KBT vid sömnproblem

Question 1

Vad styrs den biologiska dygnsrytmen av? Hur lång dygnsrytm har kvällsmänniskor och hur lång dygnsrytm har morgonmänniskor?

Answer 1

Bl.a. kroppstemperatur, matsmältning, hormoner (melatonin hjälper oss att somna och kortisol hjälper oss att vakna), dagsljus och vanor. Kvällsmänniskor = 25h, morgonmänniskor 23 = h.

Question 2

Nämn 5 (12) olika sömnstörningar.

Answer 2

Insomni
Andningsrelaterade sömnstörningar
Hypersomni
Dygnsrytmsrelaterad sömnstörning (förskjuten sömnfas, tidigarelags sömnfas, oregelbunden sömn)
Parasomnier ((1)mardrömmar, nattskräck sömngång, (2)restless leg syndrome och periodiska benrörelser, (3) rytmiska rörelser vid insomning, (4) tandgnissling)

Question 3

Vad innebär insomni?

Answer 3

Sömnlöshet. Det kännetecknas av att personen uttrycker stark otillfredsställelse med sömnens längd och kvalitet. Det visar sig på ett eller flera av följande sätt: 1) svårt att somna, 2) svårt att förbli sovande (täta uppvaknanden eller svårt att somna om), 3) vaknar tidigt på morgonen och kan inte somna om. Störningen ger kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion och inträffar trots adekvata möjligheter att sova. Besvären ska ha funnits under minst 3 nätter/veckan under minst 3 månader.

Question 4

Hur ser det ut med förekomsten av sömnproblem?

Answer 4

6-10 % hos vuxna, 4-10 % hos ungdomar. Ökar hos dem med diagnoser, 88% av ungdomar med ångeststörning har sömnproblem. 50-80 % av de med långvarig smärta och 25-50 % av de med tinnitus.

Question 5

Vilka konsekvenser kan för lite sömn få hos ungdomar?

Answer 5

Erhållande och förvärrande av psykisk och fysisk ohälsa.
Svårigheter att reglera känslor: bli ledsna, irriterade och rastlösa.
Bli mer impulsiva och utagerande.
Sämre minne och koncentrationsförmåga.
Svårare att lära sig nya saker.

Question 6

Vilka konsekvenser kan för lite sömn få för vuxna?

Answer 6

Som hos ungdomar men också: minskad förmåga till minneslagring, schematiskt tänkande -> felaktiga beslut samt ökad aggressivitet. Även ökad risk för trafikolyckor.

Question 7

Vilka konsekvenser kan sömnbesvär få för psykisk ohälsa?

Answer 7

Riskfaktor för: ångestsyndrom, depression och ökad akut suicidrisk. Det kan också trigga hypomana och maniska symtom vid bipolär sjukdom.

Question 8

Vilka konsekvenser kan sömnbesvär få för fysisk ohälsa?

Answer 8

Förekomst och dödlighet i kranskärlssjukdom.
Högt blodtryck.
Ökad risk för akut koronart syndrom (hjärtinfarkt)
Sänkt glukostolerans, ökad hunger och ökad risk för utvecklande av åldersdiabetes.

Question 9

Vilka följdverkningar kan insomni få för somatiska patienter?

Answer 9

Smärta: ökad smärtkänslighet och smärttröskel.
Cancer: öka risken att drabbas av infektioner under cancerförloppet.
Tinnitus: viktig prediktor avseende tinnitus besvär.
Njursjukdom: påverkar livskvalitet, grad av sjukvårdskonsumtion och ökar tillståndets dödlighet.

Question 10

Vad innebär “fobi” mot att inte kunna sova och vad är vanliga symtom på det?

Answer 10

• Uppmärksamhet på sömnbristen
• Dysfunktionella föreställningar om sömnbehov, konsekvenser av sömnbrist och orsaker till sömnproblem.
• Anpassar vardagen till förmodade konsekvenser av sömnbrist.
• Tupplurar på dagen
• Förväntansoro med tillhörande grubblerier
• Tillbringar för mycket tid i sängen

Question 11

Nämn 3 formulär för att mäta sömnen.

Answer 11

Insomnia severity index (ISI) mått på graden av insomni,
Dysfunctional beliefs and attitudes scale (DBAS)mått på förekomsten av dysfunktionella föreställningar om sömn.
Sömndagbok.

Question 12

Vad har KBT evidens för gällande insomni?

Answer 12

Insomningstid, vaken tid under natten och grad av sömnbesvär både på kort sikt och i uppföljning.

Question 13

Vilka behandlingskomponenter innehåller KBT för insomni?

Answer 13

1. Psykoedukation och beteendeanalys
2. Stimuluskontroll
3. Sömnrestriktion
4. Sömnhygien
5. Avslappning
6. Kognitiv terapi
7. Minska stress
8. Minska oro

Question 14

Beskriv behandlingskomponent 1, psykoedukation och beteendeanalys

Answer 14

Psykoedukation kring sömnbehov och dygnsrytm, hur sömnproblem uppkommer, vidmakthålls och förvärras, använd modell och ta exempel ur patientens eget liv. Beteendeanalysen ska bestå av en noggrann analys av vilka faktorer som är involverade för varje specifik patient. Kan använda sig av intervju, sömndagbok och självskattningsskalor.

Question 15

Beskriv behandlingskomopnent 2, stimuluskontroll.

Answer 15

Stimuluskontroll handlar om att ett visst stimuli påverkar sannolikheten för ett visst beteende. Vissa stimuli är förenliga med sömn och insomnande och för att skapa bättre stimuluskontroll över insomnandet formulerade Bootzin ett behandlingsprogram med 6 regler.

Question 16

Vilka var Bootzins 6 regler (stimuluskontroll)?

Answer 16

1. Lägg dig enbart när du känner sig sömnig (obs inte trött, inga regelbundna läggningstider).
2. Använd sängen enbart till att sova (och ha sex) i (oklart forskningsstör gällande t.ex. TV-tittande, däremot problemlösning, regeln tillämpas utifrån patientens funktionella analys).
3. Om du inte kan somna (efter 10-20 min) stig upp och gör något annat.
4. Om du fortfarande inte kan somna, stig upp på nytt (bra med planer på vad man ska ägna den nattliga vakenheten till)
5. Stig upp vid samma tid varje morgon (underlägga utvecklingen av en bättre sömnrytm med en stabil förankringspunkt i form av en bestämd uppstigningstid).
6. Sov inte på dagtid (för att få tydligare koppling mellan sovbeteendet, sängen och natten).

Question 17

Beskriv behandlingskomponent 3, sömnrestriktion.

Answer 17

Grundas på antagandet att patienter tillbringar för mycket tid i sängen och det handlar om att man omedelbart ska minska den till den faktiska sömntiden och sedan justera baserat på sömneffektivitet. Planera utifrån uppstigningstid när du ska gå och lägga dig baserat på den genomsnittliga sömntiden de senaste 1-2 veckorna (aldrig mindre än 4-5h). Om sömneffektiviteten är mer än 85% tidigareläggs sömngåendet med 15 min, om den är mindre än 80 % senareläggs den med 15 min. Den partiella sömndepravation som uppkommit kan leda till konsolidering av sömnen genom att antingen skapa en trötthet som motverkar patientens förhöjda aktivitetsnivå dagtid eller genom att reducera den negativa betingningen mellan sängen och vakenhet. Sömnkompression är ett alternativ men det ska inte vara förstahandsvalet.

Question 18

Beskriv behandlingskomponent 4, sömnhygien

Answer 18

Syftet med sömnhygien är att hjälpa dygnsrytmen.

• få ljus under dagen, dämpa belysning under kvällstid, ändra skärmljuset.
• inte använda skärmar/lampor sista tiden innan sänggång eller under natten.
• var aktiv och fysiskt aktiv under dagtid
• minska alkoholintag överlag och drick inte senare än 5h före sänggåendet, undvik koffein 5 h före sänggånedet och undvik nikotin 2h före sänggåendet.
• sovrummet ska vara tyst, mört och svalt (17-20)
• ät inte om du vaknar under natten, gå inte och lägg dig hungrig, ät inte en kraftig måltid alldeles innan du ska gå och lägga dig.
• använd en väckarklocka du litar på
• ägna dig inte åt mentalt ansträngande aktiviteter 1-2h före sänggåendet
• ägna dig inte åt fysiskt ansträngande aktiviteter senare än 2-3 h före sänggåendet.

Question 19

Beskriv behandlingskomponent 5, avslappning.

Answer 19

Progressiv avslappning är den vanligaste avslappningsmetoden men andra metoder som imaginationsträning och autogen träning ger enligt forskningen samma effekt. Rationalen: om insomniorsakas av någon form av sömnstörande fysiologisk eller psykologisk aktivering bör behandlingen fokusera på att reducera den förhöjda aktiveringsnivån.

Question 20

Beskriv progressiv avslappning (5).

Answer 20

Somatisk fokuserad avslappning, går i tur och ordning genom muskelgrupperna och spänner dem för att sedan slappna av. Syftet är att lära sig skilja mellan spänning och avslappning samt få ökad medveten kontroll över den muskulära spänningsnivån. Man har dock mha forskning sett att effekten PA har på sömnen inte är ett resultat av minskad fysiologisk spänningsnivå utan att det är en mental avslappningskomponent, dvs träning i att fokusera uppmärksamheten bort från oro och tankar kring dåtid och framtid till kroppsförnimmelser här och nu.

Question 21

Beskriv behandlingskomponent 6, kognitiv terapi.

Answer 21

Kognitiva metoder har kommit att inkluderas i standardprogrammet för insomni i och med att insomni även beror på sömntolkningsfaktorer gällande sömnbehov, orsaker och konsekvenser av dålig sömn. Man jobbar enligt Becks klassiskt kognitiva terapi genom att identifiera dysfunktionella föreställningar om sömn och sömnbrist och testa dessa med hjälp av sokratisk frågeteknik, kognitiv omstrukturering och beteendeexperiment. Stimuluskontroll och sömnrestriktion innehåller moment om exponering som man kan omformulera till beteendeexperiment. Psykoedukation är också viktigt här.

Question 22

Beskriv några vanliga tankefällor som man kan jobba kognitivt med.

Answer 22

Sömnen står under viljemässig kontroll.
Alla människor behöver 8h sömn/natt.
Alla äldre sover dåligt.
Man fungerar inte på dagen om man inte får sova ordentligt.
Det är den sömn man får före midnatt som är viktigast.
Jag måste sova ikapp den sömn jag förlorat.

Question 23

Beskriv behandlingskomponent 7, minska stress.

Answer 23

Utöver avslappning kan man arbeta med att minska stress mha problemlösning och time-management.

Question 24

Beskriv behandlingskomponent 8, minska oro.

Answer 24

Utöver kognitiva interventioner kan man arbeta med att minska oro mha orosstund/orosfria zoner samt exponering för orostankar.

Question 25

Vilka effekter kan sömnmedicin ha?

Answer 25

Rekyleffekt (de ursprungliga symtomen förstärks)
Dagen-efter-effekt
Placeboeffekt genom förväntan och respondent inlärning
Risk att de betingas till olika resultat

Question 26

Hur ska man trappa ner sömnmedel?

Answer 26

Bestäm tidsperiod (t.ex. 14 dagar) att konstant hålla medicineringen
För sömndagbok, utvärdera hur sömnen varit och skapa hypoteser hur det hänger ihop med olika faktorer
Trappa ner över tid i små steg
För sömndagbok, utvärdera hur sömnen varit och skapa hypoteser hur det hänger ihop med olika faktorer
Sluta helt med sömnmedel under en bestämd tidsperiod (t.ex. 14 dagar)

Question 27

Hur ska man tänka med behandling av komorbid insomni?

Answer 27

BEHANDLA. Man har sett stora effekter på sömneffektivitet, insomningslatens och sömnkvalitet vid somatisk och psykiatrisk komorbiditet. Vad gäller symtombörda på den primära problematiken har man också sett effekter.

Question 28

Vad är viktigt att tänka på med patienter med smärta, cancer, tinnitus, hörselnedsättningar och KOL?

Answer 28

Smärta: kan göra det svårt att somna och man upplever det som att man vaknar. Psykoedukation kring sömn, gruppen har ett underskott av fysisk aktivitet och man ska använda copingstrategier i insomningssituationen.
Cancer: orostankar kopplade till cancern kan vidmakthålla insomnin: man ska jobba med oron.
Tinnitus: kan använda bakgrundsljud för att underlätta insomningen samt psykoedukation kring sömn.
Hörselnedsättning: stress-management och beteendeaktivering.
KOL: överskott på vila dagtid och underskott av fysisk aktivitet och tid utomhus/solljus.