • Hosta vid fysisk ansträngning
  • Nedre luftvägssymptom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur ser en astmatikers luftvägar ut vid en episod?

A
  • kontraheras glatt muskulatur
  • Svullen slemhinna
  • Ökad slemproduktion.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur kan allergier utlösa astma?

A

Immunförsvaret bildar IgE mot ofarliga ämnen och cytokinmönstret leder till en inflammation. Allergen kan även frigöra lagrade substanser som histamin som kontraharar luftvägar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur kommer det sig att obstruktionen vid astma kan komma timmar efter exponering?

A

När allergenet påträffas inleds vad som kallas för den tidiga fasen då bronkspasmer kontraherar den glatta muskulaturen. Inflammationen och obstruktionen kommer i vad som kallas för det sena fasen och därav sträcker sig symtomen över en längre tid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nämn de vanligaste konsekvenserna av astma.

A
  • inflammation
  • epitelskada –> hyperaktivitet
  • Vaskulär permeabilitet av inflammationen –> ökad risk för ödem och obstruktion.
  • Mukusproduktion –> obstruktion
  • Glatt muskelkontraktion –> obstruktion.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur behandlar man vanligen astma?

A
  • bronkdilaterande

- Antiinflammatoriska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Beskriv adrenerga beta-2-receptorer agonister.

A

Vanligaste läkemedlet för astma.

Dessa substanser har en hög affinitet för samma receptorer som adrenalin och ger därför sympatidus effekter - dilatation av luftvägar genom att den glatta muskulaturen relaxerar.
–> ökad luftflöde.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ge exempel på två kortlivade adrenerga agonister.

A

Salbutamol och terbutalin. Effekt kommer snabbt men håller inte speciellt länge,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ge exempel på två långlivade adrenerga agonister.

A

Salmoterol och Formoterol. Effekten kommer långsamt men håller. Risken med dessa substanser är att receptoruttrycket kan nedregleras vid längre behandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är risken med att använda bronkdilaterande medel vid astma?

A

De är endast symtomlindrande och risken finns då att den bakomliggande orsaken inte behandlas. De bör därför kombineras med antiinflammatoriska.

Receptoruttrycket kan även nedregleras vid för lång användning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Beskriv verkningsmekanismen för adrenerga agonister.

A

Agonisten binder till en adrenerg receptor som är G-protein kopplad. Den aktiva alfa-enheten av G-proteiner släpper och aktiverar adenlytalcyklas som sedan aktiverar cAMP. Därefter altiveras PKA som fosforylerar flera strukturer som leder till den glatta muskulaturens relaxation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Beskriv antikolinerga läkemedel.

A

Bronkdilaterande som ges vid astma. De är antagonister som hindrar acetylkolin från att binda in och ge effekt. –> kontraktion av glatt muskulatur uteblir och slemproduktionen minskar.

Tack vare läkemedlets låga biotillgänglighet fås ingen systemrespons av dessa vilket skulle vara farligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Beskriv leukotrienantagonister.

A

Hämmar effekten av leukotriener som utsöndras av mastceller vid kontakt med exempelvis allergener, kyla ect. Leukotriener har bl.a. en bronkkontraherande effekt och denna hämmas av antagonisterna.

20
Q

Ge exempel på ett antiinflammatoriskt läkemedel.

A

glukokortikoider. HPA-axeln styr utsöndringen och de behandlar den bakomliggande inflammationen.

De fysiologiska effekterna av glukokortikoider är bl.a.:

  • ökad glykosmängd i blod
  • protein/fettomsättning påverkan
  • Inflammationshämmande

Läkemedlet är inte speciellt specifikt utan kommer ge alla dessa effekter.

21
Q

Vilka är de icke farmakologiska åtgärderna mot astma?

A

Prevention - undvik allergen.
Träningsråd
Inhalatinstekniker

22
Q

Beskriv KOL

A

Långsamt progredierande lungsjukdom som karaktäriseras av en kronisk obstruktion.

Lungfunktionsnedsättningen är irreversibel.

Luftvägsobstruktionen orsakas av inflammatoriska förändringar i luftvägar som exempelvis bronkiolit, emfysem ect.

23
Q

Vad är den vanligaste orsaken till KOL?

A

KOL orsakas ffa. av luftföroreningar i partikel- såväl som gasform. Föroreningarna ger direkt skada på luftvägar och ger inflammationer som under en längre påverkan blir kronisk.

Skador i luftvägar inkluderar cilieförstörelse som ger en ökad slemproduktion. Den ökade mängden sputum tillsammans med det faktum att cilierna inte kan transportera bort det ger en obstruktion.

24
Q

Vad är emfysem?

A

En möjlig konsekvens av KOL. Inflammationen som uppstår kan skada lungparenkymet och ytan för gasutbyte minskar. De “hålrum” som bildas vid den alveolära skadan är vad som kallas för emfysem.

Emfysembildning är irreversibelt.

25
Q

Varför är luftvägsinfektioner en vanlig konsekvens av KOL?

A

Bakterier och mikroorganismer trivs bra i den ökade mängd slem som bildas i luftvägarna.

26
Q

Varför ökar risken för alveolär kollaps vid KOL?

A

Inflammationen förstör elastinet i alveolerna vilket ökar risken för kollaps och emfysem.

27
Q

Vilka är skillnaderna mellan astma och KOL?

A

Astma är en kronisk inflammation som kommer i perioder och dess obstruktion är reversibel till skillnad från KOL där symtomen är konstanta och irreversibla.

KOL patienter har svårt att andas ut, astmapatienter har svårt att andas både in och ut.

28
Q

Hur ser en dynamisk spirometri ut för en KOL patient?

A

Generellt ser man en sänkt eller normal VC med sänkt FEV1 och FEV%. Sänkt PEF.

Man brukar kunna se att patienten kan andas in med en högre hastighet än vad de kan andas ut.

29
Q

Hur brukar en spirometri se ut för en patient med en restriktiv lungsjukdom?

A

Bredden på kurvan är minskad vilket indikerar på en sänkt VC. Man brukar också se en ökad eller normal FEV%. Sänkt FEV1.

30
Q

Vilka metoder kan man använda för att diagnostisera astma?

A
  • spirometri
  • reversibilitetstest
  • PEF -kurva
  • Provokationstester
31
Q

Hur går ett reversibilitetstest till?

A

Man gör spirometri båda före och efter att man gett bronkdilaterande för att se om obstruktionen kvarstår eller försvinner.

Anses vara positivt för astma om FEV ökning är minst 12% eller om VCmax har ökat med 12%.

KOL patienter har kvarvarande obstruktion.

32
Q

Vad är skillnaden mellan direkt och indirekt provokationstest?

A

Direkta tester påverkar direkt den glatta muskulaturen med farmakologiska substanser som ex histamin eller metakolin.

Indirekta metoder påverka luftvägarna indirekt genom att man ger irritanter som ex. torr luft som ger en utsöndring av bronkobstruktiva mediatorrer.

33
Q

Vad är ett provokationstest?

A

Ett test man kan göra om patient upplever obstruktion som inte hittas på spirometri. Kan användas för att hitta hyerreaktiva luftvägar.

34
Q

Hur kan man på en PEF kurva se om en patient har astma eller KOL?

A

Genom upprepade mätningar letar man efter variationer över 15%, vilket tyder på astma.

35
Q

Vad är exhalerad kvävoxid?

A

Metod som används för att skilja mellan KOL och astma. Vid obehandlad astma ses förhöjt FeNO vilket tyder på en eosinofil inflammation medan KOL patienters FeNO förblir låga.

36
Q

Vilka metoder kan användas för att diagnostisera obstruktioner i de små/perifera luftvägarna?

A
  • Impulsoscillometri

- Kvävgasutsköljning

37
Q

Vad är en impulsoscillometri?

A

En metod där man skickar ut ljudvågor i de perifera luftvägarna för att upptäcka obstruktioner.

38
Q

Vad är ACOS?

A

En slags “mellandiagnos” mellan astma och KOL där man inte riktigt kunna fastställa den rätta diagnosen.

39
Q

Hur kan emfysem ge försämrad diffusionsförmåga?

A

Emfysem ger minskad lungfunktion genom att det ger en obalans mellan ventrilerade och perfunderade lungdelar vilket ger en försämrad diffusionsförmåga.

Försämrad diffusion är därför ett tecken på emfysem.

40
Q

Vilka tillstånd kan ge restriktioner i lungorna?

A
  • primära lungsjukdomar som tumörer eller fibros.
  • Extrapulmonella tillstånd som ex. obesitas.
  • Neuromuskulära orsaker som diafragma paralys.
  • thorax-vägg scolios.
41
Q

Hur ser utredningsgången ut vid restriktiva lungsjukdomar?

A
Dynamisk spirometri
Statisk spirometri
Diffusionskapacitetsmätning
Arteriell blodgasanalys
Arbetsprov
42
Q

Vad kan försämrad diffusionskapacitet bero på?

A
  • emfysem
  • anemi
  • hjärtsvikt
  • förtjockat respiratoriskt membran.
43
Q

Varför ses en försämrad expirationsförmåga hos patienter med obstruktiva lungsjukdomar?

A

För att när man andas ut trycks luftvägarna ihop vilket förvärrar obstruktionen och försämrar luftflödet ytterligare.

44
Q

Hur kan man ta reda på om det föreligger emfysem vid en obstruktion?

A

Vid obstruktiva lungsjukdomar kan emfysem uppstå till följd av inflammatoriska skador på lungparenkymet.

Emfysem leder till en obalans mellan ventilerande och perfunderande delar av lungan vilket kommer synas som en försämrad diffusionskapacitet. Man kan därför göra en diffusionskapacitetsmätning.

45
Q

Hur kan man diagnostisera obstruktioner i de små luftvägarna?

A

Obstruktioner i de små luftvägarna ger generellt en ökad residualvolym.

Att mäta residualvolymen är dock en mycket okänslig metod och man använder sig istället av impulsoscillometri och kvävgasutsköljning.