Basgruppsfall 11 - Jan-Erik Jonsson Flashcards
Vilken är den första, tillfälliga, platsen för hematopoes? Var härrör den “definitiva hematopoesen” från?
Under de första veckorna av embryologisk utveckling så är det den embryonala gulesäcken som är en tillfällig plats för hematopoes. Denna anses dock endast vara en form av “primitiv hematopoes”, medan den “definitiva hematopoesen” härrör från en population av stamceller som uppkommer vid aorta-könskörtlar-urnjure-regionen i embryot. Tron är att dessa utgör ursprunget till de hematopoetiska cellerna i levern, mjälten och benmärgen.
Vilka organ är, under ungefär sex månader i fosterstadiet, de stora hematopoetiska organen i kroppen? Var sker hematopoesen därefter?
Från sex veckor till ungefär 6-7 månader i fosterstadiet så är det lever och mjälten som är de stora hematopoetiska organen i kroppen. Även placentan bidrar. Efter 6-7 månader så tar benmärgen över, och blir den viktigaste platsen för hematopoes. Under vanlig barndom och vuxet liv så är benmärgen den enda källan till nya blodceller.
I vilka delar av kroppen sker hematopoesen i vuxen ålder? Sker det någon förändring från tidigt liv?
Under tidig barndom så är all benmärg hematopoetisk (röd märg), men benmärgen i rörbenen ersätts allteftersom under barndomen. Detta innebär att som vuxen så har man endast hematopoetisk märg i det centrala skelettet (ryggmärg, bäcken [40%], sternum och revben) samt de proximala ändarna av lår- och överarmsben.
Vad är extramedullär hematopoes?
Vid sjukdom så kan hematopoes återupptas i lever och mjälte.
Vilken typ av cell är ursprunget till alla blodceller?
Det är multipotenta (i viss litteratur benämnda som pluripotenta) stamceller som återfinns i benmärgen.
Hur delar det hematopoetiska stamträdet upp sig?
Det hematopoetiska trädet byggs upp av progenitorceller som gradvis specialiseras till funktionella blodceller. Vissa celltyper kan bildas via olika utvecklingsvägar. Megakaryocyter/erytrocyter-progenitor och granulocyter/monocyter-progenitor utgör en gren, medan lymfocyterna (common lymphoid progenitor) utgör den andra. Blodcellsproduktionen upprätthålls via att progenitorceller och stamceller delar sig.
Vad är cytokiner?
Cytokiner är lösliga peptider och proteiner som utsöndras från celler, och reglerar många olika delar av hematopoesen. Deras två huvudsakliga funktioner är att deltaga i immunsystemet, och stimulera till bildandet av röda och vita blodkroppar.
Vad kan tillverka cytokiner?
Cytokiner kan tillverkas av såväl stöd- som blodceller: allt från immunceller såsom makrofager, B-lymfocyter, T-lymfocyter och mastceller till endotelceller, fibroblaster och stromala celler.
Beskriv stem cell factor (SCF).
SCF, även känd som stålfaktor, är en cytokin som uttrycks av ett antal olika celltyper. SCF binder till en tyrosinkinasreceptor som uttrycks på alla HSC. Ifall receptorn är defekt så minskar antalet HSC, huvudsakligen till följd av att SCF förhindrar HSC-apoptos. När SCF är bundet till membranet så kan det hjälpa till med förflyttning, vilket har att göra med osteoklaster.
Beskriv trombopoietin (TPO).
TPO är den huvudsakliga cytokinen som reglerar utvecklingen för megakaryocyter och trombocyter. Det har också en positiv påverkan på repopulation av HSC.
Beskriv granulocyte-macrophage colony-stimulating factor (GM-CSF).
GM-CSF är ett glykoprotein som har en central roll i stimuleringen av den myeloidiska cellvägen. Det leder till en ökad produktion av neutrofiler, eosinofiler och monocyter-makrofager.
Beskriv granulocyte colony-stimulating factor (G-CSF) och macrophage colony-stimulating factor (M-CSF).
Dessa två glykoproteiner bidrar till den slutliga utvecklingen av granulocyter samt monocyter-makrofager/dendritiska celler, respektive.
Beskriv interleukin-3 (IL-3).
Detta cytokin produceras till en stor grad i levern och njurarna, och har en bred effekt på cellutvecklingen.
Beskriv interleukin-5 (IL-5).
Detta är ett glykoprotein som, bland annat, deltar i det sista steget för föregångarna till eosinofila granulocyter.
Beskriv erytropoietin (EPO).
Detta är en homolog till TPO, och produceras huvudsakligen av njurarna men även till viss del av levern. Detta cytokin bidrar till erytropoesen (utvecklingen av röda blodkroppar). Vid brist på syre i kroppens vävnader, hypoxi, så ökar produktionen av EPO. EPO är inte nödvändigt för de tidiga stegen i progenitors åtagande att gå i erytrocytutvecklingsvägen, men det är ett måste för att proerytroblaster skall kunna bildas.
Hur går trombocytopoesen till?
Megakaryocyter ligger i blodkärlsväggen, eftersom de kommer att fragmenteras och bilda tusentals trombocyter. Megakaryocyter bildas genom endomitos, vilket innebär att en fördubbling av kromosomantalet sker till följd av att kromosomdelningen sker utan en efterföljande cytokines. Trombocytproduktionen styrs av TPO. Mängden TPO som når benmärgen står i omvänd relation till mängden trombocyter i blodbanan, eftersom trombocyterna har en receptor som sänker mängden TPO. Skulle det vara mycket trombocyter så blir det lite TPO, och vice versa.
Beskriv granulocytopoesen och monocytopoesen.
Via den myeloida cellutvecklingsvägen så bildas en granulocyt/monocyt-progenitor (GMP). I benmärgen så kan en promonocyt bildas. I blodet så differentierar den till en monocyt. I olika vävnader så är det en makrofag, till exempel kupfferceller i levern, microglia i centrala nervsystemet, histiocyter eller osteoklaster i benmärgen. Makrofager är långlivade, flera månader.
Det kan även bildas en myeloblast, vilket följs av en pro-myelocyt. Här börjar produktionen av granula, vilket är viktigt för att döda bakterier och signalera till immunförsvaret. Först har man azurofil granula (hydrolaser, lysozym, elastas), vilket sedan blir till specifik granula (B12BP, lysozym och PLA). Då är det en myelocyt, vilket följs av en bandcell som utvecklas till basofil, neutrofil och eosinofil.
