Diagnostiska metoder Flashcards
Varför har man referensintervall?
För att veta vad som är sjukt så behöver man veta vad som är friskt.
Hur kan man skapa ett eget referensintervall?
Man kan skapa egna referensintervall, till exempel genom att lyssna på många hjärtan så förstår man vad som är normalt, och vad som avviker.
Vad utgår ett referensintervall från?
Referensintervall skapas utifrån friska personer.
Hur skapas ett referensintervall?
Ett referensintervall skapas utifrån friska individer. Man analyserar 100-200 friska personer, och sammanställer resultaten. De mittersta 95% är referensintervallet, vilket innebär att man exkluderar de lägsta och högsta 2,5%. Detta ger oss då ett referensintervall på medelvärde +- 1,96 SD.
Anledningen till exkluderingen av 5% är för att de är “friska outliers”, och skulle inte vara representativa för befolkningen i sin helhet.
Det är också viktigt att komma ihåg att 5% friska faktiskt ligger utanför referensintervallet, vilket innebär att det inte är en garanti att man är sjuk ifall man ligger utanför.
Varför är det viktigt att komma ihåg att referensintervallet endast utgår från de mittersta 95%?
Anledningen till exkluderingen av 5% är för att de är “friska outliers”, och skulle inte vara representativa för befolkningen i sin helhet.
Det är också viktigt att komma ihåg att 5% friska faktiskt ligger utanför referensintervallet, vilket innebär att det inte är en garanti att man är sjuk ifall man ligger utanför.
“Variationen inom en grupp är alltid större än den är för en enskild individ.”
Förklara vad som menas.
Variationen inom en grupp är alltid större än den är för en enskild individ.
En individ med en hemoglobinkoncentration på 170 g/L bör även fortsättningsvis ligga omkring det, medan en individ på 140 g/L bör även fortsättningsvis ligga omkring det. Båda är normala värden, men det vore inte normalt ifall individen med 170 g/L sjönk till 140 g/L eller vice versa.
Det är alltså tidigare värden som är det optimala att använda hos en patient, förutsatt att de är kända.
Varför har man inte samma referensintervall för alla?
Referensintervall skapas för olika grupper, eftersom värden kan variera beroende på olika förutsättningar.
- Kön
- Ålder
- Etnicitet
- Position i menstruationscykeln
- Graviditet
- Tid på dygnet
- Tid på året
Vad är beslutsgräns?
Beslutsgräns är de gränser där man genomför olika åtgärder, baserat på om provet visar ett värde under eller över gränsen. Dessa beslutsgränser baseras på stora epidemiologiska studier och expertgruppers konsensus.
P-D-dimer och fP-Glukos har beslutsgräns.
Varför placeras inte beslutsgränsen alltid på det ställe som är bäst för att särskilja friskt och sjukt?
Ofta så kan beslutsgränsen placeras på ett ställe som inte är optimalt att särskilja friskt från sjukt, utan istället på en lägre nivå så att man i princip kan utesluta sjukdom (alltså med en väldigt låg andel falskt negativa).
Vilka resultat kan fås vid beslutsgräns?
Med beslutsgräns så kan ett test utfalla negativt eller positivt.
Vad betyder sensitivitet?
Sensitivitet = andel av sjuka som har ett positivt test. Procent av de sjuka som är rättklassificerade.
Vad betyder specificitet?
Specificitet = andel av friska som har negativt test. Procent av de friska som är rättklassificerade.
Vad betyder positivt prediktivt värde?
Positivt prediktivt värde = andel med positivt test som är sjuka. Procent av de positiva som är rättklassificerade.
Vad betyder negativt prediktivt värde?
Negativt prediktivt värde = andel med negativt test som är friska. Procent av de negativa som är rättklassificerade.
