Basgruppsfall 7 - Maria Olsson Flashcards

1
Q

Hur många njurar finns det i människokroppen?

A

Det finns två.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv njurarnas utseende och storlek.

A

Njurarna är två bönformade och rödaktiga organ. Storleken på njurarna är ungefär den av en knuten näve. De är cirka tio centimeter långa, sex centimeter breda och tre centimeter tjocka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Förklara var i kroppen njurarna är placerade.

A

Njurarna befinner sig högt upp på den posteriora bukväggen, bakom peritoneum. De sträcker sig från den tolfte ryggkotan ned till den tredje ländkotan. Höger njure befinner sig på en lite lägre position än vad vänster njure gör.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är en hilus? Vad finns i hilus på njuren?

A

I mitten på den konkava strukturen så finns det en öppning (hilus). Hilus penetreras av en urinledare, en njurartär, en njurven, lymfkärl samt nerver.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilken artär och ven går in i njuren? Hur delar de upp sig?

A

Njurartären (arteria renalis dexter/sinister) kommer från aortan (aorta abdominalis) och delar upp sig i fyra eller fem grenar innan den når hilus hos njuren. Njurvenen (vena renalis dexter/sinister) delar upp sig i fyra vener (venae renalis). De för blodet till nedre hålvenen (vena cava inferior).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad finns i det ihåliga uttrymmet som hilus öppnar upp till?

A

Hilus öppnar upp till ett ihåligt utrymme, som är omgivet av parenkym (den funktionella vävnaden i ett organ). I öppningen finns det bland annat njurkalk (renala calices), vilket är koppformade rörstrukturer vilka samlar upp urinen som parenkymet filtrerar ut från blodet. Det finns två stycken njurkalkar i varje njure, calyx major och calyx minor, vilka tillsammans utgör njurbäckenet (pelvis renalis). Urinen går sedan från njurbäckenet och urinledaren till urinblåsan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Beskriv njuren översiktigligt histologiskt.

A

Njuren täcks ytterst av en kapsel. Kollar man på en njure histologiskt så ser man en mörkare yttre region (cortex, bark) samt en ljusare inre region (medulla, märg). I njurbarken så finner man glomerulära celler, kapillärer samt tubuli. Njurmärgen är uppdelad i njurpyramider, mellan 8 och 18 sådana. Toppen av dessa pyramider slutar i njurkalken (minor calyx), och här flödar urin från pyramiden in i njurkalken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur mycket väger en njure?

A

En njure väger 115-155 gram hos kvinnor, och 10% mer hos män.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur mycket av hjärtminutvolymen får njurarna?

A

20-25%.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv hur njurartären delar upp sig.

A

Njurarna har ett kärlsystem där njurartären delar upp sig i ett antal grenar, för att sedan bilda interlobära artärer (njurartär mellan njurlober [pyramiderna]) som i sin tur övergår till bågformade artärer (arteriae arcuatae renis). Dessa bågformade artärer går sedan mot gränsen till njurbarken, där de delar upp sig till flera afferenta arterioler som går in i njurbarken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv, i korta drag, vad 3a, 3b, 4, 9, 10 och 11 visar.

A

3a och 3b visar på podocyters fotutskott, samt podocyter.

4 visar Bowmans kapsel.

9 visar den afferenta arteriolen.

10 visar på glomerula kapillärer.

11 visar den efferenta arteriolen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är en nefron? Hur många nefroner består varje njure av?

A

En nefron är den funktionella enheten i njuren. Det finns mellan 800 000 och 1 200 000 nefroner i varje njure.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur sammanbinds nefronerna med varandra?

A

De är självständiga, tills deras initiala samlingsrör går ihop med andra samlingsrör.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad består en nefron av?

A

En nefron består av en korpuskel (glomerulus och Bowmans kapsel) samt tubuli (epitelstruktur bestående av många delar där filtratet blir till urin).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad består glomerulus av?

A

Glomerulus består av små blodkärl (glomeruluskapillärer) med endotelceller och stödjeceller. Endotelcellerna omger lumen, medan stödjecellerna kallas för podocyter (3a och 3b).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är en podocyt? Beskriv dem.

A

I glomerulus så finns det små blodkärl (glomeruluskapillärer), med endotelceller och stödjeceller. Endotelcellerna omger lumen, medan bakom dem så finns det stödjeceller som heter podocyter.

Dessa podocyter finns i två former, dels delarna som går längs med kapillärerna (fotutskott) och dels dess cellkropp. Mellan fotutskotten så finns det snåror, genom vilka blod kan filtreras.

17
Q

Beskriv snårorna som finns mellan podocyternas fotutskott.

A

Snårorna är täckta av snårdiafragma (“slit diaphragm”), vilket består av en rad olika cellytproteiner såsom nefrin, podocalyxin och P-kadherin. Dessa proteiner hindrar stora makromolekyler (till exempel serumalbumin och gammaglobulin) från att passera, och gör så att de stannar kvar i blodet.

18
Q

Beskriv Bowmans kapsel.

A

Bowmans kapsel är första delen av nefronet, och består av två lager. Det parietala lagret består av ett enkelt skivepitel, medan det viscerala lagret består av pdocyter. Inuti kapsel så finns det ett kapillärnät, som heter glomerulus, där den första filtreringen av blodet görs. Primärurinet samlas sedan upp i kapsel och åker sedan ut i proximala tubuli.

19
Q

Vad är det, effektivt sett, som hamnar i Bowmans kapsel?

A

Vad som filtreras ut, och hamnar i Bowmans kapsel, är effektivt sett blodplasma; alltså allt förutom blodkroppar och stora proteiner. Detta är primärurinen, och förs sedan ut ur glomerulus och in i proximala tubuli.

20
Q

Förklara vad det hydrostatiska och kolloidosmotiska trycket är.

A

Det hydrostatiska trycket är trycket som genereras av vätskan mot kapillärväggen.

Det kolloidosmotiska trycket uppstår till följd av koncentrationsgradienter.

21
Q

Förklara hur njurens funktion styrs av det hydrostatiska och kolloidosmotiska trycket.

A

Vad som styr njurens funktion är de två formerna av tryck som förekommer, det hydrostatiska och kolloidosmotiska trycket. Det hydrostatiska trycket (kraften som genereras av vätskan mot kapillärväggen) från den afferenta kapillären är 55 mmHg. Mottrycket från är endast 15 mmHg. Det finns även ett kolloidosmotiskt mottryck (osmotiskt tryck till följd av koncentrationsskillnader [till exempel plasmaproteiner]), vilket ligger på 30 mmHG. Nettoskillnaden i tryck är 10 mmHg (55 - 30 - 15 = 10). Det är denna nettoskillnad i tryck som bidrar till filtreringen, och att det därmed kan bildas 180 liter primärurin varje dygn.

22
Q

Vad sker i proximala tubuli?

A

Det är i proximala tubuli, som kommer efter Bowmans kapsel, som det sker ett återupptag av all glukos, alla aminosyror, ungefär 75% av allt salt och vatten samt 90% av vätekarbonat.

23
Q

Hur påverkar filtrering och reabsorption i njurarna varandra?

A

Det påverkar sig på så sätt att ju mer som filtreras genom glomerulus, desto mer kommer att återabsorberas i proximala tubuli. Denna process drivs alltså av starlingkrafter, vilket är den skillnad som finns mellan det kolloidosmotiska och hydrostatiska trycket. Det innebär att ifall mycket filtreras genom glomerulus, ju mer kommer det kolloidosmotiska trycket att påverkas vilket pådriver en reabsorption.

24
Q

Var finns Henles slynga?

A

Henles slynga är nedsänkt i märgen, och är en fortsättning på proximala tubuli.

25
Q

Vad sker i Henles slynga?

A

Henles slynga är egentligen uppdelad i två delar, en nedåtstigande del och en uppåtstigande del. I den nedåtstigande delen så är permeabiliteten för vatten hög, vilket innebär att det sker en kraftig utsöndring av vatten tillbaka till blodbanan då det följer sin koncentrationsgradient.

I botten av Henles slynga så blir filtratet som mest koncentrerat. I den uppåtstigande delen av Henles slynga så minskar koncentrationen av salter dock, vilket beror på att permeabiliteten av joner är högre och salterna därför kan återabsorberas av den omgivande miljön.

26
Q

Var finns den juxtaglomerulära apparaten och macula densa?

A

Den juxtaglomerulära apparaten har fått sitt namn för att den finns bredvid glomerulus. Den återfinns mellan den afferenta och efferenta arteriolen, samt distala konvulerade tubuli. Macula densa är en del av distala konvulerade tubuli.

27
Q

Vad gör den juxtaglomerulära apparaten och macula densa?

A

Det är i den juxtaglomerulära apparaten som renin bildas, något som kan utsöndras till följd av en rad olika anledningar (vilket diskuterats mer djupgående i basgruppsfall 6). Anledningarna kan vara förändring i tryck i den afferenta arteriolen (baroreceptorer) och nervpåverkan.

Macula densa känner av trycket i vätskan som flyter förbi, något som är tätt sammankopplat med mängden salt som finns i vätskan. Detta innebär att ifall koncentrationen av salt (NaCl) ökar, så kommer reninutsöndringen att minska. Detta görs för att njuren skall signalera till kroppen att minska på blodflödet, eftersom njuren annars inte hinner med.

28
Q

Hur reglerar macula densa blodflödet?

A

“Ifall det förekommer en hög koncentration av salter i urinen (vilket finns i distala tubuli) så inser macula densa (kemoreceptorer) att saker och ting går för snabbt, och att det därför är viktigt att sänka hastigheten på flödet av blod genom de afferenta arteriolerna. Den sänker därför reninutsöndringen.” - Basgruppsfall 6, förklaring till saltkoncentrationen i filtratet (urinen) och dess relation till blodflöde.

29
Q

Vad sker med vätskan efter att den har passerat den juxtaglomerulära apparaten? Vilka hormoner spelar roll här?

A

Vätskan fortsätter sedan genom distala tubuli, vilket är var en finreglering av vatten- och salthalten sker. Vätskan fortsätter sedan genom distala tubuli till samlingsrören. I båda delarna så sitter det natriumkaliumpumpar som är styrda av hormonet aldosteron. Ju mer aldosteron, desto fler pumpar får vi. Aldosteron bidrar alltså till att salter återabsorberas av kroppen, och då ökar även vattenåterabsorberingen. Antidiuretiskt hormon påverkar också här, och det är vattentransporten i distala tubuli som regleras av hormonet.

30
Q

Vilka två kategorier kan glomerulär sjukdom delas in i?

A

Glomerulär sjukdom kan delas in i två breda och överlappande syndrom baserat på karaktären på protein- och cellkvarlämningar i urinen och de associerade symptomen: nefritiskt och nefrotiskt syndrom.

31
Q

Beskriv nefritiskt syndrom.

A

Nefritiskt syndrom är associerat med sjukdomar som skapar inflammation i de glomerulära kapillärerna, mesangiala cellerna samt podocyterna. Inflammation här leder till att öppningar i filtreringsbarriären skapas, vilket tillåter celler och vissa mängder protein att lämna blodflödet och gå in i tubuli. Detta kan då märkas i urinen, dels som proteinuri, men även till följd av att den innehåller röda blodkroppar (urinen är därför blodaktig).

32
Q

Beskriv nefrotiskt syndrom.

A

Laboratoriesvaren visar på att Maria har låga mängder albumin i blodet, och förhöjda nivåer av albumin i urinet (proteinuri). Hon har även gått upp kraftigt i vikt, vilket är relaterat till hennes ökade vätskeretention. Hon har dock inget blod i urinen. Dessa symtom ses ofta tillsammans med en sjukdom som kallas för minimal change disease. Det innebär att det har skett en förlust (fusion) av “fotutskotten” hos podocyterna, vilket gör så att albumin åker ut med urinen.