Klinisk bedömning/behandling vid akuta tillstånd Flashcards

1
Q

Förklara lite lätt om akutsjukvården

A
  • Man skall ha förmåga att erbjuda omedelbar vård till personer med akut behov
  • Kunskap hur man skall agera
  • Vidta korrekta åtgärder för att behandla
  • Förhindra att situationen förvärras
  • Förmåga att erbjuda vård till personer i ett akut behov
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur används Rapid respons system (A-E) och trigger system?

A
  • Förbättra patientsäkerheten
  • Tidig upptäckt av försämring i pat. tillstånd (A-E) >
  • Trigger system (rutin) >
  • Reaktion (åtgärdstrappa) >
  • Administration/processer som stöder systemet (förankring)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka två faktorer är grundläggande för funktionaliteten i ett RSS-system?

A
  • Afferenta delen (insamlad, identifiera ev. varningsflaggor)
  • Efferenta delen (åtgärder, aktivering av åtgärdsplan) Hjälpinsats som aktiveras av oss som noterat varningsflaggor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur skall man tänka gällande den akuta patienten?

A
  • Vara systematisk
  • Följ A-E+F (samla information)
  • Använd tydlig kommunikation som ej missförstås
  • Tillkalla hjälp (så tidigt som möjligt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innebär “chain of prevention”?

A
  • Relation mellan vitalparametrar och mortalitet

- Känna igen, kommunicera, agera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur skall man tänka gällande symtom och tecken?

A
  • Individens egna upplevelser

- Kartlägga utifrån pat. symtom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur kan man dela in symtom?

A
  • Subjektiva - vad pat. själv upplever

- Objektiva - symtom vi kan observera på samma pat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är en kritisk sjukdom?

A
  • När en eller fler av kroppens vitala funktioner sviktar (funktioner som behövs för att kunna leva)
  • Att vara i ett tillstånd som betraktas som livshotande eller livsavgörande
  • Kräver akut omhändertagande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Beskriv lätt om övergripande fysiologi

A
  • CO (hjärtminutvolym) x Hb (syrgasbärande förmåga) x SaO2 (diffusion av O2 i lungan)
  • Primära målet för vitala funktioner är att leverera syrgas till kroppens celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Förklara lätt kopplingen mellan andning-cirkulation-medvetande

A
  • Andningsfrekvens, saturation, puls (stigande puls), medvetandegrad, blodtryck (blodtrycket sjunker sent pga. autoregulation) > upprätthålla optimalt blodtryck > andas snabbare > hjärtat slår snabbare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är en systematisk undersökning?

A
  • Grunden för alla omhändertagande är att göra rätt sak i rätt ordning
  • A-E + F
  • Gå ej direkt från A-E, utan följ varje steg.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur fungerar den primära undersökningen?

A
  • Ska göras så systematiskt som möjligt
  • Om pat. till synes livlös, fria luftvägen, kontrollera andning och tecken på cirkulation - Vid hjärtstopp > påbörja HLR
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Förklara begreppen SE, LYSSNA, KÄNN

A
  • När inte “teknisk utrustning” finns, blir det viktigt att istället kunna använda sina sinnen för att bedöma pat. tillstånd
  • SE: vad ser jag? Hudfärg, beteende, synliga skador
  • LYSSNA: Vad hör jag? Hur låter andningen?
  • KÄNN: vad känner jag? Andetag, puls, huden torr eller fuktig?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

När är cABCDE systemet användbart?

A
  • Vid akuta situationer då man systematiskt tar hand om “det farligaste först”.
  • Handlägga det som ses som allvarligast först
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Förklara vad A-E innebär

A
  • A (luftväg - prata med pat. bra tal?)
  • B (andning - färg, AF, andningsarbete)
  • C (cirkulation - vakenhetsgrad, hudfärg, pulsen)
  • D (neurologi/medvetande - vakenhetsgrad)
  • E (exponering - Titta på hela pat. men ta hänsyn till integritet)
  • F (fortsatt vård)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför är det viktigt med systematisk undersökning?

A
  • Tidig upptäckt och behandling
  • Strukturera arbetet vid bedömning och handläggning
  • Öka patientsäkerheten
17
Q

Vad gör vi och när och hur hittar vi rätt?

A
  • Uppenbart sjuka

- Icke-uppenbart sjuka (bedöma vitalparametrar)

18
Q

Hur bedöms andningen? Generella symtom och statussvikt

A
  • AF - normalt mellan 10-20
  • Central cyanos (tyder på sänkt syremättnad)
  • Andningsdjup
  • Liksidiga rörelser
  • Accessoriska andningsmuskler (notera)
  • Inspiratoriska andningsljud (luftvägsproblem)
  • Expiratoriska andningsljud (obstruktivitet)
  • Saturation
  • Ineffektiv andning - LARMA!!
19
Q

Hur åtgärdar man andningen?

A
  • Se till att luftvägen är fri
  • Syrgas 10-15 L/min på reservoarmask
  • Optimera läget för pat.
  • Vid otillräcklig andning > överväg assisterande andning med pocketmask eller andningsblåsa
  • Problem med andning? LARMA
20
Q

Vad skall man tänka på vid andningen?

A
  • Optimera patientens läge i sängen > sitt gärna upp
  • Ge 10–15 L/min syrgas på reservoarmask
  • Titrera syrgas till en saturation kring 95 % (maskbyte kan krävas)
  • Hos patienter med KOL, eftersträva en saturation kring 90 %
  • Överväg assisterad andning
  • Lämna aldrig en andningspåverkad patient, tillkalla hjälp!
21
Q

Vad är tidiga tecken vid bedömning av cirkulationen?

A
  • Andningen!!
  • Puls
  • Hud
22
Q

Vad är sena tecken vid bedömning av cirkulationen?

A
  • Blodtryck

- Neurologi

23
Q

Hur bedöms cirkulationen?

A

Bedöm och åtgärda A, B

  • Kapillär återfyllnad > knipp på fingret ca 2 sek > kolla om färgen kommer tillbaka
  • Perifera och centrala pulsar
  • Blodtryck
  • Hudtemperatur
  • Oro/sjunkande medvetandegrad
  • Minskad urinproduktion
  • Saturation
  • Metabol acidos/stigande laktat

Om otillräcklig cirkulation, LARMA!

24
Q

Hur åtgärdar man cirkulationen?

A
  1. Tippa eventuellt patienten (om ej motivera varför)
  2. Grov perifer infart > kan ge vätska
  3. Vätskebolus: 500 ml på 5–10 minuter.
    Vid hjärtsvikt: 250 ml på 5–10 minuter
  4. Utvärdera effekten
  5. Upprepa vätskebolus vid behov
25
Q

Vad är omedelbara åtgärder för cirkulationen?

A

1 Tippa patienten

2 Ge vätska i befintlig PVK, försök sätta ny grövre

3 Vätskebolus: 500 ml på 5–10 minuter

4 Utvärdera effekten

5 Upprepa vätskebolus vid behov

26
Q

Vad skall man tänka på vid cirkulationen?

A
  • Säkerställ fri venväg
  • Resuscitera Vätskebolus? Utvärdera effekt, upprepa vid behov!
  • Behandla grundorsak – Fokus på detta
  • Tillkalla hjälp!
27
Q

Hur bedöms medvetandet?

A

Bedöm och åtgärda A, B, C

• ACVPU > Bedömer om pat. är alert, konfusion?. Regerar på smärta, okontaktbar? > LARMA

Alert, confusion, respons to voice, responce to pain, unresponsive

  • P-glukos
  • Pupiller

Om patienten är medvetslös, LARMA!

28
Q

Vilka skalor kan användas för att bedöma vakenhetsgraden?

A

GCS
- Internationellt

RLS
- Vanligast i Sverige

29
Q

Hur åtgärdas medvetande sänkning?

A

1 Kalla på hjälp!

2 Ge syrgas 10–15 L/min på reservoarmask

3 Optimerar läget för att underlätta andningen

4 Säkra fri venväg > om vi måste ge läkemedel, vätska

1 Ny bedömning av medvetande (har det någon bakomliggande orsak?)

2 Behandla om möjlig bakomliggande orsak (hyperglykemi, läkemedelspåverkan, etc.)

3 Utvärdera åtgärderna

30
Q

Vad är omedelbara åtgärder vid medvetande sänkt?

A

1 Kalla på hjälp!

2 Ge syrgas 10–15 L/min på reservoarmask

3 Säkra fri venväg

4 Ge eventuellt insulininfusion enligt ordination

5 Utvärdera åtgärderna

Om otillräcklig förbättring/Kalla på hjälp!

31
Q

Vad skall man tänka på vid medvetande sänkt?

A
  • Tänk ABC
  • Medvetandenivå
  • Pupiller
  • Blodsocker (har pat. diabetes?)

• Den största uppenbara faran för den patient som är medvetslös är:
Luftvägsobstruktion

  • Stabilt sidoläge > ej kvävas
  • Kalla på hjälp!
32
Q

Hur bedöms exponering?

A
  • Bedöm och åtgärda A, B, C, D
  • SE (klä av och undersök hela pat. OBS, risk för nedkylning)
  • Undersök kroppen (hudförändringar, distalstatus, infektion, bedöma infarter och drän)
  • KÄNN (kall eller varm, ödem eller intorkad?)