Epilepsi Flashcards
Vad beror epilepsi på, dvs. vad är patofysiologin vid epilepsi?
”Epilepsi definieras av plötsliga, abnorma och övergående urladdningar i storhjärnans bark, som ofta leder till typiska kramper”
Epilepsi beror på att vissa av hjärnans celler är överaktiva och detta kan leda till olika typer av anfall.
Vår hjärna är uppbyggd av nervceller som kommunicerar med varandra. En elektrisk impuls i en nervcell gör att ett visst signalämne frigörs och skickas till receptorer på närliggande nervceller som nu får ändrad elektrisk aktivitet hos sig. Dessa olika typer av signalämnen och olika former av receptorer har olika funktioner. Vissa ökar den elektriska aktiviteten hos nervcellerna, medan andra minskar den elektriska aktiviteten.
När hjärnan fungerar som den ska så finns en balans mellan att nervcellerna stimuleras och att de hålls tillbaka. Har man däremot epilepsi är denna balans rubbad. Vissa nervceller är då överaktiva och man får ett epileptiskt anfall när hjärnan förlorar kontrollen över denna överaktivitet.
Epileptiska anfall delas in i två huvudtyper. Vid den ena typen är hela hjärnan inblandad (de båda hemisfärerna) från anfallets start(s.k. primärt generaliserade anfall) och då förlorar patienetn medvetandet omedelbart. Den andra typen av anfall startar i en begränsad del av hjärnan (s.k. fokala anfall).
- Hur verkar antiepileptiska läkemedel generellt?
Antiepileptiska läkemedel verkar på olika sätt för att återställa balansen mellan aktiviteterna i hjärnans nervceller. Läkemedlen används profylaktiskt, dvs. för att förhindra uppkomsten av epileptiska anfall. Preparaten verkar i CNS genom att stabilisera nervcellernas membran för att minska antalet utladdningar. Läkemedlen kan ha flera av verkningsmekanismerna i sig.
- Ange 4 olika sätt som läkemedel kan uppnå detta, dvs genom vilka verkningsmekanismer.
Genom att hämma glutamatsignalering
Man har kommit fram till att transmittorsubstansen glutamat troligtvis spelar en stor roll vid epileptiska anfall. Därför vill man hämma den simulerande effekten hos glutamat. Försök pågår för att utveckla glutamatantagonister som kan minska den stimulerande effekten hos glutamat.
Felbamat, Topiramat och Lamotrigin är 3 läkemedel som påverkar glutamatsignaler.
Felbamat och Topiramat tros ha effekten som beskrivs ovan, att minska den simulerande effekten hos glutamat, medan lamotrigin hämmar frisättningen av glutamat.
Genom att hämma kalciumkanalernas funktion
Läkemedel som används vid epilepsi(antiepileptiska l.m.) kan förhindra uppkomsten av epileptiska anfall genom att minska kalciumflödet genom kalciumkanaler. De minskar flödet av kalciumjoner genom att hämma kalciumkanaler.
Etosuximid, Valproat och Levetiracetam är läkemedel som hämmar kalciumkanalernas funktion. Etosuximid är effektiv vid absenser, men inte andra typer av anfall (den hämmar kalciumkanaler av T-typ).
Genom att hämma natriumkanalernas funktion
Natriumkanalernas uppgift är att släppa in natriumjoner i celler vilket depolariserar den vilket i sin tur skapar en aktionspotential. En natriumkanal har 3 faser: vilande, öppen eller inaktiverad. När en vilande nervcell aktiveras uppkommer en aktionspotential och celler depolariseras. Efter det går cellen in i en övergående inaktiveringsfal och därefter återgår nerven till vilostadiet. Fler depolarisationer leder därför att fler natriumkanaler tillfälligt kommer vara i inaktiverngsfasen. Om natriumkanalerna hämmas förhindrar en ny aktionspotential. Blockeringen av kanalerna sker främst i nervceller med högfrekvemt stimulering (många aktionspotentialer per tidsenhet). Vid epileptiska anfall är det vanligt med sådan stimulering. Fenomenet kallas use-dependence: ju fler aktionspotentialer desto kraftigare blockering. Detta beror på att preparaten binder till natriumkanaler i inaktiveringsfasen och hindrar dem från att återgå till vilostadiet. Följden blir att natriumkanalen inte kan öppna sig om och om igen.
Karbamazeptin används vid partiella och tonisk-kloniska anfall. Är kemiskt besläktat med tricykliska antidepressiva l.m. och verkar membranstabiliserande främst genom att hämma natriumkanaler.
Andra läkemedel: Fenytoin, Lamotrigin, Topiramat, Zonisamid, Valproat, Oxkarbamazepin
Genom att förstärka Gabas (en signalsubstans) hämmande effekt
Gaba hämmar signaler genom att signalsubstansen gör att kloridjonkanaler öppnas. Då hyperpolariserar cellen och den blir mindre retbar.
Fenobarbital och bensodiazepiner så som; Klonazepam & Nitrazepam förstärker gabas hämmande effekt genom att öka öppningen av kloridkonkanaler.
Vigabatrin & Valproat hämmar enzymet som bryter ned gaba. Valproat påverkar dessutom natriumkanaler och troligen även kalciumkanaler.
(Kanske är onödigt att ta med ifall vi ska prata om verkningsmekanismer vi vet ngt om…?) Gabapentin & Pregabalin har troligen ingen effekt på gabareceptorer och man vet inte hur dessa verkar. Kan delvis bero på blockande av spänningskänsliga kalciumkanaler.
- Finns det några biverkningar för dessa läkemedelsgrupper som är särskilt viktigt för en psykolog att känna till, som t.ex. kan inverka på psykologisk behandling? Motivera ditt svar!
Exempel på läkemedel som har en ökad risk att ge kognitiva biverkningar hos äldre, från minnestörningar till förvirring
Läkemedel mot epilepsi (antiepileptika)
Främst äldre preparat som karbamazepin (Hermolepsin, Tegretol, Trimonil) och fenytoin (Fenantoin Recip, Lehydan)
FASS om Fenobarbital: Praktiskt taget får alla patienter biverkningar av antiepileptika. Oftast nedsättning av vakenhet och koncentrationsförmåga, det är oftast mindre framträdande och stör inte i vardagen.
Motivering: Kan helt klart ge symtom på problem som inte finns där. Speciellt hos äldre som inte orkar samma aktivitet de gjort tidigare, då är det inte bra om de blir tröttare än vanligt. Koncentrationsförmågan kan också påverka psykologisk testning negativt och misstyda på andra problem.
FASS om Lamotrigin, Etosuximid: Suicidrisk och suicidbeteende har rapporterats av patienter som får antiepileptika. Även en metastudie hittade ökade nivåer av detta. Mekanismen om varför är inte känd (läkemedlet ges även vid bipolär sjukdom)
Motivation: säger sig själv… Farligt med suicidrisk!
