Brännskador

Question 1

Omedelbara livräddande insatser vid brännskada - primary survey?

Answer 1

1. Stoppa brännskadeprocessen - kyla
2. Säkra luftväg - Identifiera inhalationsskada/ödem
3. Säkra saturation och ventilation
4. Ge vätska

Question 2

Indikationer för intubation?

Answer 2

1. Tecken till luftvägsobstruktion - heshet, stridor, användning av accessorisk andningsmuskulatur, indragningar
2. Omfattande brännskada med mer än 40-50 % av kroppsytan
3. Omfattande eller djupa brännskador i ansiktet
4. Brännskador i munnen
5. Signifikant ödem eller risk för ödem
6. Sväljningssvårigheter
7. Tecken på dålig ventilering - kan inte hosta upp slem, andningströtthet, sänkt ventilation eller saturation
8. Medvetandesänkning
9. Cirkumferenta fullhudsskador runt halsen
10. Förebyggande inför transport

Question 3

Exempel på tre orsaker till B-problem

Answer 3

1. Hypoxi
2. Kolmonoxidförgiftning
3. Inhalationsskada

Question 4

Vad är carboxyhemoglobin?

Answer 4

Ett stabilt komplex mellan kolmonoxid och hemoglobin - bildas i erytrocyterna när hemoglobin exponeras för kolmonoxid - kolmonoxid har en affinitet till hemoglobin 200 gånger starkare än syre

Question 5

När ska man misstänka kolmonoxidförgiftning?

Answer 5

Brännskada i ett stängt/slutet utrymme

Question 6

Hur diagnosticerar man kolmonoxidförgiftning?

Answer 6

Genom att mäta carboxyhemoglobin i blod

Question 7

Behandling mot kolmonoxidförgiftning?

Answer 7

100 % syrgas i en mask utan återandning i 4-6 timmar

Question 8

Tecken på cyanidförgiftning?

Answer 8

Kvarvarande oförklarlig metabolisk acidos

Question 8

Hur mäts saturation vid kolmonoxidförgiftning?

Answer 8

Med artärblodgas - POX är inte tillförlitlig pga kan inte skilja mellan Hb mättat med syre eller kolmonoxid

Question 9

Vad innebär inhalationsskada?

Answer 9

Giftig rök leder till cellnekros i djupa luftvägarna som leder till ödem och sänkt diffusionsförmåga

Question 10

Vad är faran med cirkumferenta brännskador?

Answer 10

Bränd hud är inte elastisk - kan hindra andningsarbete runt hals/torax och ge compartmentsyndrom på extremiteter

Question 11

Hur utvärderas perfusion/blodtryck vid brännskada?

Answer 11

Blodtryck kan vara svårt att mäta vid brännskada - sätt urinkateter och mät urinmängd

Question 12

Hur mycket vätska ska en brännskadepatient ha?

Answer 12

2 ml Ringeracetat x kroppsvikt i kg x procent av kroppsytan med fullhuds och djup delhudsskada = total vätskemängd första dygnet

Question 13

Hur utvärderas vätsketerapin?

Answer 13

Urinkateter

Question 14

Hur fort ska vätska ges till en brännskadepatient?

Answer 14

Hälften av den totala vätskemängden ges under de första 8 timmarna, resterande hälften ges under följande 16 timmar under första dygnet

Question 15

Mål för urinproduktion?

Answer 15

0,5 ml/kg/timme för vuxna
1 ml/kg/timme för barn under 30 kg

Question 16

Vad gör man om patientens urinproduktion är lägre än målet?

Answer 16

Ökar hastigheten på vätsketillförseln - och omvänt minskar hastigheten om pat kissar för mkt

Question 17

Vid hur stora brännskador ger man vätskeregim hos vuxna?

Answer 17

Vid 20 % av kroppsytan skadad med djup delhudskada eller fullhudskada

Question 18

Vid hur stora brännskador ger man vätskeregim till barn?

Question 19

Hur mycket vätska ska man ge till ett barn?

Answer 19

3 ml/kg/% av kroppsytan som är bränd

Question 20

Vilken typ av vätska ska barn ha?

Answer 20

Barn under 30 kg ska ha tillsats av 5 % glukos i Ringer acetat

Question 21

Vad kan hända om pat får för lite vätska?

Answer 21

Hypoperfusion som ger änd-organskada

Question 22

Vad kan hända om pat får för mycket vätska

Answer 22

Ökat ödem som kan ge fördjupad brännskada eller compartmentsyndrom i buk eller extremitet

Question 23

Ska brännskadepatienter övervakas med EKG?

Answer 23

Ja, används för att upptäcka arrytmi som kan vara första tecken på hypoxi eller elektrolytrubbning

Question 24

Vad innebär 1 % regeln?

Answer 24

Patientens handflata och fingrar motsvarar 1 % av kroppsytan - bra att använda som mått vid oregelbundna skador

Question 25

Vad innebär 9 % regeln?

Answer 25

Den vuxna kroppen kan delas in i anatomiska regioner som är faktorer till 9

Question 26

Hur indelas kroppen enligt 9 % regeln?

Answer 26

En sida huvud 4,5
En sida arm 4,5
En sida torso 18
En sida ben 9

Huvud framsida + baksida 4,5 + 4,5 = 9
Arm framsida + baksida = 4,5 + 4,5 = 9
Torso framsida + baksida = 18 + 18 = 36 %
Ben framsida + baksida 9 + 9 = 18 %
Skrevet 1 %

Question 27

Varför behöver man inte räkna in ytliga brännskador/ytliga delhudsskador i ytprocenten?

Answer 27

Vid ytlig delhudsskada är epidermis intakt och man behöver inte ge vätsketerapi

Question 28

Behöver brännskadepatienter profylaktisk antibiotika?

Answer 28

Nej

Question 29

När ska en brännskadepatient få smärtlindring?

Answer 29

När den är stabil - pat kan vara orolig av hypoxi eller hypovolemi snarare än smärta - smärtlindring kan maskera symptom på sviktande ventilation och cirkulation

Question 30

Hur behandlas kemiska brännskador?

Answer 30

1. Borsta bort torrt pulver om det fortfarande sitter kvar
2. Skölj med ljummet vatten i minst 20-30 minuter

Question 31

Vad avgör avgör allvarlighetsgraden av en kemisk brännskada?

Answer 31

1. Tid - Hur länge ämnet varit i kontakt med hud/vävnad
2. Koncentration - Hur koncentrerad kemikalien är
3. Mängd - Hur mycket av ämnet som varit i kontakt

Question 32

Vad skiljer sura och basiska kemikalier?

Answer 32

1. Sura ger koagulationsnekros som delvis hindrar att ämnet tränger in
2. Basiska ämnen ger liquefierande nekros och tränger djupare ner i vävnaden - man måste skölja längre tid

Question 33

Vad utmärker elektriska brännskador?

Answer 33

1. Risk för arrytmi
2. Risk för nervskada och trombos pga strömmen färdas i nerver och i kärl
3. Djupa brännskador under intakt hud
4. Risk för rhabdomyolys

Question 34

Hur förändras vätskeregimen vid elektriska brännskador?

Answer 34

Vätskemängd
4 ml x kg x % kroppsyta för alla åldrar tills klar urin

Urinmängd
1,5 ml/kg/timme för alla åldrar tills klar urin