Cancerläkemedel Flashcards
Överlevnaden i tumörsjukdomar har ökat kraftigt hos både män och kvinnor de senaste fyrtio åren. Hos vilken grupp har det ökat mest? Varför?
Överlevnaden i tumörsjukdomar har ökat mer hos män. Kvinnor röker mer nu än förr, och den jämställdheten har bidragit till mer lungcancer hos kvinnor.
Av pankreascancer, hjärntumörer, leukemier och bröstcancer, vilken är dödligast?
Pankreascancer
Vad är målet för cancerterapi?
Målet med cancerterapi är att utrota, eller oskadliggöra, alla cancerceller.
Vilken typ av behandlingsstrategi används för avgränsade tumörer? Vilken används för spridd sjukdom?
För avgränsade tumörer så är kirurgi och radioterapi effektiva.
Immunoterapi och medikamentell behandling gäller för spridd sjukdom.
Hur stor är medeltumören vid diagnos? Hur många av tumörerna har hunnit metastasera vid diagnos?
Vid diagnos så är medeltumören en centimeter, och 50% av alla tumörer har hunnit metastasera.
Prognosen för malign sjukdom är starkt beroende på vad?
Prognosen för en malign sjukdom beror extremt mycket på ifall metastasering har skett eller ej.
Ifall det inte har skett någon spridning så kan en 100% bot erhållas genom kirurgi. Då krävs ingen strålterapi eller kemoterapi.
Gruppen mitt i mellan har mikrometastaser, de är inte synbara men de kommer förr eller senare. Här kan medikamentell behandling ge effekt.
Ifall det förekommer makrometaser så att de har spridit sig kraftigt så finns det ingen bot i många sjukdomar.
Vad kan sjukvården göra, trots att det inte går att bota patienten?
Palliativ behandling, minska illamående och minska smärta samt ångest.
Förklara strålbehandling grundläggande. Hur många av cancerpatienter får det? Hur många av boterna står det för? Vilka är de vanligaste typerna?
Hälften av alla cancerpatienter får någon gång strålbehandling, och den står för omkring 30% av all bot.
De vanligaste typerna av strålbehandling sker externt, alltså utanför kroppen.
Brakyterapi innebär att strålkällan placeras vid, eller i, tumören, vanligt vid cancer i underlivet.
Strålbehandling kombineras ofta med annan behandlingsform, som cytostatika eller hormonbehandling.
Förklara hur CTLA-4 och CD28 kan användas vid immunoterapi.
För att T-cellen skall aktiveras så skall antigen presenteras på MHC klass II för TCR, men även B7 som känns igen av CD28.
CTLA-4 är besläktat med CD28. Ifall det förekommer fler CTLA-4 än CD28 så kommer de binda B7 istället, och på så sätt nedreglera immunförsvaret.
Ifall man tillsätter antikroppar för CTLA-4 (Iplimumab) så kommer det finnas CD28 tillgängligt, vilket leder till ett uppreglerat immunförsvar.
Förklara ett antal olika immunoterapier grundläggande.
Tillsättande av antikroppar som binder CTLA-4 så att CD28 blir tillgängligt för B7, och kan uppreglera immunförsvaret.
Infusion av T-celler som isolerats från patientens tumör och odlats ex vivo före infusion.
Återinfusion av genetiskt modifierade T-celler i patienter.
Behandling med antikroppar mot membranantigen - antikroppar som har tagits fram för att binda till vissa celltyper/cancerceller.
Vad gör rituximab?
Rituximab är antikroppar som används mot membranantigenet CD20 som finns på normala och maligna B-lymfocyter.
Vad gör alemtuzumab?
Alemtuzumab är antikroppar mot glykoproteinet CD52, som finns på normala och maligna B- och T-lymfocyter.
Vad är principen för kemoterapi?
Celler som delar sig kommer att vara mer känsliga för konventionell kemoterapi än celler som ej delar sig. Detta beror på att prolifererande celler är känsligare för DNA-skador och mitoshämning.
Det finns en rad olika kemoterapier, nämn fem stycken. Du behöver ej förklara dem.
Antimetaboliter
Topoisomerashämmare
Alkylerare och platinumföreningar
Mikrotubulihämmare
Proteasomhämmare
Förklara kemoterapin antimetaboliter.
De flesta antimetaboliter är basanaloger/nukleosidanaloger som liknar normala byggstenar som krävs för DNA- eller RNA-syntes, och hämmar på så sätt nukleotidsyntesen.
Förklara kemoterapin topoisomerashämmare.
Topoisomeraser krävs för att DNA-molekylerna inte ska bli för hårt “tvinnade” i cellkärnan vid replikation.
Topoisomeras I klyver en sträng, medan topoisomeras II klyver två strängar. De “städar upp DNA:t”, och lättar alltså på tvinningsgraden.
Genom att hämma dem så leder det till DNA-strängbrott. Vid närvaro av läkemedel så får man ett strängbrott, för man sätter ej ihop det igen. Det positiva är att strängbrotten ofta finns vid replikationsgafflar. Man behöver topoisomeras vid celldelning, och därmed så kommer topoisomerashämmare skada delande celler mer frekvent än icke-delande celler. Detta är positivt i cancerbehandling.