Gammal tenta, 2018 Flashcards

1
Q

Vad är skillanden på denaturerande och gelerande fixeringsmedel?

A

Gelerande fixeringsmedel

  • Behåller tertiärstrukturen på proteinerna
  • Bildar metylenbryggor mellan proteinerna
  • Additivt fixeringsmedel
  • Till viss del reversiblel

Denaturerande fixeringsmedel

  • Ändrar proteinstrukturen, genom dehydrering
  • Bryter metylenbryggor
  • Irreversibel reaktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Är formaldehyd ett denaturerande eller ett gelerande fixeringsmedel?

A

Gelerande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Nämn exempel på gelerande fixeringsmedel

A

Formaldehyd, glutaraldehyd, osmiumtetraoxid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ge exempel på denaturerande fixeringsmedel

A

Etanol, metanol, aceton, pikrinsyra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilket fixeringsmedel är det vanligaste man använder vid kemisk fixering av vävnader som skall paraffininbäddas?

A

Formalin - 4% formaldehyd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Nämn en fördel respektive nackdel med formalin

A
  • Fördel - konserverar vävnadens struktur bra, eftersom proteiner inte denatureras
  • Nackdel - tar lång tid, hälsofarligt medel, epitoperna kan gömmas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilken koncentration har formalin vid kemisk fixering?

A

4%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilken volym ska fixeringsmedel ha, i förhållande till vävnadens volym?

A

10-20 gånger mer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilken fördel finns det med att perfusionsfixera en vävnad istället för att immersionsfixera den?

A

Perfusionsfixering är en snabbare metod

Fixeringsmedlet sprids till hela kroppen och tränger in i all vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vid utskärning av tumörinnehållande vävnad är man särskilt intresserad av resektionsrand-området. Vilket område menar man då? Varför är man intresserad av detta område?

A

Resektionsranden är området runt tumören där frisk vävnad finns. Används för att säkerställa att all sjuklig vävnad har tagits bort

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Varför vill man ha mindre bitar inför preparering?

A

Lättare att snitta mindre bitar

Utskärning till mindre bitar ska ge en bättre bild av sjuklig förändring

Paraffin måste nå överallt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilken storlek är vanligast att man skär vävnadsbitarna i?

A

15 x 15 x 4mm

Tjocklek är viktigast att hålla koll på

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur behandlas vävnaden, från att vävnadsbiten är utskuren och ligger i kemisk fixering tills att det är en färdig paraffinkloss?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vävnad som innehåller hårdsubstans måste behandlas med ”urkalkningsmedel” innan den kan prepareras och snittas på vanligt vis (paraffinsnittning). Vilken/vilka lösningar lämpar sig som urkalkningsmedel?

  • Formaldehyd
  • EDTA
  • Myrsyra
  • Etanol
  • Saltsyra
  • Xylene
A
  • EDTA
  • Myrsyra
  • Saltsyra
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Om man vid snittning skall tillverka flera objektglas av samma vävnadspreparat (för att möjliggöra olika färgningsmetoder på samma vävnad) så skall man alltid lägga snitten åt samma håll. Varför gör man så?

A

Om man färgar med olika metoder, och vill hitta samma position i vävnaden, underlättas det med att vävnaden ligger likadant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  • Vilken snittjocklek brukar man eftersträva vid paraffinsnittning?
  • Varför tycker man att detta är en lämplig snittjocklek?
A

4 - 6 µm

Det representerar ett cellager

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

När och varför föredrar man ibland att utföra en frysning av vävnad följt av fryssnittning, istället för preparering inför paraffininbäddning följt av paraffinsnittning?

A
  • Snabbedömning, ex. vid operation att för bedöma om mer ska skäras ut
  • Känsliga vävnader som ej är motsåndiga mot kemikalier som krävs - muskler, fett, fettvävnad (CNS)
  • Antigen bevaras (för IHC)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vid kärnfärgning med hjälp av Hematoxylin (HTX) används alltid ett betmedel. Vilken funktion har detta betmedel?

A

Det vanligaste betmedlet för HTX är aluminium eller järn

Är en förmedlande länk som fodras mellan färgmolekyl och vävnad

19
Q

Är Mayers Hematoxylin som vi använde på laborationen en direkt/substantiv metod eller en indirekt/adjektiv metod?

A

En indirekt/adjektiv metod eftersom betmedel används

20
Q

Vilka är de 2 vanligaste lösningsmedlen i färglösningar (dvs det man löser färgen i)?

A

Dest. H2O eller 70%-etanol

21
Q

Nedan ser du en schematisk bild på ett färgämne. Märk ut vad som är: ”kromofor grupp”, ”auxokrom grupp” och ”kromogen grupp”.

Markera också vad som ger färgen = den färgbärande gruppen.

A
  • OH - auxokrom
  • NO2 - kromofor, färgbärande grupp
  • Hela cirkeln - kromogen
22
Q

Vad är skillnaden på progressiv och en regressiv färgning?

A
  • Progressiv - färgar fram tills önskad färg uppnås
  • Regressiv - överfärgar och sedan tvätta bort färg med syror, alkohol, H2O. Oftast färgning med flera färger.
23
Q

Vid metallimpregnering, vad är skillnaden på en argentaffin reaktion och en argyrofil reaktion?

A
  • Argentaffin - vävnaden reducerar silvernitrat till metalliskt silver
  • Argyrofil - kräver behandling med reducerande ämne för att få ut önskad effekt
24
Q

Nämn två reaktiva grupper i vävnad

A
  • Nukleinsyror (DNA/RNA)
  • Proteiner
  • Sura heteropolysackarider
25
Q

Vilken färg har cellkärnorna när man lyfter upp sitt glas ur kyvetten med hematoxylin?

A

Röd-aktiga (svag färg)

26
Q

Vilken färg har kärnorna när man är klar med hematoxylinfärgningen?

A

Mörkblå

27
Q

Vad är det som gör att kärnan får sin slutliga färg efter hematoxylinfärgning?

A

Preparatet blånas med kranvatten vilket gör att det sker en pH-förändring

28
Q

Reduceras eller oxideras silverjoner till metalliskt silver i Grokott-färgningen?

A

Reduceras till metalliskt silver

29
Q

Varför använder man guldklorid i Grokott-färgningen?

A

Förstärker instensitet på målstrukturer och reducerar färg på bakgrund

30
Q

Du skall göra en IHC-inmärkning med en antikropp på ett stort antal snitt. Den primära antikroppen skall ha en spädning på 1:150. Du måste göra en total volym på minst 3000 μl (eller så nära denna volym som är rimligt) för att det skall räcka till alla snitten. Hur mycket antikropp skall du ta och hur mycket PBS (diluent) skall du ta för att få korrekt spädning och volym?

A

3000 / 150 = 20

1 + 149

1 x 20 + 149 x 20

  • 20 µl primär antikropp
  • 2980 µl PBS
31
Q

Vad innebär affinitet?

A

Bindningsförmåga, styrkan i reaktionen mellan antigen epitop och antikropp

32
Q

Vad innebär aviditet?

A

Sammanlagda styrkan mellan en antikropp bindning site och antigen

33
Q

Vad är skillnaden mellan Cytolyt och Preservlösning vid ThinPrep?

A

Metanolbaserade buffrade konserveringslösningar

Cytolyt - ett transport medium, innehåller 14-20% metanol, kan ej avdöda mikrober men kan reducera dem

Preservcyt - ett förvaringsmedium, bibehåller cellernas immunreaktivitet och förhindrar korsreaktioner och bakrgundsfärg, innehåller 30-60% metanol

34
Q

Vid ThinPrep, varför används DTT, och till vilka provtyper?

A

DTT (ditiotrietol) löser upp slem och bryter svavelbindnignar

För mukösa prover, endast från övriga luftvägar

Celler fastnar vanligtvis i muccin, och det tas bort av DTT

35
Q

Ge exempel på 2 ”ljus-”/elektronkällor som används vid EM

A
  • Glödtråd - wolframtråd
  • LaB6 - lanthanum hexaboride
  • FEG - field emission gun
36
Q

Varför använder man sig av en kombinationsfixering bestående av glutaraldehyd och paraformaldehyd för vävnadsprover till TEM?

A

Formaldehyd penetrerar vävnaden snabbare (än glutaraldehyd), medan glutaraldehyd bevarar strukturer bättre (än formaldehyd). I en blandning, kompleterar dessa varandra

37
Q

Inkubatorer som används för cellodling måste fylla minst tre kriterier:

  • Temperatur 37°C
  • Luftfuktiget >95-98%
  • CO2 5%

Varför?

A
  • Temperatur 37°C - celler trivs bäst i denna temperatur, och det är för att det är den optimala tillväxttemperaturen
  • Luftfuktiget >95-98% - förhindrar att mediumet avdunstar och cellerna torkar ut
  • CO2 5% - CO2 ingår i cellernas buffertsystem, håller pH 7.2 - 7.5
38
Q

Nämn minst 3 infektionskällor vid cellodlingen? (mikroorganismer)

A
  • Mykoplasma
  • Bakterier
  • Virus
  • Svamp
  • Prioner
39
Q

Vad är skillnaderna mellan en basal och ett komplettmedium?

A

Basalmedium ger näringsämnen så att celler kan leva och växa

Komplettmedium skyddar cellerna eftersom de förlorar sina försvarsmekanismer vid cellodling

Komplettmedium = basalmedium + antibiotika, insulin, tillväxtfaktorer.

40
Q

Beskriv passiv respektive aktiv adhesion? Vilken bör man undvika?

A
  • Passiv - fäster snabbt men dör
  • Aktiv - fäster långsammare men effektivare, kan göra ämnesutbyte så att de överlever

UNDVIK PASSIV ADHESION

41
Q

Används embryonala stamceller eller adulta stamceller vid benmärgstransplantation?

A

Adulta benmärgstransplantation

42
Q

Förklara vad reprogrammering är och ge två exempel.

A

Vid kloning förs en cellkärna från en differentierad cell in i ett ägg utan egen cellkärna

  • Ny individ genom SCNT
  • ESC/ESC-liknande genom SCNT eller iPS
43
Q

Nämn två typer av aberrationer (avbildningsfel) vid ljusmikroskopi?

A
  • Sfärisk Aberration betyder att linsens centrala delar och dess perifera delar har olika fokallängd och yttrar sig praktiskt som att man inte kan får en skarp bild någonstans. Strålar som egentligen ska gå mot fokus bryts i stället på ett kortare avstånd. Hela bilden blir alltså suddig
  • Kromatisk aberration betyder att en lins har olika fokallängder för olika våglängder eftersom brytningsindex är olika
44
Q

Vad menas med brytningsindex (refraktivt index)?

A

Ett tal som bestämmer ljusets hastighet i ett material i förhållande till ljushastigheten i vakuum

Ljuset förändrar sin hastighet i olika medier, beroende på dess densitet/täthet