Infektion Flashcards

1
Q

primärpatogener UVI

A

E coli (70-90 % av samhällsförvärvad UVI)

Staff saprofyticus (ofta cystit hos unga kvinnor)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Sekundärpatogener UVI

A

proteus
pseudomonas
enterokocker
klebsiella

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

provtagning vid UVI

A

urinsticka/nitritstick
urinodling
blododling vid feber

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad är ABU?

A

asymmtomatisk bakteriuri

orsakas av lågvirulenta bakterier.
Kan utgöra skydd mot mer virulenta bakterier.

100% av KAD bärare.

SCREENA OCH BEHANDLA EJ!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

När ska ABU behandlas?

A
  1. inför kirurgiska ingrepp i de nedre urinvägarna.
  2. graviditet

screena och behandla de patienter som odlas positivt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Symtom vid nedre UVI/ akut cystit

A

miktionssveda
täta trängningar
EJ feber > 38°
EJ CRP stegring

suprapubisk smärta
makroskopisk hematuri (främst hos yngre, ej farligt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Empirisk behandling vid nedre UVI

A

nitrofurantoin

pivmecillinam

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Uppföljning vid nedre UVI

A

män följs upp med u odling efter 14 dagar

kontrollscreening om ureasbildande bakterier (kan ge urinstenar, ex proteus, pseudomonas, klepsiella)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är Övre UVI

A

då det är en systemisk infektion har man mer allmänsymtom

febril UVI/pyelonefrit med eller utan sepsis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Symtom vid övre UVI

A
feber
dysuri
flankömhet
palpömhet över njurar
GI symtom (diarre, kräkningar)
CRP stegring
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

övre UVI provtagning

A

urinodling

blododling!!!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Behandling vid övre UVI

A

empirisk behandling:
ciprofloxacin (po)

trimsulfa efter resistensbestämning.

Cefotaxim om behov av slutenvård.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

uppföljning efter övre UVI

A

om normalt förlopp hos kvinnor-inget!

uteblivet svar på behandling- kontroll av residulavolym, ultraljud, urografi eller DT njurar

utred alltid recidivierande övre UVI

alltid kontroll odling vid ureasbildande bakterier.

alltid kontrollodling hos män och gravida.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

övre UVI med sepsis

A

temp > 38 °
puls >90/min
AF >20
LPK >12 eller < 4

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

urosepsis handläggning

A
iv vätska
syrgas
övervakning av vitalparametrar
blododling x 2 (innan antibiotika)
urinodling
snabbt insatt antibiotika
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

urosepsis behandling

A

cefotaxim

+ gentamycin (en aminoglykosid)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

UVI hos gravida

A

ODLA ALLTID!!!

nitrittest är ofta falskt neg
pyuri är ofta falskt pos

kontroll screening vid v 16-20

behandla alltid UVI!!!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Behandling av UVI, cystit, hos gravida

A

cefadroxil eller
pivmecillinam eller
nitrofurantoin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

behandling av UVI med feber hos gravida

A

cefotaxim (iv inneliggande)

ceftibuten (po uppföljande behandling)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

UVI uppföljning hos gravida

A

odla 1-2 veckor efter behandling

urinodling varje månad fram till partus

om recidiv ges profylax! nitrofurantoin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Tillfälliga kolonisatörer i huden

A

Gram nej tarmbakterier, ex E coli
S. aurerus
Enterokocker
Anaerober

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Ytliga hud inf

A

Impetigo- GAS, tvätta + Heraklion 1g x 3 i 5-7 dagar

Paronyki- GAS/SA, lok beh sällan ab

Follikulit och hidroadenit - hudläk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Människobett

A

Amoxicillin-klavulansyra 500 mg x 3

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Kattbett

A

Pasturella

Kåvepenin 1 g x 3 i 10 dagar

Om större och lednära inf:
Amoxicillin 750 mg x 3

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hundbett

A

Mindre: PcV

Större: amoxicillin-klavulansyra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Erysioelas symtom

A
Akut insättande feber
Frossa
Illamående, kräkningar
Allmänpåverkan
Lokal smärta

Skarpt avgränsad rodnad, successiv spridning, drabbad hud ofta intakt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Erysipelas

A
GAS
Barn och gamla
70-80% ben
Lokalt ödem=predisp faktor (ex venös stas, lymfstas, mastektomi)
Odla bara sår

Bensyl Pc 1-3 g x 3 i 1 v

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Cellulit

A

Djupare inf som involverar subcutis.

GAS och S aurerus (purulent sekretion)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Nerkrotiserande fasciit

A

Subcutan inf med nekros

Typ 1- polymikrobiell (anaerob+strep+ gram neg) ev komp till kirurgi

Typ 2- monomikrobiell (GAS, S.aureus, klebsiella pneumoniae) del av STSS? Friska unga. Litet trauma.

Typ 3- gangrän (clostridium perfringens, Vibrio vulnificus)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Nekrotiserande fasciit beh

A

Operation! Stora snitt ner till frisk fascia, bort med nerkrotisk vävnad och lämna öppna sår. Second look op efter 24 h.

Tienam+dalacin eller bensyl-dalacin

Tryckkammare?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Akut endokardit bakterier

A

pneumokocker
grupp A strep
S. aureus
gonokocker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

subakut endokardit

A

“lenta”- låggradig feber, nattliga svettningar, viktnedgång

alfa-strep
enterokocker
HACEK

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

majorkriterier endokardit

A

typiska endokardit bekterier i 2 blododlinar

oscillerande struktur vid klaff

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

minorkriterier endokardit

A
predisp hjärtsjd eller iv missbruk
feber > 38 
vaskulär embolisering
glomerulonefrit, oslers knutor, RF
blododling som ej är en major
ekofynd som ej är en major
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

definitiv diagnos endokardit

A

2 major

1 major + 3 minor

5 minor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

beh endokardit

A

NATIV KLAFF:
s aureus osannolik- bensyl pc 3 g x 4+ genta
s aureus sannolik- kloxacillin 3g x 4+ genta

KLAFFPROTES:
vankomycin ça 2 g + genta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

operationsindikationer enndokardit

A

akut aortainsuff, diaboliskt blåsljud

instabil klaffprotes/abscess

progredierande hjärtsvikt

stor embolisering, vegetation > 10 mm och 15 mm ich

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

olika febertyper

A

kontinuerlig- tyfoid, pneumoni, UVI

remittent- endokardit

intermittent- malaria

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

kriterier sepsis

A

HF > 90
AF>20
LPK > 12/ 38/

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

kriterier svår sepsis

A
SBT > 90 
och/eller
hypoperfusion (laktat >3 mmol/l)
och/eller
sviktande organfunktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

behandlingsmål sepsis

A

inom 1 h- SBT > 90, sat 93 %

inom 6 h- urinprod > 0,5 ml/kg/h, sjunkande laktat

inom 24 h- normal AF och HF

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

etiologi purulent meningit

A

pneumokocker
meningokocker
HI
Listeria

43
Q

etiologi serös meningit

A

borrelia
tuberkulos
mycoplasma

enterovirus
HSV-2
TBE
VZV
HIV

toxoplasma
malaria
trypanosoma

44
Q

rotavirus

A

ffa barn 6-24 mån
nosokomialt problem
kräkning 1-2 dgr + feber sedan diarréer.

45
Q

calicivirus

A

90 % noro, 10 % sapo

mkt smittsamt och kortvarig immunitet
nosokomialt problem.
frekventa kräkningar och diarréer
20-50% har myalgi, HV och feber.

20 % dubbelmutation i FUT2 genen => viruset kommer ej in i celler => IMMUNITET! :D

46
Q

sekretorisk diarre

A

tunntarm
minskad absorption och ökad sekretion
vattentunna volumniösa diarreer (ej blod/slem) ev illamående och kräkning.

LPK + diff & CRP lägre.

47
Q

sekretorisk diarre patogener

A

calici
rota
ETEC
kolera

48
Q

inflammatorisk diarre

A

colon
inflammation i slemhinnan via invasion eller toxin => cellskada.
feber, buksmärta, tenesmer, blod och slem (avstött slemhinna)

49
Q

inflammatorisk diarre patogener

A
campylobacter
clostridier
salmonella
shigella
EHEC
50
Q

salmonella

A

zoonos. hög smittdos krävs. främst livsmedel

inkub tid 1-3 dagar

tunntarmsdiarre med feber. sällan colitsymtom ex smärta, blod.

51
Q

campylobacter

A

zoonos. gram neg. vanligaste i sverigen. okokt kyckling.

inkub tid 2-7 dagar.

colitbild med uttalad buksmärta men ok bukstatus.

52
Q

clostridium difficile

A

gram pos stav. toxin och sporbildande (sprit funkar ej, tvätta händerna)

kolitbild med blod => pseudomembranös kolit => tarmperfusion?

alla ab är riskfaktor men ffa cefalosporiner och klindamycin

beh: matronidazol, vankokapslar, feceslavemang.

53
Q

shigella

A

toxin är viktigaste virulensfaktorn. Human reservoar.

inkub tid 2-3 dagar.

kolitbild, blodiga diarreer.

ab beh, ciprofloxacin.

54
Q

ETEC

A

“turistdiarre”

toxin —> sekretion

55
Q

EHEC

A

blodig diarre, HUS, DIC

beter sig som shigella.

56
Q

Kolera

A

Vibrio cholerae

enorma vätske och saltförluster.

Ab beh: doxycyklin/cipro/T-S

OBS! särskilt odlingssubstrat.

57
Q

Toxinbildande bakterier

A

S. aureus, Bacillus cereus, clostridium perfringens

preformerade neurotoxiner som påverkar autonoma nervsystemet => diarré och kräkning.

plötsligt insjuknande (

58
Q

giardia lambli

A

inkub tid 1-2 v. “varit i indien nyligen, viktnegång och gasighet”

subakut tunntarmsdiarre, MKT GASER! ibland lång anamnes med viktnedgång.

ibland krävs upprepade prover med några dagars mellanrum för att påvisa cystor.

självläker inom 1 vecka.

59
Q

entamöba histolytica

A

asymtomatisk inf 90 %
inkub tid 1-2 v
går ej att skilja frpn apatogena E dispar vid mikrosopering.

kolit med blodiga diarreer.
ibland extraintestinal inf ffa. leverabscess som kan debutera långt efter resa.

60
Q

cryptosporidios

A

vattentunna diarrer, kan vara långdragna (> 1 mån)
ej känsliga för klorering => kan spridas med dricksvatten/ bassängbad

självläker inom 1 v.

OBS! måste frågas efter specifikt, lab hittar den ej annars.

61
Q

Vad får man svar på på en fecesodling?

A

salmonella, yersinia, shigella och campylobakter.

62
Q

vilka diarré bakt ska beh?

A

shigella: Ciprofloxacin

Giardia: tinidazol x 1 eller metronidazol

Kolera: doxycyklin/cipro/ T-S

Entamöba: metonidazol

Clostridium: metronidazol, vankokapslar, feceslavemang

63
Q

varför ska inte ex campylobakter + övr beh?

A

marginell effekt
risk för förlängt bärarskap
resistensutveckling.

64
Q

malaria livssykel

A
anopheles mygga => 
blod och lymfa => 
levern (1-3 v) =>
RBK =>
spräng (48 h)
=> cytokipåslag => symtom
65
Q

inkubationstider för de olika sorterna av malaria

A

P. falciparum 7 d - 3 mån
P. vivax 10 d - 12 mån eller längre
P. ovale -II-
P malariae 15 d- mån

medel 2-4 v efter hemkomst.

66
Q

febertoppsintervall

A

vivax och ovale: 48 h febercykel

malariae: 72 h

67
Q

P. falciparum

A

feber, frossa, svettningar, ont i kroppen, allmän sjukdomskänsla, HV, illamående, kräkning, diarré.
mer kontinuerliga symtom än de andra formerna.

adhesion av inf RBK till endotel => minskat blodflöde => metanol acidos ev blödningar.

rosettering= inf RBK uttrycker efter 24 h “armar” som binder andra RBK eller endotelväggen => mikrovaskulär blockad och inf cellen undviker mjälten.

68
Q

cerebral malaria

A

obstruktion av kapillärer i hjärnan => klinik som vid svår encephalit.

medvetandesänkning, öppna ögon men deriverad blick, psykos, kramper.

cerebalt ödem: barn 80 %, vuxna 20 %
=> ökat intrakraniellt tryck => hög dödlighet.

69
Q

allvarlig anemi vid malaria

A

vid upprepade inf, främst bar och gravida.

hemolys
ökad destruktion i mjälten
benmärgssuppression

70
Q

beh malaria

A

falciparum:

okomplicerad: Riamet 6 mån
allvarlig: artesundate iv följt av Riamet 6 mån

p. ovale, vivax, malairae:
klorokin
ev riamet om klorokinresistent P. vivax

71
Q

sequele malaria

A

barn 10 %, vuxna 3 %
ofta övergående, men 25 % blir kronisk

EP, tremor, ataxi, pareser, talsvårigheter, dövhet, blindhet, inlärningssvårigheter

72
Q

malaria profylax

A

impregnerade myggnät, myggstift, kläder

Lariam, Malarone (1/dag + 1 v efter hemkomst)

gravida avråds att resa till malariaområden.

73
Q

opportunoistisk infektion

A

sjukdom orsakad av agens som inte skulle leda till sjukdom hos en immunkompetent person

74
Q

patogener bakt artrit

A

s aureus
strep

KNS
gonokocker

75
Q

provtagning bak artrit

A

ledvätska (visuellt, odling, laktat, glukos, kristaller)
blododling
CRP, SR, blodstatus + diff + urat.

76
Q

behandling bakt artrit

A

cefotaxim + kloxacillin om misstanke S aureus.

stola leden på op.

iv 7 d, tot 6 v beh.

77
Q

beh osteomyelit

A

ekvacillin 2g x 3 i två veckor

heracillin efteråt i tot ca 2-6 mån

78
Q

spondylodiskit agens

A

s aureus
e coli

KNS

annan inf som utgångspunkt: UVI, hud/mjukdelsinfektion, CVK, endokardit

79
Q

beh spondyliskit

A

rikta mot specifikt agens.
3 mån

sen postkirurgisk ingektion, ta bort implantat.

80
Q

Biofilm

A

multiskikt av bakterier på fuktiga ytor
=> nedsatt penetration av ab,
sänkt metabolism hos bakt (minskad effekt av ab)
bakt är mindre känsliga för ab

oftast KNS
ibland s aureus, gram neg, enterokocker.

81
Q

behandling protesinf

A

vanko eller kloxacillin

följt av rifampicin + kinolon/klindamycin

82
Q

antibiotika och proteskirurgi

A

profylax med kloxacillin 2-3 doser

antibiotika i cement - genta kullor (KNS)

penetrera biofilm- kinoloner, rimfampicin

83
Q

sviktande organfunktion sepsis

A

CNS:akut förändring, ex konfession

koag: TPK 1,5 eller APTT > 60s
njurar: oliguri 45 mikromol/l

lunga: ej primärfokus 86 % luft (PaO2 7kPa)
primärfokus 78% Luft (5,7 kPa)

84
Q

hur snabbt ska beh sättas in för att ha full effekt vid herpes zoster och vilka ska beh?

A

72 h

> 50 åå, immunosupprimerade, generaliserad, zoster ophtalmicus.

85
Q

vilka 2 bakt orskar sinuit + beh?

A

pneumokocker, HI

kåvepenin

86
Q

agens till akut bronkit

A

Luftvägsvirus , ex rhino-, corona-, influensavirus.

87
Q

Vad avgör främst beslut om inläggning vid debut av akut hepatit A/B?

A

PK-INR 1,6- 2 tyder på allvarlig leverskada och patienten bör då sjukhusvårdas.

88
Q

Vid tarminfektioner orsakade av enterohemorragiska E. coli (EHEC) kan en allvarlig komplikation ses i vissa fall. Vad kallas denna komplikation? Hur ser kemlabprover ut vid denna komplikation?

A

HUS- hemolytiskt uremiskt syndrom

förhöjt S-kreatinin, hemolytisk anemi och trombocytopeni

89
Q

Vilken virulensfaktor gör det svårt för det medfödda immunförsvaret att eliminera pneumokocker?

A

Polysackaridkapseln

90
Q

primär HSV1 inf

A

ofta asymtomatisk
blåsor och ytliga sår i munslemhinna
feber, muskelvärk, allmänpåverkan.

tar ca 3 v till utläkning.

91
Q

HSV 1 reaktivering

A

labial herpes pga stress, sol, sjukdom, psykisk stress.

ofta prodromal symtom i form av parenteser och stickningar i hudområdet ngr timmar-ett dygn före blåsdebut.

92
Q

HSV2 inf

A

klåda, smärta, sår, flytningar från urethra och vagina.
blåsor på penis.
feber, allmänpåvekanm svullna och ömma lgll ljumskarna.

latens i neuron S2-S5

lägre risk och lindrigare symtom om tid HSV 2 inf.

93
Q

vattkoppor

A

inkub tid 2 v. smittar 48 h innan blåsor & 5 efter.

feber 3-5 dagar. blåsor i olika stadier samtidigt.

svårare sid om > 18 år. ge acyklovir inom 24 h från blåsdebut.

komplikationer: cerebellär ataxi, encefalit, pneumonit.

94
Q

bältros

A

VZV latent i dorsalrotsgangler.

postherpetisk smärta ffa > 60 åå, tidig antiviral beh.

akut/subakut hermetisk neuralgi i affischerade dermatomet, 2-4 dagar innan blåsor. beh smärtan.

posstherpetisk neuralgi: > 90 d efter debut.

95
Q

CMV

A

70-90 % är CMV pos.

etablerar lattens i monocyter.

primärinfektion hos barn ofta symtomatisk, hos unga vuxna mononukleosliknande symtom.

immunospp leder till reaktivering. => pneumonit, oklar feber, GI symtom.

96
Q

kongential CMV infektion

A

fulminant leverpåverkan, metal retardation.

vanligaste orsaken till dövhet hos barn.

97
Q

EBV

A

etablerar latens i B celler

kliniskt märkbar infektion främst 15-24 åå
feber, lymfadenit, hepatomegali, splenomegali, exantem.

98
Q

provtagning EBV

A

momospot test (heterofila antikroppar)

10 % stora atypiska lymfocyter.

99
Q

kaposis sarkom

A

HHV8

män 20:1

“svarta svampar på nedre extremiteter som ej gör ont”

100
Q

TBC beh

A

rifmpicin + isoniazid + etambutol + pyrazinamid

börja 2 mån med alla 4, sedan ytterligare 4 mån med de två första

pat är smittsam 14 dagar från beh start.

101
Q

Vilka två bakterier är det som oftast är ESBL producerande?

A

E. coli och klepsiella

102
Q

hur kan mykoplasma påvisas?

A

PCR från NPH sekret.

103
Q

Du är nu intresserad av att sätta in ett antibiotika som kan minska bakteriernas produktion av toxiner, vilken verkningsmekanism bör det antibiotika som du sätter in ha?

A

proteinsynteshämmare

104
Q

För att ytterligare försöka minska effekten av bakterietoxinerna som flyter omkring i din patient så funderar du även på att ordinera ett ytterligare läkemedel som skulle kunna binda upp toxinerna, vilket?

A

immunoglobuliner