F4. Suicid Flashcards
Beskriv sex riskfaktorer för suicid (utöver ospecifika döds-/suicidtankar, specifika
suicidtankar, intention, eller planer).
● Psykisk sjukdom
○ Majoriteten av alla (ca 90%) som begår suicid har en psykisk sjukdom
● Tidigare självmordsförsök
○ Det är en av faktorerna med störst prediktivt värde (30–40 gånger högre risk än i befolkningen)
● Kön (man)
○ Att vara man är också förknippat med högre risk, även om kvinnor paradoxalt
nog oftare gör suicidförsök
● Suicid inom familjen (hereditet)
○ Risken för att ett barn senare självt utvecklar suicidalt beteende tycks vara
högre om barnet i unga år exponeras för suicid hos en förälder
● HBTQ-identitet
○ Minoritetsstress
○ Hög grad av psykisk ohälsa i denna grupp
○ Utsatthet och diskriminering
● Missbruk
○ Alkoholberoende medför en kraftig ökning av suicidrisken, och ännu högre är
risken vid narkotikaberoende
● Unga vuxna
○ Suicidförsök är särskilt vanligt hos unga
○ Detta har skett samtidigt som unga människor i ökad utsträckning visar andra
tecken på psykisk ohälsa
● Exponering för våld
○ Att själv ha utsatts för våld och att ha utövat våld mot andra är relaterat till
ökad risk för suicid
○ Det finns förhöjd risk för suicid också hos människor med kriminell belastning
- Sjukdom i CNS, HIV, cancersjukdom och smärttillstånd
- Svåra personliga problem, akuta livshändelser/kriser
- Ensamhet och hopplöshet
Beskriv även några skyddande faktorer?
- Socialt stöd (t ex vänner, familj, partner)
- Förmåga till relationer
- Värderingar som går emot suicid ( t ex religiös tro eller andra värderingar)
- Rädsla för sucidhandling ( t ex smärta)
- Omsorg om närstående (t ex vill inte göra dem ledsna)
- Förmåga att stå ut med psykisk smärta
Vad bör du “ta reda på” då du utför en suicidriskbedömning?
Styrka för intentionen:
Vilja att dö och vilja att aktivt göra ett suicidförsök
Suicidtankarnas varaktighet och frekvens
Suicidplaner och eventuella förberedelser
Eventuella psykiska sjukdomar eller kroppsliga sjukdomar
Hur individens psykologiska egenskaper uttrycks: ex. känsla av hopplöshet, impulsivitet och emotionell instabilitet.
Fråga även om stress- och skyddsfaktorer i omgivningen.
Och fundera även om eventuella risksituationer i relation till psykiatrisk vård: ex. har individen en stark rädsla eller fördomar mot psykisk sjukdom. Bär hen på tidigare traumatiska händelser inom psykiatrivården eller finns det ännu ingen bärande kontakt med behandlaren?
Beskriv Columbia Suicide Severity Rating Scale (C-SSRS)
MINIs suicidmodul (som den ser ut idag) saknar helt forskningsstöd
Klinisk erfarenhet säger att den ibland upplevs som obehaglig för patienter
och ibland t.o.m. provocerande eftersom den upprepar sig.
○ C-SSRS beskrivs ofta som gold standard
○ En semi-strukturerad intervju som mäter suicidtankar och beteenden.
○ Inkluderar flera skalor för att bedöma allvarlighetsgrad och intensitet av
suicidtankar samt faktiska och avbrutna suicidförsök.
○ Tillgänglig i flera versioner för olika bedömningsbehov.
○ Har goda psykometriska egenskaper inklusive hög sensitivitet och specificitet
för suicidbeteenden, och används globalt inom både klinisk praxis och
forskning
○ Kräver licensiering och certifiering för användning, med specifika avgifter för
start, årligt stöd och certifiering per implementation
Suicidtankar kan sägas existera längs ett kontinuum med stigande grad av allvar.
Beskriv detta kontinuum enligt Columbia Suicid Severity Rating Scale (C-SSRS) och
beskriv vilken sorts tankar som är förknippade med en tydlig ökning i suicidrisk.
Suicidtankar med stigande allvar
● 1. Önskan att vara död
○ Personen bekräftar tankar om en önskan att vara död eller inte leva längre
● 2. Icke-specifika aktiva självmordstankar
○ Allmänna icke-specifika tankar på att vilja avsluta sitt liv/begå självmord utan
tankar på olika sätt att ta livet av sig/associerade metoder, avsikt eller plan
○ t.ex. “Jag har tänkt på att ta livet av mig”
● 3. Aktiva självmordstankar med någon typ av metod (ingen plan) utan avsikt att agera
○ Personen bekräftar tankar på självmord och har tänkt på minst en metod under
utvärderingsperioden. Detta skiljer sig från en specifik plan med tid, plats eller
utarbetade detaljer om metod
○ t.ex. “jag tänkte ta en överdos, men gjorde aldrig någon specifik plan på var
eller hur jag faktiskt skulle göra det… och jag skulle aldrig genomföra det”
● 4. Aktiva självmordstankar med en viss avsikt att agera, utan en specifik plan
○ Aktiva självmordstankar på att ta livet av sig och personen berättar att han har
en viss avsikt att agera efter dessa tankar
○ Detta till skillnad från “Jag har tänkt på det, men kommer definitivt inte att
göra något åt det”
● 5. Aktiva självmordstankar med en specifik plan och avsikt
○ Tankar på att ta livet av sig med en detaljerad plan helt eller delvis utarbetad
och personen har en viss avsikt att genomföra den
Därefter graderas intensiteten på tankarna med ett antal frågor kring:
● Frekvens
● Duration
● Skälet till tankarna
Beskriv hur C-SSRS definierar ett suicidförsök.
● Enligt C-SSRS krävs det att det både funnits suicidal intention och suicidalt beteende för att det ska klassas som suicidförsök
○ Det har vid handlingen funnits någon (om än liten grad av) intention att dö
○ Det planerade försöket har inletts
■ Exempelvis genom intag av den första tabletten, eller att man påbörjat
skärning när kniven sätts mot huden
○ Försöket behöver inte leda till skada, bara ha potential
■ Exempelvis en pistol som klickar
○ Även om personen förnekar önskan att dö kan man bedöma att det funnits en
avsikt om metoden man valt för suicidförsöket var så allvarligt att det
potentiellt hade kunnat leda till död
■ Exempelvis intag av en dödlig mängd tabletter, skjutning, hopp från
höghus
Trots många olika instrument för att bedöma suicidrisk saknas tillförlitlig evidens för något av instrumenten, diskutera varför det är svårt att bedöma den individuella patientens risk för suicid
Centralt:
● Många falska positiva vid riskbedömning
● Svaga samband mellan tankar på suicid och suicid
● Begränsad möjlighet till information från förstahandskälla
● Suicidrisk kan snabbt förändras
Ovanstående punkter i mer utförliga svar:
Att kliniskt bedöma personer med suicidtankar med syftet att förutsäga risken för ett suicidförsök eller suicid är mycket svårt. Dock är det viktigt att ALDRIG avvisa risk utifrån ett screeninginstrument om patienten uttrycker suicidtankar.
● Ingen bedömningsmetod för suicidrisk har egentligen tillräcklig prediktiv kraft
○ Sambandet mellan suicidtankar och suicid hos inneliggande patienter är svagt
○ Sambandet är också svagt mellan suicidtankar och suicid efter utskrivning
● Om patienten har en depression och om hen gjort tidigare suicidförsök betyder det mer för att värdera risk, men möjligheten till riskbedömning är trots allt begränsad
● Suicid är i grunden förhållandevis ovanliga handlingar som gör att man får många falskt positiva vid riskbedömning
● Det har utarbetats många intervjuinstrument och skattningsskalor för bedömning av
suicidrisk, men evidensen för dessa är svag
○ De har ofta utvärderats avseende risken på ett eller flera års sikt, men vi
behöver klinisk kunskap om vad som ger risk inom enstaka dagar eller veckor
● Det är inte möjligt att få förstahandsinformation från de som begår suicid
○ → svårigheter i forskning; vad är det som får “bägaren att rinna över”
● Screeninginstrument innehåller ofta ett fåtal items med riskindikatorer, t ex tidigare
självskada, tidigare psykisk ohälsa, tidigare psykiatrisk kontakt.
● Andra screeninginstrument fokuserar mer på självmordstankar – planer
● De flesta studier har uppföljningsperioder på 6 mån-5 år – blir inte kliniskt användbart
○ Suicidrisk är svår att bedöma på lång sikt då den förändras över tid, och det
kan även gå väldigt snabbt
■ Från en dag till en annan kan risken ha ökat markant (t.ex. pga
dödsfall, skilsmässa eller andra faktorer so ligger bortom klinikerns
kontroll)
