4. Depression barn och ungdom Flashcards
1
Q
Vad är anhedonisymtom?
A
Minskad lust och engagemang. Det är kardinalsymtom som man måste ha för att få en depressionsdiagnos därför börjar man ofta fråga om detta.
2
Q
Vilka 4 kategorier kan man dela in depressionssymtomen i?
A
Kroppsliga symtom: motorisk rastlöshet.
Känslomässiga symtom: anhedoni, irritation osv.
Beteendemässiga symtom: Bråkar.
Kognitiva symtom: Tankar på döden.
3
Q
Vad kännetecknar depression hos barn och unga?
A
- Tydligt avgränsande symtombild, mer ju yngre barnet är. De är ofta irriterade snarare än har en depressiv sinnesstämning “jag bryr mig inte”.
- Det är vanligt med underskottsbeteenden.
- Det är stor överlappning med andra störningar, mer ju yngre barnet är (komorbiditet 40-90 %).
- Ju yngre barnet är ju tydligare samband finns det med dysfunktion i familjen eller andra mer allvarliga psykiska störningar. Symtombild hos barn innan puberteten innebär stor risk för att barnet far illa eller att det är annan sjukdom som bipoläritet som håller på att utvecklas. Vanligt med 3 depressionsepisoder innan man får manisk episod.
- Ju tidigare debut ju tydligare samband med psykisk sjukdom i vuxen ålder, ökad risk för missbruk, suicid och beteendeproblem (t.ex. kriminalitet).
- Återfallsrisken är mindre om man får behandling men fortfarande stor.
4
Q
Hur ser prevalensen ut?
A
- Hos barn före pubertet är det lika vanligt över könen men efter puberteten blir det betydligt vanligare hos tjejer.
- Runt 5% av tonåringarna drabbas av egentlig depression.
- Över 1%av unga flickor har vårdats för depression och 0.4% av pojkar efter puberteten.
5
Q
Hur relaterar stressorer till insjuknandet?
A
De har en större betydelse vid första episoden. Senare episodsutbrott kickar igång mer av sig själva.
6
Q
Exemplifiera några skyddsfaktorer.
A
- Socialt stöd
- Känsla av sammanhang
- Robusthet och självförtroende
- Engagemang i relationer
- Fungerande skolgång
7
Q
Vad är det som ska bedömas i en bedömningsfas?
A
- Barnet/ungdomen som individ
- Familjesammanhanget. Förälder med depression eller bråk i familjen, sämre prognos för behandlingsutfall.
- Barnets och familjens samspel med den sociala närmiljön
8
Q
Beskriv olika typer av vanliga depressionssymtom hos barn och unga.
A
- Anhedoni, irritabilitet, agitation.
- Kognitiv funktion ofta påverkad, svårt fatta beslut, koncentrera sig. Man vill fråga om detta vid bedömning och anpassa sig till detta i samtal. Man måste vara tydlig och pedagogisk med någon som inte har så mycket ork. Extra viktigt när det är en ung människa som är deprimerad.
- Förändrad sömn och aptit
- Kroppsliga symtom vanligt, magont vanligt. Vanligt att det är lättare att sätta ord på detta än diffusa känslor för någon som är ung. påtaglig fysisk trötthet är vanligt, sova 14 h men ändå är trött. Svårighet att äta när aptiten är obefintlig. Viktigt med små steg här.
- Passivitet, oföretagsamhet, bristande spontanitet.
- S-tankar
- Episoditet. Efterfrågar det som är just nu och tidigare episoder, måste också vara medveten om risken gällande kommande episoder när man avslutar behandling.
9
Q
Hur ser det ut med suicid hos tonåringar?
A
- Ca 30-70 svenska tonåringar tar sitt liv varje år, ovanligt före tonåren. Det varierar en del mellan åren. Under en längre tidsperiod har suicid hos äldre vuxna minskat, detta har dock inte skett hos ungdomar.
- Tonåringar pratar ofta med varandra om att ”ta självmord”, risk för idealisering
- Frågor utlöser inte självmord!
- Tonåringar är ofta lättade av att få frågan. Det är inte bara för att bedöma risken utan det är också för att visa att man klarar av att lyssna på detta och att det är okej att prata om det i terapirummet.
- De behöver realistisk diskussion med vuxen
10
Q
När ska man vara extra orolig om suicid?
A
- Tidigare suicidförsök eller självskada
- Psykiatrisk historia
- Suicid i familjen eller andra närståenden
- Stora förändringar i pats liv
- Missbruk (eller förmycket bruk för sitt eget bästa, både vid enskilda episoder (att bli superfull) och under en längre period).
11
Q
Vilka akuta åtgärder kan man sätta in om någon är djupt deprimerad eller uttrycker suicidtankar?
A
- Avlasta tonåringens prestationskrav t.ex. genom sjukskrivning. Svår balansgång mellan igångsättande och beteendeaktvering.
- Information kring depression och behandlingen, visa att det är något man känner igen och normalisera.
- Förmedla hopp.
- Inläggning vid hög suicidrisk.
- Täta återbesök.
- Kolla upp planer de närmaste dagarna.
- Bind upp med överenskommelser och krisplan kan vara med både föräldern och barnet.
- Lova INTE att inte berätta för föräldrarna.
- Ta kontakt med föräldern, men inte bakom ryggen.
- Arbeta på att föräldrarna ska ge stöd.
- Samarbeta med tonåringens miljö.
- Erbjud vikarierande hopp.
12
Q
Vilka 3 riskfaktorer finns det för bipolärt syndrom?
A
- Depression: ung, plötslig och djup dep., psykotiska symtom, psykomotorisk retardation, ökad sömn. Kroppsliga symtom: äter ingenting osv. varningsklockorna ska ringa för: kan det här vara en bipolär sjukdom?
- Ärftlighet
- Hypomani av SSRI, förstahandsvalet vid rejäla depressioner är SSRI men dessa kan kicka igång en bipolär sjukdom om detta är bakomliggande.
13
Q
Vad ska psykoedukationen innehålla?
A
- Vad är depression? - symtom vid dep./ fakta om
- Varför jag? Om orsaker, om stress, biologisk sårbarhet
- Att minska sin stress och sårbarhet – om behandling, kan utgå från den modell man har använt dig av, spiralen, cirkeln eller stress – sårbarhetsmodellen (minska det som är belastande för dig, ta hand om belastningar på ett bra sätt, kan också behöva minska den biologiska sårbarheten genom medicinering).
Minska stressen kan göras genom: 1) anpassning av krav, 2) regelbundna vanor, rutiner och sömn (ev. träning), 3) avslappning och 4) sömnhygien.
14
Q
Vad består behandlingen av?
A
I behandlingen av depression hos barn och unga finns både beteendeinterventioner (BA) och kognitiva funktioner, det spelar ingen roll i vilken ordning dessa läggs.
15
Q
Hur ser de kognitiva metoderna ut?
A
- Identifiera negativa automatiska tankar: Om mig själv, om andra, om framtiden (kognitiva triaden, man har dessa i NAT och grundantaganden). En viktig del är att träna sig på att lägga märke till sina tankar. Första steget är att träna i sessionen, stanna upp: vad händer nu? Ofta vill man fråga vad är det du tänker nu? Men det är en effektivare ingång att fråga hur det känns för då får man ofta höra tankeinnehållet. Man ska fånga tankar som far i sessionen, sedan ska man träna på att uppmärksamma vad man tänker i olika situationer hemma. Ta det lugnt med att se sambanden och göra registreringarna, stressa inte igenom detta. Man kan finna grundantagandena via sokratiskt frågande. Man jobbar dock framförallt på N.A.T:s nivå.
- Lära sig se kopplingen mellan vad man tänker, känner och gör.
- Identifiera tankefällor, välja ut ett par stycken och jobba med. I UP har Barlow valt ut några redan.
- Testa n.a.t genom sokratiskt frågande, finns det något annat sätt att se på situationen? Vad skulle din bästa kompis säga? Vad skulle du säga till din bästa kompis om hen var i den här situationen? ( Många tonårsflickor kan ta till sig den frågan) Vad skulle Zlatan säga? Kan det finnas någon annan förklaring öka flexibiliteten, kan komma lång med den här frågan och den första listade frågan. Att öka flexibiliteten gällande den kognitiva triaden gör att man inte fastnar i ett negativt tankesätt vilket gör att man mår bättre.
- Testa n.a.t genom beteendeexperiment
