Kap 10 Flashcards
Redogör för undvikandeinlärning och hur man tänkt sig denna!
Inlärning där man lär sig att utföra vissa beteenden för att undvika obehag eller smärta. Kopplar vissa signaler/händelser till smärta/obehag som konsekvens och undviker därför detta
Tvåfaktorteori: Undvikande består av två steg.
1. Organismen lär sig att en signal är kopplad till obehagliga konsekvenser
2. Organismen lär sig att utföra en viss beteendereaktion för att undvika konsekvenserna
Ex. blivit väldigt nervös och känt obehag för att genomföra en presentation. Skapar rädsla och ångest inför sådana situationer. Undviker därför aktivt situationer där man behöver tala inför folk. Detta beteende fungerar också som en förstärkning av undvikandebeteendet, vilket gör det mer sannolikt att personen kommer undvika att tala inför grupper i framtiden.
Kognitiv teori: vi skapar förväntningar om att ett visst beteende hjälper oss att undvika något obehagligt, utifrån våra erfarenheter eller information vi fått från andra.
Ex. blivit biten av en hund. Har lärt mig att beteendet “undvika hundar” leder till att jag kommer slippa obehag och rädsla.
Emotioner: om vi kopplar en varningssignal till något obehagligt kan vi lära oss att känna rädsla när vi ser signalen.
Dessa mönster kan förstärkas över tid och leda till en ihållande rädsla för en viss typ av situationer.
Mowrers tvåfaktorparadigm är viktig och central i många kliniska modeller. Lär dig den! Du kommer att ha nytta av den många gånger.
Mowrer: undvikande inlärning är en kombination av respondent inlärning och operant inlärning.
Respondent: man lär sig att koppla samman en varningssignal med en obehaglig händelse, utvecklar därmed en rädsla för varningssignalen. Varningssignalen, som från början är NS och sedan blir CS, utlöser CR, rädsla.
Operant: man lär sig att utföra vissa beteenden för att undvika varningssignalen och därmed undvika den obehagliga händelsen.
Ex. rädd för att åka hiss.
Respondent: Fastnat i en hiss en gång och fick då en panikattack. Lär mig att hiss = farligt.
Operant: tar alltid trapporna, undviker att åka hiss, för då slipper jag obehag.
Vad är problemen med den och när man vill förklara undvikande?
Teorin tar inte hänsyn till kognitiva faktorer, som tankar och förväntningar. T.ex. kan en person undvika en situation pga överdriven oro eller en felaktig uppfattning om risker, snarare än en faktisk fara. Obs kan involvera kognitiva faktorer i viss mån, men kritiken gäller att detta inte fått tillräckligt fokus.
Tar inte hänsyn till individuella skillnader i inlärning och beteende. Vissa personer kan lära sig att undvika situationer snabbare än andra, vissa har högre tröskel för att utveckla rädsla.
Redogör för exempel på tvåfaktorparadigm, såväl djurexperimentella som hur man kan tänka sig dem i vardagen.
Råttor som lärt sig undvika en elektrisk chock genom att hoppa över till den andra sidan av boxen när en varningssignal hördes. Råttorna lärde sig att undvika chocken genom att associera varningssignalen med den obehagliga händelsen och pga detta utföra en beteendereaktion.
Exempel med hiss + tala inför folk som jag skrivit om i andra frågor
Varför är undvikande problematiskt ur många perspektiv?
- Det kan förstärka rädsla och ångest. När man undviker får man inte möjlighet att lära sig att situationen kan vara ofarlig eller få möjlighet att lära sig hantera den.
- Kan begränsa livet – t.ex. rädd för att tala inför folk kan bli svårt i plugg/jobb, också socialt
- Kan försvåra behandling. Om man är rädd för att tala inför folk och ska exponeras för detta kan man t.ex. undvika själva terapin.
- Påverkar relationer. Ex rädsla för sociala aktiviteter.
- Kan leda till depression – pga får inte möjlighet att delta i aktiviteter som ger glädje och energi.
Om undvikande etableras som vana (habit) – hur skulle det gå till och vad betyder det?
Det betyder att beteendet har blivit automatiskt och sker utan särskilt mycket eftertanke.
Vanor lärs in genom upprepad övning och förstärkning.
När undvikande blir en vana kan det vara svårt att förändra, det sitter djupt. Därför mkt bra om man kan adressera dessa problem tidigt.
Vad är ”Free-operant avoidance”?
En typ av undvikandeinlärning. Råtta placerad i en bur där den får en stöt med jämna mellanrum, om den inte gör en respons som t.ex. att trycka på en knapp. Stöten levereras på ett fixed schedule och djuret måste lära sig att utöva den specifika responsen för att undvika stöt. Kallas free operant pga att det inte ges någon varningssignal – djuret är fritt att göra sin beteenderespons när som helst.
Vad skulle skillnaden i förstärkare vara mellan två-faktor inlärning och free operant undvikande?
Tvåfaktor: Förstärkning (undvikande av en obehaglig händelse) sker genom att undvika en varningssignal som tidigare kopplats samman med obehag.
Free operant: Förstärkning sker genom att undvikandebeteendet leder till borttagandet av något obehagligt, utan att det är kopplat till en specifik varningssignal.
Ge exempel på skillnader mellan olika beteenden som lärs in för att undvika
Fysiskt undvikande – går en annan väg för att undvika något obehagligt
Socialt undvikande – undviker att delta i sociala sammankomster för att undvika social ångest
Kognitivt undvikande – undviker att tänka på vissa saker för att hindra känslomässigt obehag
Vad är artspecifika försvarsreaktioner? Ge exempel
Medfödda beteenden som skyddar djur från att bli attackerade av rovdjur. Ex att springa iväg, spela död, gömma sig, attackera rovdjur
Freezing kan ju betraktas som en undvikanderespons, är den operant eller respondent? Argumentera!
Respondent snarare än operant. Respondent är en betingad reflex, inbyggd reaktion, som utlöses av en specifik stimulus, medan operant är en beteendemässig respons som förstärks eller bestraffas av dess konsekvenser.
Freezing är inte något som belönas eller bestraffas, utan är något som inträffar omedelbart när det finns en fara. Det är en medfödd respons på hotfulla situationer och sker automatiskt, inte inlärt.
Det är vanligt att man tar in kognitiva faktorer just för att förklara undvikande. Ge exempel på hur de förklaringarna kan se ut.
Det kan handla om att man har varit med om något jobbigt på en viss plats, men sedan har skapat en förvrängd bild i sitt huvud av detta som leder till en överdriven rädsla eller oro. Den kognitiva förvrängningen kan vara en övergeneralisering av fara, där t.ex. man tror att många fler sammanhang är farliga.
Här dyker begreppet ”Safety behavior” upp. Fundera hur det förhåller sig till det du läst tidigare om safety learning, conditioned inhibitor, CS-
Safety behaviors är undvikande beteenden som minskar rädsla
Vissa safety behaviors kan fungera som inhibitors = bromsar för rädsla. De gör att vi känner oss tryggare även om det finns en varningssignal för fara
CS är den varningssignal som var kopplad till fara. Safety behaviors kan kopplas ihop med CS och minska rädslan, men kan också göra det svårare att övervinna rädslan eftersom vi tror att säkerhetsbeteendet är nödvändigt för att undvika faran.
Safety behavior vs undvikande
SB har som mål att skapa en känsla av säkerhet eller minska hot i en situation, Undvikande har som mål att minska potentiellt obehagliga eller farliga konsekvenser
SB exempel: dubbelkolla lås för att känna sig trygg, Undvikande exempel: undvika att flyga för att slippa ångest
SB är mer inriktat på att hantera känslor och inre upplevelser, medan undvikande är inriktat på att undvika yttre situationer
Inlärd hjälplöshet, förklara vad det är! Det har ju fått stor spridning som förklaring vid depression och trauma. Fundera på relevansen och hur man kan tänka där.
Fenomen där individer lär sig att känna sig hjälplösa och oförmögna till kontroll, även när möjligheter till kontroll finns.
Depression och trauma – tror att man inte kan påverka sin situation → känsla av hopplöshet och brist på motivation, passivitet
Tänker att detta blir en ond cirkel. Depression → känsla av hopplöshet m.m. → depression
Människor som upplever inlärd hjälplöshet tenderar att utveckla negativa kognitiva scheman och förväntar sig misslyckande, vilket bidrar till depression
Terapi hjälper att omstrukturera negativa tankemönster för att individen ska återfå en känsla av kontroll
Detta uppstår t.ex. om man utsatts för situationer där man inte kan undvika eller kontrollera det smärtsamma som händer. Ex sjukdomar m.m. Utvecklar en passiv attityd och känsla av maktlöshet.
Detta generaliseras till andra områden av livet vilket leder till en global känsla av maktlöshet.
Individer som har en tendens att internalisera negativa händelser löper större risk att utveckla inlärd hjälplöshet.
Vad verkar det ha varit för fenomen som spelade in i ”the misbehavior of organisms”
Innehåller beskrivningar av försök att använda förstärkningsprinciper för att träna djur, som misslyckats.
Instinctive drift, alltså medfödda insikter, kom i vägen. Medfödda, naturliga beteenden kan trumfa försök till inlärning. Ex. släppte grisar alla föremål de skulle använda och bökade runt med dem.
