F12. Autism och ADHD Flashcards
Vad ska man tänka på när man bedömer svårighetsgrad av autism?
“DSM är dikotom”, men det kräver en omfattande utredning, diskussion gällande om individen maskerar sina svårigheter, typ kraschar när hen kommer hem från jobbet, eller att man inte klarar av att ta hand om sina barn när man är nybliven förälder. Kontexten är viktig, är diagnosen rimlig, vilken skillnad gör diagnosen, vilka är behoven?
Gör även kartläggning av eventuella sensoriska avvikelser ´(ex. syn, hörsel, lukt, smak, känsel, balans och rörelse, vanligt med motoriska svårigheter).
Beskriv kortfattat huvuddragen av autism
Kärnan i autism:
Svårigheter med socialt samspel.
Repetitiva mönster av beteende eller intressen.
Påverkan på vardagslivet och funktion.
Beskriv kortfattat orsakerna till autismspektrumtillstånd (AST)
Orsaker till autism;
- “Påtagligt heterogena”
Det betyder att autism inte har en enda orsak eller mekanism.
Det är en mångsidig diagnos med stor variation i symtom, svårighetsgrad och hur det påverkar individer. - “Multifaktoriella”
Flera faktorer bidrar till autism samtidigt, snarare än en enda utlösande faktor. - “Genetiska faktorer”
Forskning visar att autism har en stark genetisk komponent.
Mutationer eller variationer i gener kopplade till hjärnans utveckling och funktion är vanliga.
Ärftlighet är en betydande riskfaktor: om en förälder eller syskon har autism, ökar sannolikheten att ett barn också får det. - “Epigenetiska faktorer”
Epigenetik handlar om hur gener aktiveras eller stängs av av faktorer i miljön eller individens utveckling.
T.ex. kan exponering för vissa gifter, stress eller infektioner under graviditeten påverka genuttrycket utan att själva DNA-sekvensen ändras. - “Miljöfaktorer”
Miljön spelar också en roll, både under graviditeten och tidig barndom.
Exempel på möjliga miljöutlösare:
För tidig födsel.
Låg födelsevikt. - “Utvecklingsrelaterade faktorer”
Autism är en neurobiologisk utvecklingsstörning, vilket innebär att avvikelser i hjärnans utveckling kan bidra till symtomen.
Vad är the social brain theory och hur relaterar den till autism?
The social brain theory handlar om de områden i hjärnan som är specialiserade på att bearbeta social information, och teorin är viktig för att förstå vissa kärnsymtom vid autism.
Social kognition vid autism:
Nyckelområden:
*Amygdala: Bearbetar känslor, särskilt rädsla och hot.
*Mediala prefrontala cortex: Viktig för självreflektion och förståelse av andra.
*Temporoparietala korsningen: Hjälper till med perspektivtagande.
*Superior temporal sulcus: Tolkar ansiktsuttryck, blickar och kroppsrörelser.
Hos individer med autism fungerar dessa hjärnregioner annorlunda, vilket kan bidra till svårigheter med:
● Alla intryck och all information som en människa får hanteras och sorteras
i hjärnan. Informationen används sedan för att förstå omvärlden.
Förståelsen av omvärlden påverkar hur vi sedan beter oss.
● Personer med AST fångar upp, tar in och tolkar information på ett annat
sätt.
● Informationsbearbetningen vid AST kännetecknas av:
○ Svårigheter med ”Theory of Mind”
○ Svag central koherens
○ Bristande exekutiva funktioner
Hur ska man som kliniker tänka kring differentialdiagnostik & samsjuklighet (komorbiditet), och vad menas med primära och sekundära symtom/diagnoser?
Differentialdiagnostik (diff. diagnostik)
Vad är det?
Det är processen att skilja mellan olika diagnoser som kan förklara patientens symtom. Eftersom många psykiatriska och medicinska tillstånd har överlappande symtom, är det viktigt att identifiera den huvudsakliga orsaken.
Här handlar det om att skilja autism från andra tillstånd med liknande symtom. Vanliga differentialdiagnoser inkluderar:
ADHD
Gemensamma symtom:
Svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och social interaktion.
Skillnader: Vid autism är sociala svårigheter djupare och omfattar problem med ömsesidighet och förståelse av sociala koder.
Vid ADHD är svårigheterna ofta relaterade till ouppmärksamhet och hyperaktivitet snarare än oförmåga att förstå socialt samspel.
Social ångest (social fobi)
Gemensamma symtom:
Svårigheter i sociala situationer, undvikande av socialt samspel.
Skillnader: Vid autism beror sociala svårigheter på bristande förståelse för sociala regler, medan social ångest handlar om rädsla för att bli bedömd eller förlöjligad.
Språkstörning
Gemensamma symtom:
Förseningar eller avvikelser i språkförmåga.
Skillnader:
Vid autism är språkproblem ofta en del av bredare sociala och kommunikativa svårigheter, medan språkstörning primärt påverkar språkutvecklingen utan andra sociala avvikelser.
Samtidiga diagnoser vid autism (komorbiditet)
Autism har en hög grad av komorbiditet – upp till 70% av individer med autism har en eller flera samtidiga diagnoser. Vanliga exempel:
ADHD
Mycket vanligt (30-50% av individer med autism). Här behöver man bedöma om ouppmärksamhet och hyperaktivitet är en separat ADHD-diagnos eller en del av autismens profil.
Ångestsyndrom
Ångest är vanligt, särskilt i sociala situationer eller vid förändringar i rutiner.
Det kan vara svårt att avgöra om ångest är sekundärt till autismens sociala och sensoriska utmaningar, eller om det är en separat diagnos.
Depression
Kan utvecklas sekundärt till social isolering eller känslor av utanförskap.
Viktigt att känna igen eftersom depression kan vara svår att upptäcka hos personer med autism.
Intellektuell funktionsnedsättning (IF)
Cirka 30-40% av individer med autism har IF. Här krävs en noggrann bedömning av kognitiv förmåga och hur det påverkar symtombilden.
Primära och sekundära diagnoser vid autism
Primär diagnos: Autism
Autism är ofta den grundläggande diagnosen, med svårigheter som:
Brister i social kommunikation och interaktion.
Begränsade, repetitiva beteenden eller intressen.
Sekundära diagnoser:
Ångest: Kan utvecklas på grund av de sociala svårigheterna vid autism.
Depression: Sekundärt till utanförskap eller missförstånd i sociala sammanhang.
Beteendeproblem: Kan uppstå som en reaktion på sensoriska överbelastningar eller oförstådda förväntningar.
Hur tänka praktiskt?
Differentialdiagnostik:
Sociala svårigheter: Är dessa ett resultat av bristande förståelse (autism) eller rädsla för bedömning (social ångest)?
Kommunikation: Är språkproblemen en del av bredare sociala svårigheter (autism) eller isolerade (språkstörning)?
Samtidiga diagnoser:
Bedöm vilka symtom som är en naturlig del av autism och vilka som tyder på en separat diagnos.
T.ex. är sociala svårigheter kärnan i autism, men ångest vid specifika sociala situationer kan tyda på en samtidig social ångest.
Sammanfattning:
Vid autism krävs en noggrann analys av symtomens natur och tidsförlopp för att skilja mellan autism, differentialdiagnoser och samtidiga diagnoser. Autism är ofta den primära diagnosen, men många andra tillstånd kan förekomma sekundärt eller samtidigt.
Resonera kring differentialdiagnostik & samsjuklighet för sömnstörning, matproblem, tics och Tourettes samt fobiska symtom och tvångssyndrom
Sömnstörningar är vanligt vid AST:
Sömnproblem är mycket vanligt hos personer med autism och kan innebära både sömnsvårigheter och oregelbunden sömnmönster.
Differentialdiagnostik:
Vid sömnstörningar är det viktigt att utesluta andra möjliga orsaker som naturliga störningar i sömncykler, överstimulering (som ofta kan vara en utlösande faktor i autism) eller psykiatriska komorbiditeter som kan påverka sömnen (t.ex. depression, ångest).
Matproblem och ätstörningar (Eating Disorders):
Vanliga matproblem i AST: Matproblem såsom selektiv matval, överkänslighet för textur, lukt och smak är vanliga i autism.
Differentialdiagnostik:
Selektiv ätstörning kan ofta misstas för ätstörningar som anorexi eller bulimi, men det handlar ofta om sensoriska faktorer snarare än en vilja att kontrollera vikt eller form.
Tics och Tourettes syndrom (Tics and Tourette’s Disorder):
Tics är vanligt hos personer med AST: Tics kan vara både motoriska och vokala och är vanligare hos personer med autism.
Differentialdiagnostik:
Tourettes syndrom (TS) kan förväxlas med Tics men kräver att både motoriska och vokala tics är närvarande över en period.
Tics kan också vara sekundära till reaktion på sensoriska utmaningar i autism.
Fobiska symtom och ångest:
Fobiska symtom är vanligt i AST: Fobiska symtom, särskilt specifika fobier eller social ångest, kan ofta uppstå på grund av sensoriska svårigheter eller bristande social förståelse.
Differentialdiagnostik:
Ångesttillstånd kan vara separata, men i autism kan fobiska reaktioner ofta förstås i ljuset av sensorisk överkänslighet eller begränsade intressen.
Tvångssyndrom (Obsessive-Compulsive Disorder, OCD):
Tvångssyndrom är vanligt i AST: Personer med autism kan ha tvångssyndrom, men symtomen kan skilja sig från de som ses i den allmänna populationen.
Differentialdiagnostik:
Tvångssyndrom hos personer med autism kan vara ritualiserade beteenden som ofta är kopplade till återkommande tankar kring rutiner eller sensoriska behov.
Sammanfattningsvis är det viktigt att differentialdiagnostik tar hänsyn till både de specifika mönster och svårigheter som är kopplade till autism, samtidigt som man utesluter andra potentiella diagnoser. Samsjuklighet är vanlig, men varje diagnos bör bedömas utifrån både autismspecifika mönster och den möjliga påverkan av andra psykiatriska tillstånd.
Beskriv några “styrkor” av autism
● Fokuserad
● Minne för detaljer och fakta
● Uthållig
● Noggrann
● Välutvecklat bildminne
● Musikalitet
● Rättvis
● God språkkänsla
● Ibland synestesi
Hur beskriver vuxna med autism
sina problem?
● Känsla av att vara annorlunda
● Oförmåga att “knäcka koden”
● Livet är kaotiskt
● Upprepade trauman
● Erfarenheter av mobbning
● Onormal trötthet
● Begränsat socialt nätverk
● Magproblem
● Smärttillstånd
Beskriv ADHD kortfattat
ADHD enligt DSM-5 (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder):
Kriterier:
Två huvudsakliga subtyper:
a) ADHD med huvudsakligen ouppmärksamhet (tidigare kallad ADD)
b) ADHD med huvudsakligen hyperaktiv-impulsivitet
c) ADHD med kombinerad typ (båda ouppmärksamhet och hyperaktiv-impulsivitet).
Huvudsakliga symtomområden:
Ouppmärksamhet: Svårt att hålla fokus, glömmer ofta viktiga uppgifter, lättdistraherad.
Hyperaktivitet och impulsivitet: Rör på sig hela tiden, svårt att sitta still, impulsivitet (t.ex. avbryter, har svårt att vänta på sin tur).
Diagnoskriterier:
Minst sex av nio kriterier för ouppmärksamhet eller hyperaktivitet/impulsivitet måste uppfyllas.
Symtomen måste ha funnits i minst sex månader och orsaka betydande funktionsnedsättning i vardagen (t.ex. i skola, arbete, socialt liv).
Symptomen ska ha startat före 12 års ålder.
Samsjuklighet och komorbiditet:
ADHD kan förekomma tillsammans med andra tillstånd som ångest, depression, oppositionsstörningar eller inlärningssvårigheter.
Beskriv vanliga symtom för ADHD
● Slarvighet
● Glömska
● Distraherbarhet
● Bristande planering
● Bristande impulskontroll
● Hyper- eller hypoaktivitet
● ”Tråkighetsfobi”
● Humörsvängningar
● Sömnproblem
● Frekventa flyttar, jobbyten, partnerbyten
Hur beskriver vuxna med ADHD sina
problem?
● Känsla av att vara annorlunda
● Svängningar i stämningsläget
● “Ingen orkar med mig!”
● Koncentrationssvåri gheter
● Igångsättningssvårigheter
● Svårt att slutföra
● Upprepade trauman
● Rastlöshet
● Konflikter
● Dålig impulskontroll
● Dåligt självförtroende
● Erfarenhet av mobbning
Hur ser samsjukligheten för ADHD ut?
Vanliga samsjukliga tillstånd:
Ouppmärksamhet och hyperaktiv-impulsivitet kan leda till flera andra psykiatriska diagnoser.
OCD (Tvångssyndrom) – Vanligt, särskilt vid ADHD med främst ouppmärksamhet.
Ångestsyndrom – Många med ADHD har högre förekomst av ångest, såsom social fobi och generaliserad ångest.
Depression – Ökad risk för depression, särskilt vid långvarig svårigheter med att hantera ADHD-symtom.
Oppositional Defiant Disorder (ODD) – Vanlig samsjuklighet, särskilt hos barn.
Lärandeproblem – ADHD kan ofta förknippas med inlärningssvårigheter som dyslexi eller dyskalkyli.
Samsjuklighetens påverkan:
ADHD kan påverka vardagliga funktioner som skola, arbete, och relationer.
Diagnoser som ODD och OCD kan bidra till ökad funktionsnedsättning om de inte behandlas.
Samsjuklighet med ångest och depression kan förvärra ADHD-symtom, vilket kräver samordnad behandling.
Behandling och samverkan:
Samsjukliga tillstånd behandlas ofta parallellt med ADHD.
Multimodal behandling – såsom medicinering, psykoterapi, och insatser för skolor eller arbetsplatser – används för att hantera både ADHD och samsjukliga tillstånd.
N = 409, clinical examination at 7, follow-up 2-4 years
● 87% of children meeting ADHD-criteria exhibited comorbid conditions
● 67% of the children meeting ADHD-criteria exhibited two or more comorbid conditions
● ODD Trotssyndrom (60%) and DCD Motorisk utvecklingsstörning (47%) most common, followed by language
disorders (40%).
Kadesjö & Gillberg (2001)
Vilka kan ADHD:s positiva effekter vara för en person?
● Modig
● Spontan
● Kreativ
● Innovativ
● Flexibel
● Uppriktig
● Ambitiös
● Kan hyperfokusera
● Villig att ta risker
● Nyfiken
