Kap 9 Flashcards
Förhållandet mellan motivation och beteende är ständigt återkommande i en mängd psykologisk litteratur. Kan man skilja mellan motivation och inlärning Hur skulle man göra det?
Skilja dem åt:
Motivation mer relaterat till inre och yttre faktorer som driver oss till handling, medan inlärning fokuserar på processerna genom vilka beteendeförändring sker.
Motivation svarar på frågan “Varför agerar vi?” medan inlärning svarar på frågan “Hur förändras vårt beteende?”.
Begreppet ”etablerande omständigheter” (establishing operations) finns inte i Bouton, men förekommer i undervisningen. Fundera över hur det förhåller sig till detta.
Etablerande omständigheter syftar på förhållanden som ökar värdet av en viss typ av förstärkning. En etablerande omständighet kan t.ex. vara “hungrig” vilket gör att belöningen “mat” blir mer värdefull, eller “känner sig ensam” vilket gör att belöningen “får bekräftelse” blir mer värdefull.
EO är nära kopplat till motivation, då EO ökar motivationen genom att skapa en ökad känslighet för vissa förstärkare. EO skapar ett behov eller en brist, vilket gör att man söker och svarar på relevanta förstärkare.
EO ökar motivation + ökar effektivitet i inlärningsprocessen eftersom förstärkaren får högre värde. Ex. EO = hungrig, motivation = skaffa mat, belöning = mat. Om inlärningen då handlar om att ifall jag trycker på knapp A så får jag mat, så kommer denna inlärning “sätta sig” snabbt, vara effektiv, jämfört med om jag inte var särskilt hungrig.
Är beteende alltid styrt av behov? – Hur skulle det annars kunna vara?
Beror lite på hur man definierar behov?
Behov som grundläggande behov, mat, vatten, sömn, är grundläggande för överlevnad och utgör ofta drivkraften bakom våra mest grundläggande beteenden.
Sociala behov, social tillhörighet, kärlek m.m. ligger till grunden för många av våra beteenden. Även när det inte är tydligt vid första anblick så finns ofta dessa behov som underliggande motivation till beteenden.
T.ex. att känna sig trygg, inte vara ensam, få uppmärksamhet
Om jag beter mig på ett visst sätt för att en social norm t.ex. säger att jag ska – dvs typ köper en viss typ av skor eller sminkar mig – så hade detta kunnat tolkas i termer av att jag inte vill bli utesluten ur gruppen, att jag vill känna social tillhörighet, vilket i botten är ett behov som är djupt rotat i vår biologi.
I många situationer är det en komplex interaktion mellan olika behovsnivåer som styr beteendet. Våra handlingar är ofta multifaktoriellt motiverade och kan tjäna flera behov samtidigt.
Ex. konstnärligt uttryck och skapande, kan tyckas långt ifrån att fylla ett behov. I detta fall kan beteendet snarare drivas av ett önskemål att uttrycka kreativitet, skapa estetisk njutning.
Kan också handla om att tillfredsställa behov som inte uppstått än!
Ex. vanor – äter en viss typ av mat pga tidigare positiva erfarenheter.
Om man vill förklara motivation i termer av anticipation – Hur kan det se ut?
Att beteenden inte bara svarar på behov utan också förutser dem. Ex. hunger – motivation kan väckas av biologiska behov eller signaler för mat, vilket visar att motivation ofta är en följd av förväntningar och inlärning.
Hur kan man tänka på betingade stimuli som motiverande faktorer?
Kan fungera som motiverande faktorer genom att påverka val mellan olika beteenden. De associeras med tidigare upplevelser av belöningar eller bestraffningar, vilket påverkar individens motivation och beteende.
Betingade stimuli kan få en positiv eller negativ laddning baserat på tidigare erfarenheter.
Ge exempel på paradoxala belöningseffekter och den partiella förstärknings- extinktionseffekten
Paradoxala belöningseffekter:
- om du alltid har fått en stor belöning och sedan får en mindre, kanske du reagerar starkare negativt än om du hade förväntat dig den mindre belöningen från början.
Handlar om minskning i belöningens upplevda värde. Ex. om du får pokémon-kort som belöning för att göra en viss uppgift med sedan har tappat intresset för dessa, så kommer de inte funka som belöning
Eller:
- övergång från stor till mindre belöning, t.ex. pengar.
Ex. brukar få 150 kr/h och får sen 140 kr/h. Känns HEMSKT men hade varit helt ok om man fick 140 kr från början
- om man till en början får belöning för ett beteende, men sedan slutar få det, kan intresset att fortsätta med beteendet minska. Yttre belöningar kan ibland minska vår inre motivation.
Ex. får 10 kr varje gång du läser i en bok. Slutar sedan få betalt = slutar läsa
- om man överösts med belöningar under inlärningen och sedan belöningen plötsligt slutar, kan det göra att du slutar med beteendet snabbare än om du hade fått färre belöningar till att börja med.
Ex. blivit hyllad, fått massvis med beröm för att ha utfört arbete. Om man sedan bara får halvmycket beröm kanske man tappar all motivation.
Partiell förstärknings-extinktionseffekten (PREE): om man bara belönas ibland för ett beteende, blir man mer benägen att fortsätta med det när belöningen slutar, jämfört med om vi alltid belönats för det. Hänger ihop med att hjärnan är som mest alert vid osäkerhet.
Hur kan eftereffekter av förstärkning och bestraffning se ut?
När vi utsätts för stimuli har vi en initial känslomässig reaktion, positiv eller negativ.
När vi upplevt detta, och stimuli tas bort, uppstår motsatt reaktion.
Ex. fick snacks → blev glad → snacks tas ifrån mig → blir ledsen
Ex. slog mig → kände smärta → smärtan försvinner → känner lättnad
Om upplevelsen upprepas kan den motsatta känslan efteråt bli starkare.
Förändring i motivation: efter ett tag kan dina känslor kopplade till upplevelsen vända.
Ex. dricker kaffe varje dag, blir trött och nedstämd efteråt. Fortsätter ändå dricka det för att undvika känslan av trötthet och nedstämdhet.
Exempel:
Använder t.ex. heroin, får känsla av eufori → eftereffekterna är ångest, nedstämdhet → tar mer heroin för att uppleva euforin → eftereffekterna blir starkare (kroppen och hjärnan svarar med ökad känslighet för de negativa effekterna, blir mer intensivt) = ond cirkel
