Farmakokinetik Flashcards
Vad innebär farmakokinetik?
Farmakokinetik = vad kroppen gör med läkemedel.
Varför är farmakokinetik viktigt att förstå?
I vilka två huvudsakliga spår kan man dela in läkemedelsbehandling i? Beskriv dem, och dess eventuella undergrupper.
Det finns två huvudsakliga spår för behandling: systemisk och lokal behandling.
Den systemiska behandlingen sprids i hela kroppen, även om det normalt finns ett målorgan. Ett exempel kan vara paracetamol som tas upp i tarmen, sprids genom hela cirkulationen och når till slut sitt målorgan som är centrala nervsystemet.
Den systemiska behandlingen kan delas in i två undergrupper: enteral (upptag till hela kroppen via tarmen) och parenteralt (upptag till hela kroppen på annat sätt än tarmen).
Den lokala behandlingen innebär att effekten önskas lokalt, så läkemedlet appliceras också lokalt. Exempel på detta är kortisol på huden vid eksem, eller nässpray.
I vilka sex kategorier kan man dela in kroppens processesering av läkemedel i? Vilka är de fyra vedertagna literaturbegreppen?
Absorption
Första passagen
Proteininbindning
Distribution
Metabolism (elimination)
Utsöndring (elimination)
ADME = absorption, distribution, metabolism & elimination. Vanligt sätt att beskriva farmakokinetik.
Var sker absorptionen av läkemedel främst? Vad påverkas det av?
En svald tablett hamnar först i magsäcken, där det ej sker någonting. Absorptionen sker istället främst i tunntarmen, där den påverkas av:
Magsäckens tömningstid
Tunntarmens motilitet (rörelse) och pH
Läkemedlets löslighet och jonisering
Eventuella aktiva processer i tarmväggen
I tarmslemhinnan, vad kan negativt påverka absorptionen av läkemedlet?
Målet för läkemedlet i tunntarmen är att ta sig igenom tarmepitelet, basalmembranet och in i kapillärernas blodflöde. Detta sker främst genom passiv diffusion, vilket innebär att icke-joniserad form är önskvärt.
Alla läkemedelsmolekyler absorberas dock ej, utan skickas ut genom tarmen. Detta är speciellt vanligt vid diarré eftersom tarmen tömmer sig snabbare.
CYP3A4, och andra enzymer, sitter i tarmväggen och bryter ned läkemedlet.
P-gp är ett transportprotein som sitter på ytan av endotelcellerna i tarmen och sparkar ut läkemedelsmolekylerna.
Andra substanser kan binda in läkemedelsmolekylerna i tarmen, vilket gör det svårt för dem att tas upp.
Icke-joniserade läkemedelsmolekyler kan ha det svårt att ta sig igenom epitelcellerna genom diffusion.
Vad sker kort efter att läkemedelsmolekylerna har absorberats av tarmslemhinnan? Använd begreppet första-passage-metabolism.
Efter att läkemedelsmolekylerna har absorberats så är de i en kapillär. Alla dessa blodkärl går till v. portae, som i sin tur går till levern.
Levern är “portvakten”, som skyddar oss mot det vi äter. Här finns enzymer som tar hand om främmande molekyler, vilket innebär att vi redan här har en läkemedelsmetabolism. Detta kallas för “första-passage-metabolism”, alltså läkemedelsmetabolism som sker innan substansen har nått systemcirkulationen.
Vad innebär proteinbindning i relation till distribution av läkemedel i kroppen? Ge exempel på två läkemedel och dess proteinbindning.
Proteinbindning och distribution är sammanlänkade.
I proteinbindningsfasen så har läkemedelsmolekylen passerat levern och är i blodomloppet.
En viss del av läkemedelsmolekylerna kommer att binda till plasmaproteiner, främst albumin eller orosmukoid.
Hur stor andel av läkemedelsmolekylerna som binds till plasmaproteinerna, och hur mycket som förblir fritt, beror på molekylen.
Warfarin har en hög proteinbindning.
Digoxin har en låg proteinbindning.
Det krävs att läkemedelsmolekylen är fri för att den skall kunna interagera med enzymer och receptorer. Det är alltså den fria fraktionen som är aktiv, och även den fraktionen som är tillgänglig för utsöndring (eftersom man inte urinerar ut plasmaproteiner).
Vad innebär distribution av läkemedel i kroppen? Vilken påverkan har det huruvida en läkemedelsmolekyl är fett- eller vattenlöslig.
Distribution betyder helt enkelt vart läkemedlet tar vägen i kroppen. Proteinbindning är en del av denna process.
Huruvida läkemedelsmolekylen är fett- eller vattenlöslig styr var den går. Fettlösliga tenderar att gå till vävnader innehållandes mer fett (fettvävnad, men även hjärna), medan vattenlösliga tenderar att gå till mer vattenhaltiga vävnader (muskler).
Förklara, ytterst kortfattat, vad för roll metabolismen har i farmakokinetiken. Förklara njurfunktionens roll, och varför den är viktig att ta hänsyn till.
Utsöndringen av läkemedelsmolekyler görs i form av vattenlösliga molekyler via galla och urinen. Det sker huvudsakligen via urinen, och därmed via njurarna.
Förmågan till att utsöndra läkemedelsmolekyler är en stor faktor i individuell funktion.
Njurfunktionen varierar också kraftigt med åldern, och personer med nedsatt njurfunktion behöver andra doser av läkemedel.
Den vanligaste orsaken till att en patient läggs in akut till följd av läkemedelsbiverkning är för att dosen ej har anpassats efter njurfunktionen.
Beskriv plasmakoncentrationskurvan.
Från magsäcken har vi ingen absorption, alltså “lag time”. När vi haft magsäckstömning så börjar absorptionen. Vi når så småningom en maximal koncentration, Cmax.
Den sprids sedan ut i kroppen (distributionsfas) som gör att koncentrationen sjunker ganska kraftigt. Därefter så elimineras det genom urin/bajs.
Vid en viss punkt så har vi slut på effekt, effekt-tröskel.
Vad innebär arean under kurvan (AUC) i farmakokinetik?
AUC = arean under kurvan. Det används för att förmedla totalupptaget av substansen i fråga, och beskriver därmed både koncentration och tid.
Förklara absorptionsgrad.
Absorptionsgrad (%) säger hur mycket av en given dos som passerar över tarmslemhinnan till tarmens blodkärl.
Förklara första-passage-metabolism.
Absorptionsgrad (%) säger hur mycket av en given dos som passerar över tarmslemhinnan till tarmens blodkärl.
Förklara biotillgänglighet. Ge exempel på hur det kan räknas ut. Ge exempel på hur morfins biotillgänglighet kan användas för att beräkna hur mycket som skall ges, som tabletter i förhållande till intravenöst.
Biotillgänglighet speglar den andel av en given dos som når systemkretsloppet i aktiv form. Den är alltså beroende av absorptionsgrad och första passage-metabolism.
Exempel:
Absorptionsgrad = 50%
Första passage-metabolism = 50%
Biotillgänglighet = 25%.
Ett mer exakt sätt att räkna ut det vore att jämföra den orala dosen med den intravenösa dosen, eftersom den intravenösa dosen kan hoppa över både absorptionsgrad och första passage-metabolism.
Exempel:
Morfin har en biotillgänglighet på 30%. Ifall man vill uppnå samma effekt som 3 mg intravenöst morfin så måste man ge en tablett på 10 mg.
Vad innebär distributionsvolym?
Distributionsvolymen beskriver relationen mellan den totala mängden läkemedel i kroppen, och koncentrationen i plasman. Det beskriver helt enkelt hur mycket av läkemedlet är i vävnaden i relation till blodbanan.
Det är graden av fettlöslighet och bindning till olika strukturer ute i vävnaderna som ger högre distributionsvolym.
Det räknas ut enligt formeln Vd = mängd i kroppen (alltså hur mycket som administrerats) genom koncentrationen i plasman.
Vad avgör ett ämnes distributionsvolym?
Det är graden av fettlöslighet och bindning till olika strukturer ute i vävnaderna som ger högre distributionsvolym.
Vad är clearance ett mått på?
Clearance är kroppens förmåga att eliminera läkemedlet, och motsvarar en tänkt blodvolym som helt renas från läkemedel under en viss tid. Anges vanligen i ml/min.
Ett exempel vore att man tog bort fem liter vatten slumpvis ur en damm. Ju mer den initiala koncentrationen är (av fiskar i dammen, eller läkemedelsmolekyler i kroppen), ju mer kommer man att “cleara” initialt.
Elimination följer den första ordningens kinetik, vad innebär det?
Eliminationen är av typen första ordningens kinetik (en viss procent av läkemedlet metaboliseras per tidsenhet). Det innebär att mängden läkemedel som elimineras är variabel, eftersom det beror på plasmakoncentrationen.
Förklara halveringstiden när första ordningens kinetik gäller.
Halveringstiden, T1/2, är ett mått på hur fort läkemedlet elimineras. Läkemedel elimineras (vanligen) med en konstant andel per tidsenhet, alltså enligt första gradens kinetik.
T1/2 = Vd/Cl
Mättnadskinetik är ett undantag från första ordningens kinetik, vad innebär det? Ge ett exempel.
Mättnadskinetik är ett undantag från clearance. Vid mättnadskinetik så elimineras läkemedlet med en konstant mängd (inte andel) per tidsenhet. Detta beror på att enzymsystem är mättade, och kan på så sätt ej öka eliminationen med stigande koncentration.
Ett klassiskt exempel på detta är alkohol.
När inträffar steady state?
Jämviktskoncentrationen (steady state) inträffar när läkemedlet tillförts i samma dos och med samma doseringsintervall under tillräckligt lång tid, vanligen lika med fem gånger halveringstiden.
För att förtydliga, ifall man har ett läkemedel på
Säg att vi har ett läkemedel med en halveringstid på 24 timmar. Efter en halveringstid så har koncentrationen nått 50% (100/2), efter två halveringstider så har man nått 75% (150/2), efter tre halveringstider så har man nått 87,5% (175/2), efter fyra halveringstider 93,75% (187,5/2) och efter fem halveringstider 96,875% (193,75/2).
Det är först efter fem halveringstider som man kan utreda effekten av behandlingen.
Vid dosering, när spelar kroppsstorleken roll?
Vid en enkeldosering så spelar kroppsstorleken roll för läkemedelskoncentrationen.
Vid dosering, när spelar endast eliminationsförmågan roll?
Vid upprepad dosering så beror koncentrationen endast på eliminationsförmågan.
Vad innebär en laddningsdos?
En laddningsdos är att ge en stor initial dos, för att snabbare nå jämviktskoncentrationen.
