Dermatologi Flashcards
Psoriasisbehandlingstrappa
- mjukgörande + salicylsyra
glukokortikoid + ev kalcipotriol - ljus- UVB eller Bucky
- metotrexat, neotigason (främst pustulär), ab kåvepenin (v penicillin) 10 dagar po vid guttat
- ReUVB= UVB + neotigason
5. TNF alfa hämmare (enbrel, humira) IL23 blockare (stelara)
ABCDE
assymetri, border, color, diameter, evolution
lokala glukokortikoiders lokala effekt
antiinflammatorisk
immunsuppressiv
antiproliferativ
vasokonstriktion
olika grupper av glukokortikoider
grupp 1: hydrokortison, Mildison
grupp 2: Emovat, Locoid
grupp 3: Betnovat, Elocon
Grupp 4: Dermovat
Biverkningar lokala glukokortikoider
atrofi - hudförtunning, kapillärskörhet, striae
telangiektasier
hypopigmentering
hypertrikos (ökad behåring)
sinsibilisering (kontaktallergiskt eksem)
Behandling venöst sår
kompression!!! lindning, strumpa, pumpstövel, uppmana pat att gå!
ofta är det de ytliga venerna som är påverkade och då är kärlkirurgi mer effektivt vad gäller recidiverande bensår.
venöst eksem beh
kortison gr II-III, salvstrumpa, komp linda
ev kaliumpermanganat bad 15 min.
arterialla sår kliniskt
distalt lokaliserade rel djupa sår, ev blottad sena ev svarta nekroser ofta svårt smärtande- ffa nattetid ABI < 0,8
beh arteriella sår
samma som venöst… rökstopp!!!
gangrän hålls torrt
kärlkirurg? amp?
upprensning av sår
fibrinbelagt och smetigt, vätskande: mekanisk debitering med slev (EMLA), jodkomopresser
hypergranulerade sår: kortison gr II-III
infekterade sår: beh gr A strep och s aureus med tecken till begynnande erysipelas.
grader av trycksår
grad 1: hudrodnad som ej bleknar när man trycker på den
grad 2: ytlig epitelskada, ev blåsor
grad 3: omfattar dermis och subcutis, ev nekros
grad 4: omfattar även ben, muskler och senor, ev nekros
beh trycksår
avlstning!
rentvätt med vatten
skydda kanten, zinkpasta, silikonsprej
- om torr nekros, torr omläggning.
- om fuktig nekros- mekanisk upprensning + upprensande förband
- med kraftig sekretion- mekanisk revision, VAC beh.
histaminfrisättnings effekter
1 lokal rodnad pga vasodilatation (h1 och H2)
2 kvaddel (dermalt ödem) pga ökad vasopermeabilitet (H1)
3. flarn och klåda pga aktivering av C-fibrer (H1) axonreflex
mät s-tryptas för att få mängdmått.
utlösande faktorer vid urtikaria
identifieras vid 50% av akut och 20% av kronisk
infektion föda och födoämnestillsatser lm (ab, ASA, opiater, analgetik) insektssting parasitoser fysilkaliska stimuli (dermografism, kyla, tryck, värme, sol) kolinerg (svett) kontakt (föda, djur, gräs, latex)
behandling akut urtikaria
ALLMÄNPÅVERKAD: adrenalin 0,1/ 10 kg tióm 0,5 mg im glukokortikoid iv antihistamin iv/sublingualt syrgas, följ vitalparametrarna
OPÅVERKAD:
om utbrett adrenalin sc
antihistamin po
om mat en veckas betapred
behandlingstrappa kronisk urtikaria
- icke seedande AH i normaldos (aerius, cetirizin)
- -II- i hödos
- 2 + singulair (leukotrienhämmare)
- 2 + 3 + cyklosporin eller xolair
Genitala dermatoser- symtom diagnos
klåda -> psoriasis? eksem? lichen sclerosus? candida? lichen planus?
sveda -> erosiv lochen planus? VIN?
smärta -> vestubulit
olika typer av nevus
pigmenterade nevi - junction, compound, intradermalt
dysplastiska nevi
kongenitala nevi
halonevus
nevus spilus (många nevi inom hyperpigmenterad hudfläck)
nevus recurrens
nevus sabaceus
typer av maligna melanom
superficiellt spridande melanom - SSM
nodulärt melanom - NM
lentigo malignt melanom - LMM
akralt lentiginöst melanom - ALM
typer av basalcellscancer
noduloulcerativa
ytligt
morfealiknande
pigmenterad typ
Olika typer av angioödem
histamin- Quincke ödem
bradykinin - hereditära angioödem och icke h AÖ (förvärvade- C1 INH def eller lm - ACEi)
quinckeödem
patofysiologi som vid urtikaria
svullnad i subcutis/ submukosa (ffa där slemhinna möter hud)
duration < 72 h
utredning och beh som vid urtikaria
hereditär angioödem
typ 1 = C1 INH brist
typ 2= C1 INH fungerar inte
svullnad i hud och slemhinnor men utan urtikaria
diagnos: C1 INH konc och funktion, samt C4
beh: C1 INH konc iv, bradykinin 2 antagonist
ACEi angioödem
mörk hud, kvinnligt kön, > 65 åå och rökning riskfaktorer
även länge efter separering…
läppar, mun, tunga, svalg, larynx
även ARB bör undvikas
bradykinin 2 antagonis + C1 INH konc iv
Lichen ruber planus beh
potent lokal glukokortikoid
ev predninsolon om utbredd sjd med mkt klåda eller svårt slemhinnengageman
pityriasis rosea beh
spontanläker på 6- 12 veckor.
ev kortison vb om klåda.
undvik överdriven tvagning och yllekläder
Erythema nodosum beh
vila och kompression!
ev NSAID och prednisolon vid svåra fall…
Leukocytoklastisk vaskulit beh
lindrigare fall inget (vila, högläge, kompression)
svårare fall ev prednisolon
erythema multiforme
lindriga fall- inget
svårare fall ev prednisolon
TEN/SJS beh
plasmaferes?
immunoglobuliner?
olia typer av läkemedelsutslag
typ A (atrofi av glukokortikoider)
typ B immunologiska (typ 1-4 reaktionär) icke immunologiska (snabba men utan IgE, ex urtikaaria av röntgenkontrast) okända.