Kap 2. Social Cognition - How we think about the social world Flashcards
Vad är social kognition?
Mycket av vårt tänkande kring den sociala världen går på automatik, eftersom det kan fungera väldigt bra och samtidigt kräva väldigt lite av vår begränsade mentala energi. Detta gör att vi kan lägga mer energi på andra kognitiva funktioner, som t.ex. att lyssna eller utföra ett arbete. Att vårt sociala tänkande automatiseras kan dock leda till felaktiga omdömen, speciellt under “conditions of uncertainty” där svaren ofta är svåra eller tar lång tid att komma fram till.
Vad är heuristiska tumregler och varför använder vi oss utav dom?
Tumregler som vi använder oss av för att underlätta vår socialkognitiva belastning, då vi inte alltid kan veta om alla aspekter av en situation och vara vetenskapliga bakom varje handling.
Beskriv kortfattat de olika heuristiska tumreglerna
• Representativeness heuristic: När vi gör en bedömning av någon baserat på hur mycket
personen stämmer in på ens prototyp av andra personer i en grupp. Ofta stämmer dessa
bedömningar, eftersom människors grupptillhörighet påverkar deras beteende och stil, men även på grund av att en person med vissa egenskaper (traits) söker sig till vissa grupper. Ibland är denna bedömning även fel, ofta av anledningen att vi ignorerar base rates - hur
vanligt förekommande denna grupp/kategori är i den totala befolkningen.
• Availability heuristic: Vi tenderar att uppskatta förekomsten av en händelse som högre
baserat på hur bra vi kan plocka fram ett minne av en liknande händelse. Detta förklarar många sociala fenomen, som varför människor är mer rädda för att åka flygplan än att åka bil, trots att dödsantalet för bilförare är över hundra gånger större än dödsantalet för
flygplansresenärer. En flygplanskrasch är ofta mer omfattande och vi ser det direkt i nyheterna,
därför blir det minnet starkare än bilolyckor som sker mer förekommande. Mängden av information som vi kan plocka fram är också avgörande för vår bedömning.
• Anchoring and adjustment heuristic: Vi tenderar att vilja använda en värdesiffra som en utgångspunkt, och sedan göra förändringar utifrån den. Om vi säljer en bil, så sätter vi ofta ett startpris som är högre än det lägsta priset vi är nöjda med, så att vi ger rum för en prutmån.
Köparen kan då förhandla sig till ett billigare pris, så att det känns som att köparen gör ett bra köp, medan vi som säljare fortfarande fick ett bättre erbjudande än den minsta summan vi hade varit nöjda med.
• Status Quo heuristic: Det som är vanligt förekommande, har existerat längst eller är mest
bekant är alltid det bättre valet. En produkt som existerat under en längre tid uppfattas som
bättre än nya liknande produkter, eftersom att den gamla hade blivit utkonkurrerad på marknaden om den inte var bra. Men en anledning till det är att många köper samma produkt av ren vana. Det behöver alltså inte betyda att den äldre produkten är bättre än den nya.
Beskriv vad sociala scheman är och när vi använder oss utav dom
Tidigare erhållen information som hjälper oss att förstå och organisera social information och är en stor faktor i avgörandet av hur vi uppfattar, tolkar och minns i den sociala världen. Ju starkare och mer utvecklat ett schema, desto mer påverkan har det över vårt tänkande och vårt minne.
Scheman påverkar 3st processer, beskriv vilka dem är och vad de gör.
• Uppmärksamhet: Den information vi varseblir. Scheman är till stor hjälp när vi upplever
cognitive load; då vi försöker bearbeta mycket information på en och samma gång, eftersom
det hjälper oss filtrera ut information som ej är relevant.
• Inkodning: Hur den information vi varseblir lagras i minnet. Forskning visar att information som
stämmer överens med ens existerande scheman inkodas bättre, och är lättare att känna igen.
• Framplockning: Hur den lagrade informationen plockas fram och används. Trots att information
som stämmer bättre överens med existerande scheman är lättare att känna igen, så visar studier relaterade till framplockning att information som är starkt avvikande från ens schema kan vara lättare att plocka fram, eftersom minnet lagras separerat från schemat på en unik plats.
Beskriv vad priming och unpriming är
Scheman kan omedvetet aktiveras av priming, där tidigare information eller erfarenheter påverkar
tänkandet. När denna påverkan får utlopp i form av ett beteende eller handling så försvinner effekten av priming, detta kallas unpriming.
Scheman kan även ha negativa effekter på våra tankar och beteenden. Scheman är svåra att förändra, och visar en stark “perserverence effect.” Vad innebär det?
Att existerande scheman kan vara så svåra att förändra att ny, motsägande information inte lyckas ändra hur vi tänker och beter oss, för att schemat är för starkt.
Vad är metaforer?
Metaforer: ett lingvistiskt verktyg som relaterar ett abstrakt koncept till en verklighetsförankrad situation är ett exempel på hur språk kan fungera som priming och därmed påverkar vår sociala kognition.
• ”He lifted the spirits of the audience; he received a warm reception”
I detta exempel används både koncepten av tyngd (He lifted the spirits; ett tungt arbete att uföra)
och temperatur (a warm reception; ett varmt mottagande upplevs mer positivt och bekvämt än ett
kallt) för att illustrera vad mannen på scenen gjorde, och hur publiken svarade.
Vi har två tankesystem vi använder oss utav. Kontrollerade och automatiska. Beskriv vad skillnaden mellan dessa är, när vi använder oss utav dem och vilken del av hjärnan som sköter dessa funktioner
• Automatiska processer = Undermedvetna
• Kontrollerade processer = Medvetna
Social neurovetenskap har kunnat bevisa att dessa processer sker i olika delar av hjärnan.
Experiment utfört med hjälp av hjärnavbildningsmetoder kan t.ex. visa att en simpel automatisk process som att avgöra om vi tycker någonting är bra eller dåligt uppvisar störst aktivitet i amygdala, medan utförandet av samma bedömning under kontrollerat tänkande och
systematisk uppvägning av för-och nackdelar visar störst aktivitet i prefrontala cortex.
Ny forskning visar även att begränsningarna i processorkapaciteten för kontrolled bearbetning kan
medföra att all information inte tas med vid tänkande, och att automatiska processer därför kan ge en mer verklig bild av våra personliga preferenser. Att ha för många valmöjligheter kan även vara paralyserande för vår kontrollerade bearbetning. Det kan alltså vara fördelaktigt att gå på magkänsla, istället för att medvetet tänka igenom val. Att konstruera en choice architecture, där det bästa valet av något placeras på den plats där automatiskt processande människor är mest
benägen att välja den, är ett exempel på hur man kan applicera denna kunskap.
Beskriv optimistiska och situationsspecifika felkällor inom socialpsykologin.
Vår hjärna är inte en rationellt tänkande maskin som följer algoritmer. När vi försöker förstå och förklara vår sociala värld så tenderar vi att göra vissa felhandlingar, tilts. Dessa är en nytta för oss, eftersom det underlättar vår sociala kognition. Men det kan självklart även göra skada.
Optimistiska felkällor:
• Optimistic bias: Vår tendens att överse potentiella risker, samt förvänta oss att saker kommer sluta på ett bra sätt.
• Overconfidence barrier: Vi har ett stort förtroende till våra förhoppningar och omdömen. Faktum är att de individer som är minst kompetenta ofta är mest benägna att överskatta sin förmåga inom området. Optimism känns fysiologiskt bra, men ett resultat som är lågt under förväntan kan medföra att individen upplever starkare negativa känslor jämfört med realistiska personer. Dessa negativa känslor försvinner inom 24 timmar.
• Planning fallacy: Vi underskattar tiden det tar att utföra ett projekt, eller tiden vi kan utföra något inom en viss tidsram. En person som fokuserar mer på målet, än stegen för att nå målen, är mer benägen till att göra optimistiska överskattningar.
Situationsspecifika felkällor:
• Counterfactual thinking: Tendensen till att hypotisera andra möjliga resultat eller utfall. Detta kan vara positivt, eftersom tankar kring hur vi hade kunnat göra bättre kan leda till ny strategi.
• Magical thinking: Tankesätt som är irrationellt, men ändå lockande. Antagandet att våra tankar kan påverka den fysiska världen på något sätt. Vi vill inte äta choklad formad som en spindel, trots att vårt rationella tänkande är medveten om att det bara är choklad. Detta är baserat på “law of similarity”, där vi tenderar att tro att två objekt kan besitta samma kvalitéer endast på
grund av att de liknar varandra. Detta tankesätt sägs bero på terror management; att vi människor är medvetna om vår kommande död, och undviker saker som påminner om denna obehagliga förståelse.
Det finns ett samband mellan affekt (nuvarande känslotillstånd) och kognition, och det går åt båda hållen. Beskriv på vilket sätt de kan påverka varandra och ge exempel.
Affekt betyder våra nuvarande känslor och humör. Vi vet redan att emotion och sättet vi ser världen på, kognition, är tätt sammankopplade och påverkar varandra. När vi är glada och fyllda av positiva känslor, så har vi även en mer positiv attityd till andra människor, situationer, idéer och koncept, och vice-versa när vi är fyllda av negativa känslor.
• Mood congruence effects: Humör påverkar vad vi uppmärksammar och minns. Vi uppmärksammar och minns positiv information om vi är på ett positivt humör, och vice-versa för negativ information vid negativt humör.
• Mood dependency memory: Vårt nuvarande humör gör det lättare att minnas information som
mottagits i en tidigare situation där vi haft samma humör, och svårare att minnas information som vi mottagit i ett annat humörtillstånd.
• Schachter-Singers tvåfaktorsteori: Vi kan ofta inte identifiera våra känslor och attityder direkt, och förlitar oss på den yttre världens kontext för att avgöra vad vi känner. En emotionell respons blir starkare om en person redan är fysiologiskt aroused, upphetsad.
• Affective forecasts: Hur vi förutspår att vi kommer reagera i en viss situation, trots att vi aldrig varit med om situationen förut. Detta stämmer ofta inte överens, på grund av att rationellt tänkande (dorsolaterala prefrontala cortex) och emotionell upplevelse (limbiska systemet) är baserade på olika system i hjärnan.
