Kap 3 Flashcards
Beskriv hur Pavlovs berömda experiment gick till!
Pavlov såg relationen mellan mat, US, och salivering, UR. När hundarna såg att de skulle få mat började de salivera. Pavlov ringde i en klocka (NS) samtidigt som maten togs fram, för att hundarna skulle lära sig associera klockan med maten. Efter ett tag räckte det med att klockan ringde (CS) för att hundarna skulle börja salivera (CR)
Tala om vad följande termer är i experimentet. Redogör även för dessa mycket centrala begrepp
Obetingat stimulus (US)
Obetingad respons (UR)
Betingat stimulus (CS)
Betingad respons (CR)
Generalisering
Obetingat stimulus (US)
Mat. Stimulus som automatiskt framkallar respons, utan tidigare inlärning.
Obetingad respons (UR)
Salivering. Respons som är automatisk och reflexmässig, svar på US.
Betingat stimulus (CS)
Klocka. Från början ett neutralt stimulus (NS) som genom inlärning kopplas samman med US och därför börjar associeras med och utlösa en betingad respons (CR).
Betingad respons (CR)
Salivering. Från början en automatisk respons på US, som nu även kopplas samman med CS, pga inlärning.
Obs att CR kan vara något annat än CS. Ex. mataversion, där CS är illamående, men CR inte är faktiskt illamående utan snarare den äcklade känslan/motstånd mot ett visst livsmedel
Generalisering
Att den betingade responsen inte bara framträder som respons på det betingade stimulus, utan även på liknande stimulus. Ex. Lilla Albert som blev rädd för vita kaniner och en pälsjacka, fast det han lärt sig vara rädd för var en vit råtta.
Det finns två synsätt kring betingning, att det skulle vara S-R inlärning eller S-S inlärning. Vad är skillnaden mellan dessa hypoteser?
S-S = stimulus stimulus
S-R = stimulus respons
Handlar om vilken typ av association som bildas vid inlärningsprocessen
Ex. hund lär sig sitta genom att få godis
S = godis, R = sitta
Eller hund lär sig att ljudet av en klocka betyder mat
S1 = klocka, S2 = mat
Vad är andra ordningens betingning (eller betingning av högre ordning)?
Ett tidigare betingat stimulus CS används för att betinga ett nytt stimuli, utan att det nya CS presenterats med obetingad stimulus US.
Första ordningen = Pavlov
Andra ordningen = hundarna har lärt sig att koppla ihop klockan med mat. Samtidigt som klockan presenteras, presenteras även en ljussignal, detta sker utan att maten, US, presenteras. Hundarna kommer lära sig att salivera även som respons på ljussignalen, eftersom de kopplat ihop det med klockan.
Vad är sensorisk förbetingning (sensory pre-conditioning)?
En inlärningsprocess där två NS, S1 och S2 paras ihop och sedan associeras S1 med US. Detta innebär att även S2 kan skapa samma respons, CR, även när det presenteras ensamt.
1. Ljud och ljus presenteras samtidigt
2. Ljud presenteras samtidigt som en stöt, stöt ger rädslorespons
3. Endast ljus presenteras, utan stöt. Rädslorespons uppstår.
Beskriv hur ögonblinkning betingas i kaniner och fundera över funktionen i det som betingas.
Kaninerna utsätts för en CS i form av en ljud- eller ljussignal som paras ihop med en US som kan vara t.ex. en luftpuff eller mild elektrisk stöt nära ögat. Efter parning börjar kaninen att blinka i respons på CS.
NS → CS = ljud/ljussignal, US = stöt/luftpuff, UR/CR = blinka
Ögonblinkningar är ett sätt att skydda ögat mot fara. Genom att associera ljud- eller ljussignaler med en potentiell fara lär sig kaninen att skydda ögat = adaptivt beteendemönster som hjälper till att skydda organismen från skada
Beskriv hur rädsla betingas in hos råttor och även hur man operationaliserar ”rädsla”. Fundera över likheter med oss människor.
Samma process som ovan: NS = ljud/ljus, US = elektrisk stöt, UR/CR = rädslorespons t.ex. freezing, ökad ångest
Operationaliseras genom att observera beteenden, som ökad hjärtfrekvens, ökad aktivitet i stressrelaterade hjärnområden m.m.
Både människor och råttor kan lära sig att associera neutrala stimulus med obehagliga händelser, vilket leder till rädsla och ångest. Både råttor och människor kan också visa liknande fysiologiska och beteendemässiga reaktioner på betingat stimulus = likheter i inlärningsmekanismer och responsmönster
Beskriv hur födoämnesaversioner kan betingas. Hur skulle det kunna se ut hos människa och vilken betydelse skulle det kunna ha?
Om man äter något och senare börjar må dåligt, så blir maten betingad till t.ex. illamåendet. Detta innebär att man senare kommer att känna motstånd mot att äta samma mat igen, eftersom man tror att det kommer leda till illamående. Denna reaktion kan uppstå trots att tidsintervallet är långt, dvs att man äter en viss maträtt och mår illa först ett dygn senare, och det räcker med ett tillfälle för att betingningen ska sätta sig. Detta är alltså en mycket potent form av betingning, vilket antagligen har att göra med att just mat, och smaken av dålig/giftig mat har en hög evolutionär relevans.
Ex. kan användas som i artikeln kring chemo
US = ett visst livsmedel, UR = illamående, CS = samma livsmedel, CR = känsla av obehag/äckel vid tanke på CS
Redogör för olika variabler som påverkar betingning!
Tid – funkar t.ex. bäst när CS kommer före US och när de ligger nära varandra i tid. Om pausen mellan dem är för lång kanske inte en koppling skapas, t.ex.
Frekvens – hur många gånger ihopparningen sker påverkar styrkan.
Intensitet – intensiteten av stimulus kan påverka. Ex. mat med starkare smak, högre ljudsignal, starkare stöt
Förutsägbarhet – om CS tydligt förutsäger förekomsten av US kan betingningen bli starkare
Kontext – kontext där betingningen sker kan påverka, associationer kan vara mer effektiva om de sker i en viss miljö. Ex. labb där det inte finns lika mycket brus som ute i verkliga livet.
Biologiska faktorer – individuella skillnader, genetiska faktorer och tidigare erfarenheter kommer påverka hur väl betingningen sker. Ex. latent inhibition.
Varför är baklängesbetingning problematiskt?
I vanliga fall: US + CS samtidigt, eller CS först. Baklängesbetingning innebär att US föregår CS i tid. Ex. Pavlov = maten presenteras före klockan.
Går emot den vanliga kronologiska ordningen av händelser, för hur vi normalt lär oss
Mindre effektivt för inlärning – lär sig snabbare på vanliga sättet
Mindre benägna att bilda kopplingar, svagare betingade responsmönster och svårigheter att generalisera inlärningen
Förklara Latent inhibition
Om man exponerats för CS (som då varit NS) innan betingningen, så kan detta försvåra betingningsprocessen. Detta beror på
att man måste uppmärksamma CS för att betingning ska ske. Detta gör man mer om det inte är ett stimulus man är van vid, risk att habitueras.
pga latent inhibition är det mindre sannolikt att en person kopplar ihop bekanta stimuli med en traumatisk händelse. Ex en rädsla eller fobi kommer mindre sannolikt uppstå kring något vardagligt föremål/händelse.
Också viktigt för att forma teorier kring inlärning och betingning
Uppmärksamma begreppen sensitisering (f.a.) och pseudobetingning
Sensitisering är typ motsatt habituering. Istället för att effekten av ett visst stimuli avtar över tid (när man vänjer sig) blir responsen istället starkare och starkare. Ökad upphetsning eller ökad reaktivitet.
ex. beröring. Om man utsätts för beröring på en viss del av kroppen, upprepat, kan det leda till en ökad känslighet i området.
Pseudobetingning är när man visar betingningseffekter till ett stimulus trots att ingen parning har skett. Kan vara resultat av t.ex. upprepade exponeringar eller generell ökad känslighet.
Pseudobetingning är en “falsk betingning”, medan sensitisering bygger på en äkta betingning men där responsen ökar istället för minskar
Övergången mellan pseudo → riktig betingning är oklar, det är inte tydliga gränser
Handlar om t.ex. hur tydlig kopplingen är, är den direkt och förklarbar? Ex. blir rädd för tunnelbanan pga jag har blivit rånad där = äkta betingning
Om jag blev ökat rädd för tunnelbanan utan att det fanns någon tydlig anledning skulle detta kunna vara pseudobetingning
Vad är betingad inhibering och vilken betydelse skulle det kunna spela i människors liv?
En inlärningsprocess där CS signalerar frånvaron av US. Det leder till att en organism minskar eller hämmar sitt beteende i närvaron av CS.
Ex. en råtta hör en ljudsignal → får en stöt. Ser en lampa tändas → får inte en stöt. Kommer koppla ihop lampan med att inte få en chock.
Säkerhetssignaler är en specifik typ av betingad inhibering där CS signalerar att en händelse är säker eller ofarlig
kan t.ex. vara att en förälder följer med till tandläkaren. Tandläkare = läskig, förälder = trygg. Om föräldern är närvarande signalerar detta att situationen är säker
konspiratoriska föremål som ett lyckoarmband. Signalerar att om jag har detta armband på mig kommer inget ont hända
rädsloresponsen blir lägre i närvaron av en säkerhetssignal
Hur visar Rescorla att det är inte endast att para CS och US i tid som krävs för att åstadkomma betingning?
Rescorla menar att associationen måste vara prediktiv. T.ex. ljudsignal predicerar att man får en stöt. Stöten kommer inte varje gång ljudet spelas, men de hör ihop. CS måste ge information om kommande US – förutsäga en minskning eller ökning av sannolikheten för US
Hjärnan är mest alert när det inte är ett 100% samband mellan ljud och stöt
Rescorla + Wagner experiment: när CS och US inte presenterades tillsammans som förväntat blev betingningseffekten starkare.
När förväntan etablerats kring att ljud betyder stöt, ändrade forskarna scenariot. Ibland presenterades ljudet ensamt.
Överraskning och förändring i förväntningar spelar en nyckelroll i betingningsprocessen
“In reality, there is an element of surprise whenever learning occurs”
Noll kontingens = ljud presenteras och stöt ges. Sedan kommer stöten ibland utan ljudet. Dvs ljudet är inte längre unikt predicerande för att det kommer en stöt
Negativ kontingens = sannolikheten att stöten ska ges är fixerad till mellan ljudpresentationerna. Ljudet predicerar absolut inte stöten – när ljudet kommer slappnar djuret istället av
Positiv kontingens = ljudet predicerar att en stöt kommer
Vad är blocking?
Blocking inträffar när ett tidigare inlärt stimulus blockerar inlärningen av ett nytt stimulus, trots att S2 också presenteras med den obetingade stimulusen.
Ex. råttor har lärt sig att en specifik ljudsignal (S1) innebär mat. Om det sen även presenteras en ljussignal (S2) samtidigt som S1 kan S2 bli blockerat från att bli betingat, eftersom S1 redan etablerat sig som ett starkt betingat stimulus.
Ex. jag har lärt mig att varje gång jag går utan glasögon får jag ont i huvudet. Om jag sedan går utan glasögon och samtidigt är stillasittande hela dagen, kan jag ha svårt att lära mig att det är stillasittandet som kopplas ihop med huvudvärk, eftersom jag redan etablerat inlärningen att inga glasögon = huvudvärk.
