Kap 9. Prosocial Behaviour - Helping others

Question 1

Vilka motiv finns för pro-socialt beteende?

Answer 1

Motiv för prosocialt beteende

• Empati-altruism hypothesis: Motivationen att hjälpa andra människor i utsatta situationer eftersom vi kan känna empati för dem.

• Recriprocal altruism theory: Motivationen att hjälpa andra människor för att vi kan förvänta
oss något tillbaka av dem.

• Competitive altruism: Motivationen att hjälpa andra för förbättra vår sociala status, vilket kan
komma att belöna oss på andra sätt i framtiden

• Negative-state relief: Motivationen att hjälpa andra i utsatta situationer för att vi känner
negativa känslor när vi observerar de drabbade personerna genom spegelneuroner, och att
hjälpa de lindrar våra egna negativa känslor.

• Empathic joy: Motivationen att hjälpa andra genom människor, eftersom vi upplever positiva
känslor i samband med hjälpen och från den hjälptes tacksamhet.

• Kin selection: Motivationen att hjälpa andra i vår familj och släkt i första hand.

• Defensive help: Motivationen att sabotera en annan grupp genom att hjälpa dem, så att de inte
längre är ett hot mot vår grupp.

Question 2

Beskriv åskådareffekten

Answer 2

Åskådareffekten: Fler närvarande är negativt korrelerat till chanser att någon hjälper till, detta främst på grund av de personliga ansvarsbefrielsen som uppstår bland individer i grupp vid en nödsituation.

Question 3

Beskriv de fem steg av tankeprocesser vid nödsituation som leder fram till hjälp

Answer 3

Fem steg av tankeprocesser vid nödsituation som leder fram till hjälp

1. Notera ovanlig händelse
2. Tolka händelsen som en nödsituation
3. Acceptera ansvar
4. Bestäm att du besitter egenskaper/kunskaper för att hjälpa situationen
5. Bestäm dig för att hjälp

Question 4

Vad gör det mer sannolikt att vi hjälper någon annan?

Answer 4

• De vi gillar och är lika (kön, etnicitet, ålder, klädstil), eftersom vår empati ökar för dem.
• Hjälpsamma förebilder. Ex en hjälper först ökar chansen att fler kommer dit och hjälper till.
• Social inlärning. Vad har ens omgivning lärt en och uppmuntrat prosocialt beteende?
• De som inte rår för att situationen uppstår.

Question 5

Vad gör det mindre sannolikt att vi hjälper någon?

Answer 5

• När vi känner en känsla av social exkludering. Är man exkluderad blir man inte lika villig att hjälpa andra som man känner har stängt ute en.
• Mörkt och/eller trångt. Anonymitet + att det är svårare att uppmärksamma att någon behöver hjälp.
• Cost/benefit vägning. Om man känner att kostnaderna överväger lär man inte hjälpa. Ex om man har bråttom, risk att bli skadad, om det inte finns någon fördel.

Question 6

Hur påverkar positiva/negativa emotioner vår benägenhet att hjälpa någon?

Answer 6

Positiva emotioner: Generellt mer hjälpsamma vid positivt humör. Vi vill upprätthålla vårt goda
humör. Triggar positiva tankar och då gillar vi andra mer. Positivt humör kan dock få oss att tolka nödsituationer som mindre allvarliga. Vi vill inte heller förstöra vårt humör.

Negativa emotioner: Till viss del minskar chansen att vi hjälper någon om vi upplever negativa emotioner. Om man är arg eller känner avsky är det mindre chans att vi hjälper. Om vi känner skam eller skuld så är det större chans att vi hjälper. Om vi skyller vårt dåliga humör på andra känner vi att vi gärna inte vill hjälpa.

Question 7

Vad är empati?

Answer 7

Empati handlar om emotionellt medkännande och psykologisk förståelse för andras behov, samt förmåga att sätta sig in i andras situation

Empati består av:
Känslobetonad komponent (emotional empathy) – dela andras känslor
Kognitiv komponent (empathic accuracy) – uppleva korrekt vad andra tänker och känner
Inlevelse-komponent (empathic concern) – bryr sig om andras välbefinnande

Empathy-altruism hypothesis – en del av prosocialt agerande är helt motiverat av önskan att hjälpa någon som är i nöd utan förväntningar på egen vinning.