F10. Äldrepsykiatri Flashcards
Beskriv kortfattat hur kapitlet om neurokognitiva störningar är strukturerat i DSM-5
Huvudkategorin:
DSM-5 har en övergripande kategori som heter “neurokognitiva störningar” (NCD). Den är indelad i:
Lindrig neurokognitiv störning (mild NCD).
Svår neurokognitiv störning (major NCD).
Denna huvudkategori inkluderar alla tillstånd som innebär en kliniskt signifikant försämring i kognitiva funktioner (minne, exekutiva funktioner, språk osv.) som inte är del av normalt åldrande.
Underkategorier:
Inom denna huvudkategori finns specifika orsaker till neurokognitiva störningar, och Alzheimers sjukdom är en av dessa.
Exempel på andra underkategorier:
Vaskulär neurokognitiv störning.
Frontotemporal neurokognitiv störning.
Neurokognitiv störning orsakad av traumatisk hjärnskada.
Vad menas med demens?
Klinisk betydelse:
Kognitiv försämring till följd av
neurodegenerativ sjukdom. Nervcellerna vissnar (atrofi). Demens handlar således inte bara om äldre personer
Förloppet för Alzheimers sjukdom brukar delas in i fyra stadier. Vilka är de fyra
stadierna och vad kännetecknar dem?
● Tidigt vid AD: lindrig kognitiv störning (MCI)
○ Börjar i typiska fall långsamt smygande med en försämring av förmågan till
inprägling av nyligen inträffade händelser och förmågan till nyinlärning
■ “Vart la jag nycklarna?”
■ “Jag minns inte om jag redan berättat det här”
○ Nedsatt initiativförmåga
○ Simultanförmågan (att göra flera saker samtidigt) och stresstålighet avtar
■ Sysslor fungerar bäst när patienten får göra en sak i taget utan tidspress
○ Svårighet med att hitta namn och andra betydelsefulla ord
○ Svårighet att hitta på nya platser
○ Förändring av stämningsläget
■ Depressiva symtom och/eller irritabilitet, humörsvängningar
Den latenta fasen övergår i en prodromalfas då de tidiga symtomen blir framträdande.
● AD: Mild demens
○ Mer påtagliga problem i vardagen
○ Minnet för närliggande händelser och orienteringen till tid är tydligt drabbade,
medan episodiskt långtidsminne och faktaminne ofta är intakta
○ Svårighet att tänka abstrakt, kreativt och planera
○ Sämre språkförmåga
■ Avbryter sig, letar efter ord och blir allt med tystlåten
■ Svårt att förstå innehållet i det som sägs, och att skriva och läsa
○ Spatiala störningar
■ Svårt att köra bil, hitta på nya ställen och praktiska saker
○ Försämring av komplexa ADL-funktioner (aktiviteter i det dagliga livet)
■ Bristande förmåga att sköta ekonomi, klara medicinering, göra inköp,
handskas med apparater som fjärrkontroll, tvättmaskin och dator
○ För patienten själv är det oftast svårast i detta stadium eftersom den egna
insikten ofta är bevarad
● AD: Måttligt avancerad demens
● Patienten är tydligt handikappad/funktionsnedsatt
● Försämrat minne
● Försämrad språkförmåga
● Spatiala problema
● Perceptionella problem
■ Klarar inte dagliga rutiner med måltider, nattvila (komplex ADL)
■ Hygien, välja lämpliga kläder (personlig ADL)
○ Minnet ang avlägsna episoder och orientering till basala aktuella förhållande
försämras
■ Faktaminnen och minnen från barndomen kan sitta kvar långt fram i
sjukdomen
○ Förnekar problem och har begränsad sjukdomsupplevelse
○ Pratar typiskt om välbevarade minnen och upprepar dem
○ Spatiala problem
■ Gå vilse i hemkvarteret
■ Svårt att hitta sin bostad
○ Perceptionella problem
■ Feltolkar synintyck
■ Svårt att känna igen ansikte
■ Detta kan ligga bakom vanföreställningar/hallucinationer → bör inte betraktas som psykos utan har sin grund i problematiken
● AD: Svår demens
○ SVÅRT funktionsnedsatta → behöver vård på boende
○ Merparten av minne, tänkande och förmågan att känna igen har försvunnit
○ Av språket finns bara enstaka ord kvar
○ Förmågor som förloras
■ Hålla urin och avföring
■ Att gå
■ Förmåga att äta
○ Vanligt med fall och fallskador
○ Feberepisoder, frånvaroattacker och krampanfall är vanligt förekommande
○ AD har dödlig utgång
Varför är det svårt att avgöra om en individ lider av en lindrig kognitiv störning (MCI)?
● Symtombilden är ofta vag → viktigt med differentialdiagnostiska övervägande
○ Depression är den vanligaste
● Det är symptom som kan framkomma av hög stress också (framförallt vid hög
arbetsverksam ålder)
● Neuropsykologisk testning kan inte säkerställa någon störning
○ Normalvariationen i prestation på kognitiva tester är stor, och relaterad till
bland annat utbildningsnivå och tidigare yrke
Gradvis försämring är det vanligaste förloppet och kan pågå i 10–20 år, särskilt vid Alzheimers.
Snabbare progression kan förekomma vid FTLD, Huntingtons eller prionsjukdomar.
Förloppet varierar beroende på sjukdomens typ, behandling och riskfaktorer.
Förklara vilken funktion plack och tangles har i hjärnans neurologi vid kognitiv sjukdom
Plack (amyloidplack):
Klumpar av ett protein som kallas beta-amyloid, som ansamlas mellan nervceller i hjärnan. Dessa plack stör kommunikationen mellan nervceller.
De är toxiska för cellerna och bidrar till deras död.
Tangles (neurofibrillära nystan):
Nystan av ett protein som kallas tau, som bildas inuti nervcellerna.
Tau-proteinet stabiliserar normalt nervcellernas transportsystem, men vid sjukdom förändras det och bildar trassliga nystan. Detta gör att cellens transportsystem kollapsar och att cellen dör.
Hur de påverkar hjärnan vid Alzheimers:
Kombinationen av plack och tangles leder till: Nervcellsdöd.
Krympning av hjärnan (hjärnatrofi).
Försämrad kognition, som minnesförlust och svårigheter med problemlösning och språk.
Hur kan man särskilja mellan olika neurokognitiva störningar?
- Alzheimers sjukdom
Kärnsymtom: Smygande debut, gradvis försämring av minne och andra kognitiva funktioner.
Specifikt: Minnesproblem är ofta det tidigaste och mest framträdande symtomet.
Typisk patient: Äldre vuxen, ofta utan tydlig medicinsk utlösande faktor.
Behandling/uppföljning: Diagnosen stärks av biomarkörer (t.ex. beta-amyloid, tau). - Frontotemporal lobär degeneration (FTLD)
Kärnsymtom: Tidig personlighetsförändring, impulsivitet, apati eller språkstörningar.
Specifikt: Beteendeförändringar snarare än minnesproblem dominerar tidigt.
Typisk patient: Yngre debut (50–60 år).
Ledtråd: Socialt olämpligt beteende eller språkliga svårigheter. - Lewykroppsdemens
Kärnsymtom: Fluktuerande kognition, visuella hallucinationer, parkinsonism.
Specifikt: Tidiga visuella hallucinationer och känslighet för antipsykotika.
Typisk patient: Äldre vuxen med varierande nivå av medvetenhet under dagen.
Ledtråd: Kombination av hallucinationer, rörelsestörningar och uppmärksamhetsproblem. - Vaskulär neurokognitiv störning
Kärnsymtom: Plötslig debut, stegvis försämring, fokala neurologiska symtom (t.ex. svaghet, förlust av känsel).
Specifikt: Tydlig koppling till cerebrovaskulär sjukdom (stroke, småkärlssjukdom).
Typisk patient: Riskfaktorer som högt blodtryck, diabetes, rökning.
Ledtråd: Störningar i exekutiva funktioner snarare än minne. - Traumatisk hjärnskada (TBI)
Kärnsymtom: Kognitiv försämring efter huvudtrauma, ofta med personlighetsförändringar och humörsvängningar.
Specifikt: Kan inkludera motoriska eller sensoriska symtom beroende på skadan.
Typisk patient: Historia av olycka, fall eller slag mot huvudet.
Ledtråd: Bekräftad traumaanamnes. - Substans-/läkemedelsinducerad neurokognitiv störning
Kärnsymtom: Kognitiv nedsättning kopplad till långvarigt substansbruk (alkohol, droger).
Specifikt: Symtomen kan förbättras vid abstinens men är ibland irreversibla.
Typisk patient: Historia av missbruk.
Ledtråd: Kontrollera patientens substanshistorik. - HIV-associerad neurokognitiv störning
Kärnsymtom: Gradvis försämring av minne, koncentration, motoriska förmågor.
Specifikt: Associerad med avancerad HIV-infektion (lågt CD4-tal).
Typisk patient: HIV-positiv med dåligt behandlad sjukdom.
Ledtråd: Neurologiska symtom och HIV-diagnos. - Parkinsons sjukdom (med neurokognitiv störning)
Kärnsymtom: Parkinsonism (skakningar, stelhet) följt av gradvis kognitiv nedsättning.
Specifikt: Börjar med motoriska symtom, kognitionen försämras senare.
Typisk patient: Parkinsons sjukdom i flera år innan kognition påverkas.
Ledtråd: Tydlig rörelsestörning. - Huntingtons sjukdom
Kärnsymtom: Kognitiv försämring, ofrivilliga rörelser (korea), humörsvängningar.
Specifikt: Ärftlig autosomal dominant sjukdom.
Typisk patient: Positiv familjeanamnes.
Ledtråd: Både motoriska och psykiatriska symtom, samt ärftlighet.
Hur man tänker gällande differentialdiagnostiskt
Anamnes:
Smygande eller plötslig debut?
Progressiv eller stabil försämring?
Medicinsk historia (t.ex. stroke, trauma, HIV, substansbruk)?
Kärnsymtom:
Är det minnet (Alzheimers)?
Beteende och språk (FTLD)?
Hallucinationer (Lewykroppsdemens)?
Strokehistoria (vaskulär)?
Neurologiska fynd:
Motoriska symtom (Parkinson, Huntingtons)?
Sensoriska eller fokala fynd (vaskulär, trauma)?
Ålder och riskfaktorer:
Yngre (FTLD, trauma, Huntington)?
Äldre (Alzheimers, Lewykroppsdemens, vaskulär)?
Kan Alzheimers sjukdom “botas”?
I dagsläget: Det finns inga behandlingar som kan bota Alzheimers sjukdom helt. De läkemedel som finns (som Lecanemab) syftar snarare till att:
Bromsa sjukdomsförloppet: Genom att angripa de toxiska processerna tidigt.
Lindra symtom: Till exempel med kolinesterashämmare som förbättrar signaleringen mellan nervceller.
Utmaningar med att bota sjukdomen:
Tidigt ingripande krävs: Många patienter diagnostiseras sent, när skadorna redan är omfattande.
Komplex sjukdomsmekanism: Alzheimers är inte bara en “beta-amyloidsjukdom”. Andra faktorer, som inflammation och tau-nystan, spelar också en roll.
Individuella variationer: Sjukdomen kan se olika ut hos olika personer, vilket gör det svårt att hitta en universell behandling.
Förklara vad det nya läkemedlet Lecanemab gör för att bromsa Alzheimers-förloppet
Lecanemab är ett nytt läkemedel som riktar sig mot beta-amyloid, ett protein som spelar en central roll i Alzheimers sjukdom.
Läkemedlet verkar på toxiska oligomerer, en mellanstadium innan beta-amyloid bildar större plack i hjärnan.
Genom att ingripa tidigt försöker man bromsa den process som leder till nervcellsdöd och de symtom som följer (minnesförlust, kognitiv nedsättning).
Tidigt stadium: Lecanemab kan ges till patienter med tidig Alzheimer, vilket tyder på att det krävs en tidig diagnos för att behandlingen ska vara effektiv.
Utveckling och patent: Läkemedlet är utvecklat av BioArtic i samarbete med forskare från Uppsala universitet och läkemedelsbolaget Eisai, och det har patenterats i USA.
Är Lecanemab ett steg framåt?
Ja, absolut! Lecanemab representerar en lovande utveckling eftersom det riktar in sig på att bromsa sjukdomen på ett tidigt stadium.
Dock är det fortfarande inte en botande behandling (placken kan komma tillbaka), utan snarare en bromsande insats. Detta är ändå viktigt, eftersom det kan ge patienter fler år med bättre kognitiv funktion och livskvalitet.
Alzheimers sjukdom är ännu inte botbar, men läkemedel som Lecanemab är ett steg framåt för att bromsa sjukdomens förlopp.
Framgången beror på tidig diagnos och behandling, men att hantera komplexiteten hos sjukdomen kräver sannolikt en kombination av flera terapier i framtiden
Beskriv “demensspiralen”
Hur en individs beteende kan förändras under sjukdomsförloppet:
*Normalt fungerande
*Uppgiv soc. roller, man drar sig undan för att man vill inte verka förvirrad.
*Nergång i självaktning/identitet, man tappar självförtroende och självkänsla.
*Fortsatt nedsättn. av självaktn/identitet
p.g.a. förlust av oberoende, ex. att man inte längre kan betala räkningarna utan att be om hjälp för hur man gör.
*Passivitet, tillbakadragenh, undergivenhet, man blir beroende av andra.
*Resignation
*Forts. återg. till det förflutna förlust av engag. i nutiden, man lever i det förflutna.
*Gravt dement, man kan inte känna sig engagerad i nuet då man inte kommer ihåg ngt.
*Död, ofta av infektionssjukdomar
