Infertilitet Flashcards

1
Q

Hur många av 20-25 åriga kvinnor uppnår graviditet inom 1 år?

A

85%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

85% av 20-25 åriga kvinnor uppnår graviditet inom 1 år.

….?….% av restgruppen (de som inte blir gravida det första året) uppnår graviditet det följande år.

Efterföljande stagnerar kurvan och det blir ‘svårare’ att bli gravid.

A

50%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Chansen för att bli gravid

30 år –> …..% chans att bli gravid
35 år –> ca ….% chans att bli gravid
40 år –> …..% chans att bli gravid att bli gravid

A

30 år –> 90% chans att bli gravid
35 år –> ca 80% chans att bli gravid
40 år –> 45% chans att bli gravid att bli gravid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur många sædprover skall lämnas när man undersöker mannens sædkvalitet?

A

2 st.

Sædundersökning - där skall lämnas 2 sædprover.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Sædkvalitet - Normal

Vad skall volymen vara?
Hur hög skall spermatozo-koncentrationen vara?
Hur många procent skall vara motila?
Hur många procent skall ha strict morfologi?
Hur många leucocyter får det vara i säden? Vad händer om det är förmånga?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vid ‘dålig’ sædprøve - HUSK:

Vad kan påverka sædkvaliteten och kan vara bidragande faktor till att säd-provet blev dåligt och man skall avvakta innan man inlämnar nytt prov? samt hur lång tid skall man vänta innan man lämnar ett nytt prov?

A

Abstinenstid (sedan sista gång mannen fick utlösning)
○ Går det en vecka eller mer –> oxidativ stress –> nedsätter kvaliteten av sædescellerne

Temperaturförhöjning
○ Feber –> påverkar sædescellerna negativt
- Har pt varit utsatt för feber + dåligt sædesprov –> vänta i 3 månader innan man erbjuder behandling.

Sexual arousal

Livsstilsfaktorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad är skillnaden på aspermi och azoospermi?

A

Aspermi - intet ejakulat (ingen säd).
Azoospermi - ingen spermatozoer i ejakulat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är orsaker till aspermi?

A

Retrograd ejakulation
(efter TUR-P, DM, medicin der påvirker alfa-receptorerne, neurogent)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Nämn orsaker till azoospermi?

Obstruktiv, non obstruktiva orsaker.

A

Obstruktiv
o Vasektomi
o Infektion (f.eks. med klamydia (synekkier), traume)

Non-obstruktiv
o Torsio
o Kryptorkisme
o Genetisk – 47XXY, Y-deletion, CF mutation
o Endokrinologisk (Kallman)
o Infektion (fåresyge som voksen – orchitis)
o Kemoterapi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad betyder oligozoospermi?

A

Nedsat antal spermatozoer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad betyder Asthenozoospermi?

A

nedsat bevægelighed

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad betyder Tertozoospermi?

A

Nedsat antal morfologisk normale former

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad betyder Cryptozoospermi?

A

Spermatozoer kan först påvisas efter centrifugering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Sædceller kontroll ift infertilitet

Principen bakom acridine orange:
SCSA - sperm chromatin structure assay –> undersöker sädesceller –> …. ljus normal, ….. ljus skada på DNA.

Vilken färg?

A

Grönt ljus = normal DNA.
Rött ljus = skada på DNA.

DFI: Antal abnormt pakket DNA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Undersökningsprogram (azoospermi)

Vad ska man fråga efter i anamnesen?
Objektiv us? vad kollar man efter?
Vilka blodprover skal man beställa?
Om där behövs genetik prover - vad tänker man kan vara orsak till azoospermi då?
Andra tester man kan göra?

A

Anamnes:
- Kryptochisme, infektioner i sædvejene, traumer, andre sygdomme.
- Rygning, toksisk påvirkning
- Fam. historie.

Objektiv us:
Konstitution, behåring, genitalier, evt skrotal- og/eller rectalscanning

Blodprover:
- LH/FSH
- Prolaktin
- Inhibin-B
- Testosteron
- evt. levertal, PSA

Genetik:
- Karyotype, Y-deletioner, CF -mutationer

Andra tester:
- Testikelbiopsi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Extra X-kromosomer - Kleinfelter syndrom

Hur presenterar patienten?

A

Män som föds med en extra X-kromosom.

Dessa patienterna påminner om kvinnor.

17
Q

Y-deletioner (infertilitet)

Hur diagnosticeras detta?
Vilken faktor ger azoospermi?

A

Y-deletioner kan av och till avslöjas vid karyotype-analys, men Y mikrodeletioner endsat vid DNA-undersökning.

3-regioner: AZFa, AXFb, AZFc.
Azoospermia factor a.
Det är speciellt vid deletioner i AZFc men fortfarande kan påvisa spermatozo-produktion

Y deletioner videregives til drengebørn.

Dessa patienterna har i vissa fall möjlighet att få barn men vidareges till pojkarna.

18
Q

CF mutationer (ift infertilitet)

När är undersökningen indiceret?

A

Ved obstruktiv azoospermi och speciellt vid kongenit bilateral saknande dusctus deferens.

19
Q

CF mutationer (ift infertilitet)

Vid påvisning av CF-mutation hos mannen är där indikation för att också ELLER är där ingen indikation för undersöka hans kvinnliga partner innan fertilitetsbehandling?

A

Vid påvisning av CF-mutation hos mannen är där indikation för att också undersöka hans kvinnliga partner innan behandling.

Om bägge partner bär en CF-mutation, kan paret erbjudas præimplantationsdiagnostik.

20
Q

Manglende testikulär descensus

När är målet att man skall ha behandlat pojken senast?

CIS-risiko ved kryptorchisme: ….-….%

A

Behandlingstidspunkt (2år) och - mulöigheder (GnRH, hCG, kirurgi)

CIS-risiko ved kryptorchisme: 2-3%

OBS: Det är viktigt att testiklarna kommer ner i scrotum! –> om de inte kommer ner = mycket större risk för mutationer.

21
Q

Varför sjunker testiklarna ner i pungen? Ifall de inte sjunker ned i testiklarna - är är ökad risk för mutationer i sædcellerna eller inte då?

A
  • Mange celldelningar –> mutationer (hæmofili, Y deletioner)
  • Nedkylning –> reduceret mutationshyppighed
  • Bitestikel > testikel
  • Mutationer måske ikke alltid uhensigtsmæssige (elefant)
22
Q

Infertilitet - Män

Hur behandlar man infertila män?

(orsaker: kryptochisme, infektioner, hormonändringar, varicocele, obstruktion, retrograd ejakulation)

A

Behandlingsmöjligheter
* Kausalt: medicin, arbetsmiljö, strama underkläder?
* Behandling av kryptorchisme tidigt i barndommen
* Behandling av infektioner
* Hormonbehandling (hypogonadotrop hypogonadisme)
* Kirurgisk behandling av varicocele
* Kirurgisk behandling av obstruktion
* Upprensning av sæd (bla retrograd ejakulation)
* Stimulation (vibrator/elektrostimulation)
* ICSI (mikroinsemination)
* PESA/MESA/TESA/TESE

23
Q

Nämn olika orsaker hos kvinnan och mannen som kan orsaka infertilitet?

A

ÅRSAGER:
Uforklaret (29%)
Nedsat sædkvalitet (24%)
Ovulationsforstyrrelser (21%)
Tubafaktor (14%)
Endometriose (6%)

ANATOMISKE ÅRSAGER:
Lukkede salpinges
Livmoder: bicorn, submukøse polypper,
fibromer (også abort)

MÄN - ÅRSAGER:
Sædkvalitet

24
Q

Hur undersöker man kvinnan OBS infertilitet? (eks. anamnes)

A

GU

Blodprøve
- LH/FSH
- AMH = AntiMüllersk Hormon →kan tages cyklusuafhængig, follikelreserve
- Prolaktin (hæmmer ægløsning)
- TSH
- D-vitamin – lavt → fertilitetsnedsættende
- S-Progesteron (højest på omkring 21. cyklus dag, ved > 25 = ægløsning → ser nu primært efter ægblærer på ultralyd i stedet)
- Androgenstatus: manden
- Evt. kromosomanalyse hos begge
- smittemarkører

KVINDEN - ANATOMI:
UL + HSU HydroSalpingografi Ultralyd
Rtg hysterosalpingografi eller HSU →
tubapassage
Hysteroskopi → polypper i uteruskavitet-en, bicorn uterus, septae, fibromer (+ øget abortrisiko), synekkier
Culdoskopi – via fornix posterior
Laparoskopi + methylenblåt → tubapassage

25
Q

Utredning vid misstanke om tubar infertilitet

Hur utreder man detta?

A
26
Q

Undersökning av ovulation

Hur undersöker man detta?

A

ANAMNES

BLODPRØVER:
- LH/FSH (LH-test, FSH 2-3 cyklusdag)
- AMH = AntiMüllersk Hormon →kan tages cyklusuafhængig, follikelreserve
- Prolaktin (hæmmer ægløsning)
- TSH
- D-vitamin – lavt → fertilitetsnedsættende
- S-Progesteron (progesteron en vecka före mensen) (højest på omkring 21. cyklus dag, ved > 25 = ægløsning → ser nu primært efter ægblærer på ultralyd i stedet)
- Evt. kromosomanalyse hos begge
- smittemarkører (HIV, Hepatit)

Hormonal (LH-test, progesteron en vecka före mensen, FSH 2-3 cyklusdag)

27
Q

Vid undersökning av ovulation

När skall man ta progesteron test ift cyklus?
När skall man ta ta FSH test ift cyklus?

A

Hormonal (LH-test, progesteron en vecka före mensen, FSH 2-3 cyklusdag)

27
Q

Infertilitet - anovulation

Nämn orsaker till anovulation?

A
28
Q

Nämn orsaker till kvinnlig infertilitet?

A
  • Ovulatory dysfunction
  • Tubal factor
  • Unexplained
  • Endometriose
  • Sperma-antistoffer i cervikal-sekret => orsakar att sæd cellerna klumpar ihop sig
  • Manglende fertilisation
29
Q

Infertilitet - behandling

A

IVF:
Ge FSH (spruta in i magen) –> fler ägg i spel –> scanner –> töm ‘æggblæren’ –> mixa ægg + sædceller i laboratoriet / eller mikrobefruktning (laboranten befruktar ägget) –> lägger in de befruktade äggen i livmodern. (kan också frysa ner ägg som blivit befruktade och spara till en annan gång)

30
Q

Infertilitets anamnes och utredning

Vad skall man ställa för frågor i anamnesen?

Till kvinnan, till mannen, till bägge?

A

Kvinden:
Menarche, cyklus, regelmæssige
menstruationer,
underlivsinfektioner/OP, tidl.
graviditeter/fødsler, smerter
(endometriose), amenorre.

Manden:
Udvikling, tidl fertilitet, kryptorkisme,
sauna, sædevarme, stramtsiddende tøj,
Medicin: BT-sænkende, SSRI (påvirket
ejakulation), Klorokin (aspermi, lang
periode),

Begge:
Rygning, toksisk påvirkning
Fam. historie.
Prævention
Samleje – hvornår i cyklus
Overvægt
Alkohol
Infektioner

31
Q

PGD vad står det för?

A

PGD: præimplantations genetisk
diagnostik

32
Q

PGD - præimplantations genetisk
diagnostik

När görs detta?

A

Detta görs endast privat (kostar pengar) och inte på sjukhuset (gratis).

Eg. blivande föräldrar där båda har CF mutationer –> kan man äggsortera.

33
Q

Ovarian hyperstimulation syndrome

Vad är detta?
När kan detta ske?

A

Ovarian hyperstimulation syndrome is an exaggerated response to excess hormones. It usually occurs in women taking injectable hormone medications to stimulate the development of eggs in the ovaries. Ovarian hyperstimulation syndrome (OHSS) causes the ovaries to swell and become painful.

OHSS may occur in women undergoing in vitro fertilization (IVF) or ovulation induction with injectable medications.

34
Q

Ovarian hyper stimulation syndrome

Vilka symptom presenterat pt med?

A

Vätskeuppsamling i peritoneum och pleura, hæmokoncentrering, koagulationsforstyrrelser mv.

35
Q

Ovarian hyper stimulation syndrome

Hur behandlar man detta?

A

Monitorering, protein och væske peroralt, evt. ascitespunktur eller antikoagulation

Ibland skall dessa ha stödstrumpor på för att minska risken för blodproppar.

36
Q

Cryopreservation av ovarian tissue

När gör man detta?

A

Eg patienter med cancer. Gör detta innan man skall igenom en behandling som förstör ens fertilitet. (kemo)

Lägger sedan tillbaka äggstockvävnad tillbaka. –> bevarar fertiliteten.