Kap 4. The Self - Answering the question "Who am I?" Flashcards
Beskriv vad som menas med ”självet”
Konceptet av självet, och att vara medveten om det, är något som är unikt för människan. Det
spelar en otroligt stor del i vårt sociala liv, eftersom det formar individen som sedan kommer tolka,
tänka, minnas och interagera i den sociala världen på ett unikt sätt.
Varför är det lättare att andra människor förstår oss än oss själva ibland?
- Vi är inte objektiva, vår bedömning påverkas av våra känslor, tankar och intentioner medan andra har lättare att se situationen som den är samt att de kan ha lättare att se oss just som vi är.
- Vi tror vi klarar mer än vi kan. Tidsoptimism mm.
På vilka sätt framställer vi oss själva?
Instrumentellt syfte – fördelar
Expressivt syfte – hävda sin identitet
- Självbefrämjande (self-promotion)
o Vi vill att andra ska se våra främsta egenskaper.
o Förstärker egenskaper som passar i kontexten
o Tona ner egenskaper som inte passar in
- Självverifiering (self-verification)
o Vi vill att andra, speciellt närstående, ska se oss som vi själva ser oss. (verifiering)
o Föredrar att vara med andra som verifierar vår självbild. - Positiv självbild – självbefrämjande och självverifierande är i linje
- Negativ självbild – självbefrämjande och självverifiering är i konflikt
Berätta om taktikerna för att göra gott intryck på andra
• Self-verification perspective: Detta är de olika metoderna vi använder för att få andra att se
oss på samma sätt som vi ser oss själva, så att vi kan bekräfta vår egen självbild. Om vår självbild är negativ, så kommer det ske en konflikt med våra motiv för självförbättring; selfenhancement,
som är den del av oss som söker och tar åt sig positiv information och förkastar
negativ information om oss själva. Self-verification blir viktigare än self-enhancement, och en
person som redan har en negativ självbild och är deprimerad bildar en ond cirkel. Det kan
medföra att denna person skapare situationer som förvärrar, genom att t.ex. söka en partner
som bekräftar deras negativa självbild och njuter av att kunna förtrycka och dominera sin
partner.
• Ingratiation: Användningen av positiva komplimanger och beröm till andra så att de ska tycka
om oss själva mer, genom t.ex:
• Self-promotion: Vi hyllar och ”marknadsför” särskilda egenskaper hos oss själva för att
framstå på ett önskvärt sätt. För mycket leder till att vi kan framstå som arroganta.
• Favours: Att göra tjänster för andra, så att de skall tycka om oss.
• Humor: Att vara underhållande och rolig, så att andra ska må bra och tycka om vårt sällskap.
Beroende på hur skickliga vi är på dessa taktiker så får vi olika resultat. Risken för att tolkas på
ett negativt sätt är stort, om vi framstår som arroganta, oärliga eller som att vi har ett tydligt
mål för varför vi beter oss på ett visst sätt. Ingratiation är en del av den större kategorin
impression management; att kontrollera hur andras bild av oss formas.
• Self-deprecation: Att aktivt nedvärdera sina egna kvalitéer och förmågor, i hopp om att andra
ska tycka vi är ödmjuka och därför få ett positiv intryck av oss. Det kan även användas för att
sänka förväntningar. Detta verkar variera kulturellt, speciellt mellan väst-och östvärlden där
människor i östvärlden generellt nedvärderar egna kvalitéer.
Hur blir vi självmedvetna/förstår oss själva?
Introspektion – Självmedvetenhet genom egna tankar och reflektering över oss själva. Subjektivt.
- Fungerar bra när det gäller medvetna handlingar och reaktioner.
- Men dåligt pga. att vi inte alltid är medvetna om varför vi beter oss som vi gör.
- Vi söker dock rationella förklaringar även när vi handlar irrationellt på grund av känslan som uppstår i situationen. Vi kan inte alltid lita på oss själva på grund av förnekelser och/eller rättfärdigande vi gör automatiskt för att försvara oss själva och våra handlingar.
När vi ska förutse hur vi kommer att må i framtiden (affective forecasting) har vi svårt för detta pga att vi utgår från framträdande händelser och har svårt att tänka in helheten.
- Negativa: tror vi kommer må sämre än vi skulle – glömmer positiva aspekter.
- Positiva: tror vi kommer att må bättre än vi skulle – glömmer tråkiga aspekter.
Observationsperspektiv – Observation av andra, mer objektivt än introspektion.
- Vi kan få en mer sanningsenlig bild av person eller situation vid observation än när vi tittar på oss själva. Det är lättare att generalisera vid observation av andra, vi ser på andra med Aktör-observatör-effekten, vilket ibland kanske ger oss rätt bild av situationen.
Teorin om social identitet (Social identity theory) - Hur vi ser på oss själva beror på om vi ser oss själva som individer eller som en del av en grupp. Detta beror på situationen.
- Personlig identitet - som individ.
o Jämför sig själv med andra inom samma grupp. (Intragroup)
o Fokuserar på vad som skiljer oss själva från andra.
o Ex. Jag är mer social än Nina.
- Social identitet - Som medlem av en grupp
o Jämför gruppen med andra grupper (Intergroup)
o Fokuserar på det vi har gemensamt med andra.
o Ex. Vi beteendevetare är mer sociala än teknologer.
Självbeskrivningarna skiljer sig åt beroende på om en tänker på sig själv som individ eller som en gruppmedlem.
Betydelsen av social kontext - Olika gruppidentitet
- Vi tycker oss ofta tillhöra flera olika grupper.
- I olika grupper är olika förmågor framträdande/typiska.
- Vi beskriver oss olika beroende på den grupp vi associerar oss med just då.
Betydelsen av andras behandling – Om vi avviker från gruppen med en egenskap riskerar vi förtryck, diskriminering eller förskjutning. Vi kan välja att sticka ut eller ej.
- VI kan tona ner egenskaper eller dölja dem helt.
- Vi kan förstärka egenskaper
Hur kan vi göra för att utveckla oss själva?
- Jämför oss med oss själva
o Vi mår bra av att se en positiv utveckling av självet. Vi jämför därför det vi inte gillar med oss själva från förr med det vi gillar med oss nu, för att se en positiv utveckling.
o Vi har lättare att döma oss själva för saker som hänt för länge sedan än för saker som hänt i närtid. - Tankar om framtiden
o Positiva målbilder (en önskad utveckling av självet) hjälper oss att gå igenom perioder som kräver mycket av oss. Vi jobbar hårt i nuet för att senare njuta.
o Utbildning, träning mm. Underlättas med positiva målbilder.
o Förebilder hjälper, om de känns rimliga.
o Att inte uppnå målen påverkar oss negativt
Klasskillnad: Det kan vara lättare för ett barn med akademiker som föräldrar (förebilder) att se sig själva klara en högre utbildning
Hur utvärderar vi oss själva?
• Sker främst genom jämförelse med andra människor.
Social comparison theory: Beroende på vem vi väljer att jämföra oss med kan vi antingen få:
• Positiva (downwards social comparison) reaktioner
• Negativa (upwards social comparison) reaktioner
Vi föredrar självklart att få positiva reaktioner och är därför mer benägna att jämföra oss
med likadana eller sämre ställda människor. Detta förvrängs med sociala medier, där vi
uppfattar att majoriteten av människor är bättre människor än de egentligen är på grund
av att vi väljer att framstå som vår idealsjälv på sociala medier.
- Självutvärdering (Self-evaluation maintenence)
o När vi kategoriserar oss som individer
o Jämför oss själva med andra individer
Om den andra är bättre så vill vi distansera oss från den personen (försämrar självbilden) - Social identitet (Social identity theory)
o När vi kategoriserar oss som tillhörande en grupp
o Jämför oss med andra grupper
Om den andra är bättre så vill vi gärna alliera oss med den personen (förstärker självbilden)
Vad menas med självförtroende och självkänsla
Självförtroende: Den generella attityden om sig själv. Kompetensbaserat
Självkänsla: Den generella affektiva känslan till sig själv och sina egenskaper. Känslobaserat.
Beskriv orealistiskt optimist
- Vi bortser från information som motsäger vår uppfattning.
- Även personer som helt uppenbart ligger under genomsnittet kan tro sig vara bättre.
- Vi tenderar att tro att vi kommer att klara mer än vad som är realistiskt
o Motiverar till högre prestation och positiv självbild
Beskriv hur självet påverkas utav fördomar
Att dölja sin identitet för att undvika fördomar
- Du påverkas ändå eftersom du fortfarande är medveten om andras fördomar mot ditt inre jag.
- Personer som döljer sin identitet kan få lägre självförtroende än de som vågar visa sin avvikande identitet.
- Dessa personer missar också möjligheten att skapa samhörighet med andra som delar samma identitet.
- Samhörighet stärker självkänslan och välmåendet
Negativ effekt av fördomar
- Fördomar minskar även prestationen
- Stereotype threat
o Om en påminns om att du tillhör en stigmatiserad grupp som förknippas med sämre prestation så påverkar det ditt resultat – även om fördomen inte stämmer
o T.ex. om någon påtalar att kvinnor kör sämre än män kommer föraren (om hon är kvinna) antagligen kära sämre än hon annars hade gjort.
