Dermatologi Flashcards

1
Q

Vad heter de fyra lagrerna som är strukna?

A

Stratum corneum

Stratum granulosum

Stratum spinosum

Stratum basale

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad består epidermis av?

(3)

A
  1. Keratinocyter
  2. Langerhans celler
  3. Melanocyter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad består dermis av?

A
  1. Fibroblaster
  2. Mastceller
  3. Makrofager
  4. Lymfocyter
  5. Granulocyter

FINNS MER

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad kallas denna hudförändringstyp? (överstrukna)

A

Makula

Färgförändrat hudområde i hudens plan, dvs ej palpabelt

Kan vara lokaliserat eller generalliserat som de olika bilderna visar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad kallas denna hudförändringstyp? (överstrukna)

A

Papel (“knottra”)

liten, under 1 cm, fast välavgränsad upphöjning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad kallas denna hudförändringstyp? (överstrukna)

A

Nodulus (“knöl”)

Större, fast, välavgränsad upphöjning. Ej vätskefylld

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad kallas denna hudförändringstyp? (överstrukna)

A

Vesikel

Liten vätskefylld blåsa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad kallas denna hudförändringstyp? (överstrukna)

A

Bulla

Stor vätskefylld blåsa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kallas denna hudförändringstyp? (överstrukna)

A

Pustel

Varfylld blåsa (ej klar vätska)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad kallas denna hudförändringstyp? (överstrukna)

A

Fjäll

Förtjockat hornlager som sitter löst. Ses i den vänstra bilden nedan hos en solbränd person.

Hyperkeratos

Samma som fjäll men hornlagret sitter fast. Kallas även plack. Ses i högra bilden nedan hos patient med psoriasis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad kallas denna hudförändringstyp? (överstrukna)

A

Krusta

Skorpa - Skadad epidermis pga t.ex. trauma eller bakteriell infektion. Den gulaktiga färgen är typisk. I den vänstra bilden nedan ses impetigo och i den högra bilden ses handeksem med sekundär bakteriell infektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad kallas denna hudförändringstyp? (överstrukna)

A

Erosion

Ytligt sår, endast epidermis

Ulcus

Fullhudskadasom kan gå ner till ben/senor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad kallas denna hudförändringstyp? (överstrukna)

A

Fissur

(Ragad/hudspricka)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad kallas denna hudförändringstyp? (överstrukna)

A

Exkoriation

(Rivmärken)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kallas denna hudförändringstyp? (överstrukna)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  1. Vad kallas undersökningsmetoden?
  2. Vilka två hudförändringar ses?
  3. Hur differentierar du mellan de två?
A
  1. Diaskopi
  2. Purpura (vänster)

Granulom (höger)

  1. Granulom visar gulaktig färg vid diaskopi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q
  1. Vad kallas undersökningsmetoden?
  2. Vilka två hudförändringar ses?
  3. Hur differentierar du mellan de två?
A
  1. Woods ljus (UV-A ljus)
  2. Erytrasma - bakterier (vänster)

Pityriasis versicolor - svamp (höger)

  1. Erytrasma är rött

Pitryriasis versicolor är gult

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q
  1. Vad kallas undersökningsmetoden?
  2. Vad är de två resultaten?
A
  1. Demografism-prövning
  2. Positivt test: huden blir svullen och upphöjt – dermalt ödem som tecken på histaminfrisättning.

Vitt streck vanligt vid aktopiskt eksem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q
  1. Vad kallas undersökningsmetoderna?
  2. Vad testar de olika metoderna
A
  1. Pricktest eller intrakutantest (vänster)

Epikutantest (Höger)

  1. Pricktest - Typ 1 allergi

Epikutantest - Typ 4 allergi, kontaktallergi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka parasiter ses på bilderna?

A

Huvudlus

Flatlus

Skabb

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q
  1. Vad är diagnosen?
  2. Vad är behandlingen?
A
  1. Skabb
  2. Tenutax smörjs in under 24 timmar. Tvätta kläder och lakan. Samt behandla närstående
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka är diagnoserna?

A

a. Xantelasma
b. Lentigo
c. Cornu cutaneum (hudhorn, troligen aktinisk keratos eller skivepitelcancer i botten)
d. BCC

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q
  1. Vad är diagnosen?
  2. Beskriv efflorescenser du ser
  3. Vad visar PAD
A
  1. Bullös Pemifigoid
  2. Rodnade papler (möjligen urticor), större fält med erytem samt vesikler, serösa bullae och krustor (eller intorkade blåsor)
  3. 4 Hudbiopsi för PAD visar subepidermal blåsbildning innehållande eosinofila leukocyter.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q
  1. Vad är diagnosen?
  2. Vad är symtomen?
A
  1. Granuloma annulare
  2. Oftast inga symtom, kosmetiskt störande. Finns oftast på handryggar, knogar och fotryggar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q
  1. Vad är diagnosen?
  2. Orsaker?
  3. Behandling?
A
  1. Venöst bensår
  2. Tidigare DVT

Varicier

  1. Kompression
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q
  1. Vad är diagnosen?
  2. Klassiskt?
A
  1. Arteriell insuffiens
  2. Kronisk arteriell insuff.

Claudication (annan arteroskleros)

Kritisk ischemi (akut ocklusion)

Ofta perifiert med svarta nekroser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Rutin av såromläggning?

A
  1. Tvätta
  2. mekanisk rensning
  3. Behandla omgivningen (t.ex. eksem som förvärrar)
  4. Lämplig kompress
  5. Komprimera
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q
  1. Excisionsmarginaler av hudlesioner?
  2. Utvidgad excisionsmarginaler av MM?
  3. Vad läggs exisioner i?
  4. Om ett MM påvisas vara tjockare >1mm vilken yttligare åtgärd görs då?
A
  1. 3-5 mm
  2. Då MM förändring <1mm exision 10mm

Då MM förändring 1mm exision 20 mm

  1. Formalin
  2. Sentinal Node Biopsi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Nämn tre indikationer för PDT, foto-dynamisk terapi?

A
  1. Aktinisk keratos
  2. Mb Bowen
  3. Ytliga basaliom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q
  1. Eksem kan delas upp i två huvudgrupper, vilka?
  2. Nämn alla undergrupper i ena huvudgruppen och tre från den andra
A
  1. Endogent eksem (ärftliga och okända faktorer)

Exogent eksem (yttre faktorer)

  1. Endogena:

Atopiskt

Seboroiskt

Nummelärt

Neurodermit

Staseksem

Exogena:

Irritativt eksem (vatten, tvål)

Allergiskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q
  1. Sannolik diagnos?
  2. Vad beror diagnosen på?
  3. Vad finns det för trigger för diagnosen?
A
  1. Atopiskt eksem (böjveckseksem)
  2. Ärftilig benägenhet att bilda IgE antikroppar mot proteiner i miljön

Th1 och Th2 medverkar. Th2-celler aktiverar B-celler för IgE

  1. Vinter klimat, luftfuktighet, värme, mekanisk retning, infektioner mm.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q
  1. Vad är diagnosen?
A
  1. Keratosis pilaris

Keratininplugging i hårfolliklar

33
Q
  1. Vad är diagnosen?
  2. Orsak till dianosen?
A
  1. Seborroiskt eksem
  2. Svampinfektion (Malassezia furfur). Även ärftliga faktorer spelar roll
34
Q
  1. Vad är diagnosen?
  2. vad är orsaken till diagnosen?
A
  1. Nummelärt eksem
  2. Okänd orsak. Oftast äldre på vintern dock
35
Q
  1. Vad är diagnosen?
A
  1. Staseksem
36
Q
  1. Vad är diagnosen?
  2. vart är det vanligast beläget
  3. Vad är det viktiga, som är i bilden överstrucket?
A
  1. Neurodermit
  2. Hos män främre underbenet, hos kvinnor halsen
  3. Stoppa klådecirkeln så huden kan återgå till normal tjocklek
37
Q
  1. Vad är diagnosen?
  2. Vad är behandlingen?
A
  1. Seborroiska keratoser
  2. Ofarliga så primärt ingen behandlingen, kan lätt skrapas bort.
38
Q
  1. Vad är diagnosen?
A
  1. Malignt melanom
39
Q
  1. Vad är diagnosen? (den har även ett mer vardagligt namn, vad är det?)
  2. Vad är behandlingen?
A
  1. Cornu cutaneum (hudhorn)
  2. Tas bort, hornet är alltid benignt MEN en del av basen skall tas med för PAD då detta kan vara olika saker och ibland skivepitelcancer
40
Q
  1. Vad är diagnosen?
  2. Vad är behandlingen?
A
  1. Mjuka/stjälkande fibrom
  2. Klippa bort vid basen alt. strypa med sytråd
41
Q
  1. Vad är diagnosen?
  2. Vad är behandlingen?
A
  1. Dermatofibrom
  2. Helt benigna förändringar som ej behöver tas bort
42
Q
  1. Vad är diagnosen?
  2. Vad är behandlingen?
A
  1. Nevus sebaceus
  2. Ingen direkt, i särskilda fall kan basaliom utvecklas men det är inte indikation för profylaktiskt kirurgi
43
Q
  1. Vad är diagnosen?
  2. Vad är behandingen?
A
  1. Epidermala nevus
  2. Kan kirurgiskt tas bort, men täcker oftast för stort område för det. Ev tas biopsi om oklar diagnos
44
Q
  1. Vad är diagnosen?
  2. Vad är behandlingen?
A
  1. Aterom
  2. Kan orsaka inflammation så indikation för kirurgi i lungt skede. Viktigt att få med HELA cystkapseln för att undvika recidiv!
45
Q
  1. Vad är diagnosen?
  2. Vad är behandlingen?
  3. Vilken yttligare åtgärd

är viktig hos dessa patienter?

A
  1. Granuloma telangectaticum (förr pyogent granulom, verkar vara ok att säga båda)
  2. Kräver åtgärd. Ibland kan de shave:as av och ibland krävs kirurgi.
  3. Skickas alltid för PAD då amelanoiskt melanom är diff diagnos
46
Q

Nämn några diagnoser som orsakar subepidermala blåsor

(4) Finns fler

A
  1. Bullös pemifigoid
  2. Dermatitits herpetiformis
  3. TEN
  4. Erytema multiforme
47
Q

Nämn några diagnoser som orsakar intraepidermala blåsbildningar

(4) Finns fler

A
  1. Eksem
  2. Herpes simplex
  3. Pemfigus
  4. Herpes zoster
48
Q

A - 58-årig kvinna, arbetar som pilot. Söker pga en upphöjd hudförändring på höger näsborre sedan 6 månader

B - Benmärgstransplanterad och immunosupprimerad 48årig man. Söker pga besvärlig klåda sedan 2månader. Även patientens hustru upplever klåda.

C - Man med hypotyreos söker pga vita utslag på huden.Utslagen finns i axiler, handryggar och pubisregionen.

D - En 45-årig kvinna med ledvärk av oklar genes. Röker. Har även mycket mjäll/fjällning i hårbotten..

A

A. Basaliom

B. Skabb

C. Vitiligo

D. Psoriasis

49
Q

Nämn några anledningar till kroniska bensår

A
  1. Venösa bensår
  2. Arteriella bensår
  3. Diabetessår
  4. Hypertoni
  5. Vaskulit
  6. Tumör
50
Q

A. Student som nyligen köpt en soffa som hon hittade på Blocket. Har senaste dagarna märkt kliande lesioner vid fotlederna. I samband med städning hittar han dessa djur i hemmet.

B. 48årig diabetiker som senaste månaden besvärats av dessa papulösa, kliande utslag på volarsidan av handlederna. Vid inspektion av munslemhinnan noterar Du vita stråk (infälld på bilden).

C. 16 årig frisk pojke med hudlesioner i ansiktet och pannan.

D. 26årig man med miktionssveda och purulent flytning från uretra sedan några dagar. Ingen feber. Bilden visar vad Du ser vid direktmikroskopi av uretrautstryk.

A

A. Vägglöss

B. Lichen ruber

C. Acne vulgaris

D. Gonorré

51
Q
  1. Vad kan man se histologiskt vid bullös pemfigoid?
  2. Kan man stärka bullös pemifoid diagnosen på något sätt?

(2)

A
  1. Subepidermal blåsbildning med infiltration av eosinofila leukocyter
  2. Serologisk kan IgG antikroppar påvisas som är riktade på basalmembranet (det är en autoimmunsjukdom)

Immunoflorescens kan också påvisa IgG samt C3 längs basalmembranet

52
Q

Vad finns det för typer av handeksem?

(3)

A

Atopiskt (sök efter t.ex. pollenallergi)

Allergiskt (se på ämnen i arbetet)

Icke-allergiskt (slitage, tvättning av händerna)

53
Q

Vad ges i fallen av starka handeksem?

A

Stark steroidkärm kombinerat med mjukgörande dagligen, sedan nedtrappning

54
Q

Vad bör den anamnestiska detaljen av att ett sår börjat med ett myggbett möjligtvis leda dig till?

A

Neurodermit

55
Q

A. Sven, 68 år. Väsentligen frisk förutom lätt hypertoni och artrosbesvär i knäna. För ett drygt 1 år sedan noterade han en envis ‘plita’ på näsan. Efter några månader uppstod ett litet fuktande, tidvis blödande, sår som med tiden ökat i storlek. Ingen värk eller ömhet.

B. Jonas, 7 år. Kom till vårdcentralen i sällskap med modern. Sedan några dagar fuktande utslag på hakan och ena kinden. Opåverkad, ingen feber.

A

A. BCC

B. Impetigo

56
Q

C. Gunnar, 55 år. Bilförsäljare med lättare gastritbesvär och migrän, f.ö. frisk. Tar av och till Alvedon och antacida. Sedan ett par år besvärats av intensiv klåda kring höger ankel. Minns inte om det var något särskilt som utlöste besvären; möjligen startade det efter myggbett. Mest klåda på kvällen, då han inte kan låta bli att riva i området. Han har inte haft någon trombos eller lokalt trauma i benet. Ingen svullnadstendens. Prövat Propyderm kräm utan någon större effekt, men inte testat någon annan typ av lokalbehandling. Senaste tiden fått allt mer besvär då klådan även stört nattsömnen.

D. Helen, är en 42-årig kvinna med KOL f.ö. frisk. Det senaste året har hon besvärats av utslag på bägge fotsulorna. Tidvis haft liknande besvär på ena handen. Huden ömmar lite grann när hon belastar foten, men det kliar inte. Berättar att utslagen tidvis varit nästan helt borta för att däremellan blossa upp. Inte märkt någon koppling till hennes mediciner - Serevent och Pulmicort spray - som hon använt sedan många år tillbaka. Förutom utslagen på fötterna finner du inget anmärkningsvärt i hudstatus. Provtagning av kollega har inte visat någon förekomst av dermatofyter.

A

C. Neurodermit

D. PPP

57
Q

Vad är typiskt, histopatologiskt, för psoriasis?

A
  1. Förtjockad epidermis (akantos) och hornlager (hyperkeratos)
  2. Kvaravarandecellkärnor hos keratinocyterna
  3. Stratum granulosum saknas
  4. Kraftig infiltration av T-celler

FINNS MER

Akantos, parakeratos, lymfocytinfiltration i dermis och vidgade kärl i apikala dermis.

58
Q

Vad är rutinbehandling vid lätt/måttlig psoriasis?

A

Lokal Grupp III steroid med eller utan D-vitamin

59
Q

Vilka lokala biverkningar kan finnas till långvarig stark steroid-behandling?

(6 exempel)

A
  1. Hudatrofi
  2. Strie
  3. Akne
  4. Rosacea
  5. Maskering av infektioner
  6. Kontaktsensibilisering

FINNS MER

60
Q

(Diagnos och behandling)

A. 45-årig ljushyad kvinna. Söker pga en nytillkommen leverfläck på vänster vad sedan 3 månader.

C. 22 årig läkarstudent. Tidigare helt frisk. Bor i korridor i Flogsta. Gillar att resa liksom sina korridorskompisar. Sedan någon månad besvärligt kliande utslag på olika delar av kroppen. Någon korridorskompis har liknade besvär. Symptomen blir bättre i perioder när han bor hos sin flickvän.

A

A. MM. Excision

C. Insektsbett/löss; kontakta Anticimex eller leta insekter själv

61
Q

(Diagnos och behandling)

B. 5 årig flika. Tidigare helt frisk. Går på dagis. Någon veckas anamnes på utslag på kinderna. Utslagen tenderar att breda ut sig.

D. 72 årig kvinna med hjärtsvikt. Icke rökare. Tidigare djupventrombos. Söker p g a sår på underbenen. Inga besvär distalt på fötterna.

A

B. Impetigo. Tvätta med två och vatten. Alt väteperoxid alt. Antibiotika

D. Venösa bensår. Kompression

62
Q

Vad visar bilden?

A

A. Urtikaria

B. Basaliom

C. Hårlöss

D. TEN, Steven Johnson

63
Q

Paitent med pollen-allergi och anamnes av astma och barn-utslag i familjen

  1. Vad visar bilden?
  2. Vad är behandlingen?
  3. Diff- diagnoser?
A
  1. Atopiskt eksem
  2. Svag kortison salva 2x i en vecka sedan x1 i veckan tillsammans med mjukgörande
  3. Kontakt allergi (smink, hudvård mm.)

Sebborisikt eksem

64
Q

Vid misstänkt atopiskt eksem vad ska man undersöka?

(3)

A
  1. Övriga atopiska symtom (eksem i veck, armhålor, armbåfar, glutealt, öronsnibbar)
  2. Palmar hyperlinearitet
  3. Provtagning lågt diagnostiskt värde trots att IgE mätiningar och T-cells rubbningar kan komplettera, används väldigt sällan
65
Q

Atopiskt eksem har ofta högre risk för infektioner, vilka typer och vad orsakar dessa?

A
  1. Impetigo (staf aureus, Streptokocker)
  2. Mollusker (poxvirus)
  3. Verruca vulgaris (HPV)
66
Q

Vad försämrar atopisk hud?

(6)

A
  1. Kyla, vinter
  2. Minskad solexponering
  3. Låg luftfuktighet
  4. Rivning
  5. Stress
  6. Infektioner
  7. Svettning
67
Q

Vilken krämtyp kan förvärra atopiskt eksem?

A

Karbamid-innehållande

68
Q

A. Benmärgstransplanterad och immunsupprimerad 48-årig man med nodulära förändringar på båda händerna.

B. 22-årig kvinna som senaste veckan nyligen fått antibiotika behandling med Avelox (Moxifloxacin) mot misstänkt pneumoni.

A

A. Verruca vulgaris (HPV)

B. Erytema multiforme (antibiotika)

69
Q

C. 50-årig kvinna som vistas mycket i naturen. Inkommer med detta asymptomatiska hudutslag

D. 14-årig flicka som nyligen fått ett marsvin. Hon har haft dessa kliande utslag sedan 1 vecka. Mår dåligt. Bilden till höger visar vad Du ser vid direktmikroskopi av skrapmaterial från fjällningen

A

C. Erytema migrans (Borreila, fästningbett)

D. Tinea corpuris/ringorm (från marsvin)

70
Q

Hypothyreos patient, inga större förvärrande faktorer. Främst kosmetiskt störande och irriterande inte kliande.

  1. Vad ses på bilden?
  2. Vad är behandlingen?
  3. Diff-diagnoser?
A
  1. Rosacea
  2. Metronidazol-kräm alt azeleinsyre-kräm
  3. SLE, Sebboroiskt eksem, Perioral dermatit
71
Q

Hur uppstår kontaktsensibilisering?

A

Langerhanska celler presenterar antigen som passerat in i huden för T-celler som sedan startar proinflammatoriskt cytokinsvar vid nästa kontakt (tar ca 1 vecka)

72
Q

A. Henry, 76 år, f.d. lantbrukare. Söker p.g.a. skrovliga hudförändringar spritt på bägge handryggarna och på hjässan, men inte på andra ställen i hårbotten. Han har haft förändringarna i åtminstone 5 års tid och tycker att de har blivit något flera, och vissa har blivit lite tjockare med tiden. Inte kliat eller blött.

B. Gustav, 10 år. Modern kontaktar vårdcentralen med anledning av en långsamt tillväxande svullnad av vänster örsnibb. Enligt mamman debuterat ett par månader före besöket. Pojken har hela tiden verkat pigg som vanligt och har inte haft några känningar av värk, ömhet eller klåda i örat. Ingen anamnes på något trauma, ingen feber. Förändringen har sett tämligen oförändrad ut under de senaste veckorna. Vid palpation känner Du en viss konsistensökning i örsnibben, men den är inte fluktuerande eller värmeökad.

A

A. Aktinisk keratos

B. Lymfocytom

73
Q

Diagnos och behandling

A. 68-årig ljushyad kvinna. Bor tidvis i Spanien. Söker pga en nytillkommen skrovlig hudförändring på höger kind sedan 6 månader.

C. 46-årig kvinna. Tidigare besvär med ”bölder” i hårbotten. Har nu två fritt förskjutbara resistenser på vänster kind.

A

A. Aktinisk keratos

Kryobehandling

C. Aterom

Extraktion efter insicion av cysta

74
Q

B. 26-årig kvinna. Tidigare helt frisk. Inga hudbesvär tidigare, Ny partner sedan någon månad. Söker akut pga svidande utslag på underläppen sedan någon dag.

D. 8-årig pojke som med föräldrar söker pga klåda i hårbotten och håravfall. I samband med besöket tittar du på några tappade hårstrån med förstoringsglas.

A

B. Herpes labialis

Nukleosid-analog

D. Hårlöss

Luskam eller dimetikon eller växtolja

75
Q

Hur utreds svamp?

A
  1. Skrapning längs kanten av hudförändringen
  2. Preparat läggs på objektglas och lyseras
  3. Mikroskoperas för svamphyfer och sporer
  4. Odling kan utföras för bestämning av typ
76
Q

Hur behandlas svamp?

A
  1. Imidazol är go-to antimykotika vid lokalbehandling
  2. Gr II steroider kan läggas till, t.ex. vid kliande utslag
  3. Terbinafin är andra vanligaste som kan användas systemiskt och har sina indikationer
77
Q

A.

B.

C.

D. En 38-årig tidigare frisk man som söker med 4–5 dagars anamnes på ischiasliknande smärtor i höger ben och fläckvisa, lätt kliande och svidande hudutslag framtill på höger lår sedan i 2 dagar.

A

A. Alopecia areata

B. Lymfocytom

C. BCC

D. Herpes zoster

78
Q
A
79
Q
A