Basgruppsfall 4 - Jonas Rylander Flashcards

1
Q

Vilka är de fyra rummen i hjärtat?

A

Höger förmak, höger kammare. Vänster förmak, vänster kammare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är förmakarnas uppgift?

A

Förmakarna tar emot blod från systemkretsloppet och lungkretsloppet, och dumpar sedan det i kamrarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Från vad tar höger förmak emot blod?

A

Höger förmak tar emot blod från nedre och övre hålvenen, det vill säga Vena. cava inferior och superior. Den tar även emot blod från koronarsinus (sinus coronarius).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Från vad tar vänster förmak emot blod?

A

Vänster förmak tar emot från lungvenerna (Vv. pulmonales), vilka kommer med syrerikt blod från lungorna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad skiljer förmakarna åt?

A

Det interatriella septumet (septum interatriale).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad skiljer kammarna åt?

A

Det interventrikulära septumet (septum interventriculare).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

En av kammarna har betydligt kraftigare muskulatur än den andra kammaren. Vilken kammare har kraftigare muskulatur, och varför är det så?

A

Det är vänster kammare som har kraftigare muskulatur (10-12 mm), jämfört med höger kammare (3-4 mm). Detta beror på att det krävs mer kraft för att pumpa ut blodet till systemkretsloppet än det gör till lungkretsloppet. Detta leder också till att trycket i systemkretsloppet är avsevärt högre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Det finns fyra klaffar i hjärtat. Vilka är dessa klaffar, var sitter de och vad är deras uppgift?

A

Det är samtliga klaffars uppgift att släppa in, alternativt ut, och blockera blod.

Segelklaffarna, även kallade atrioventrikulärklaffarna, sitter mellan förmakarna och kammrarna och har fått namnet eftersom de liknar tunna segel. Mellan höger förmak och kammare så sitter tricuspidklaffen/högra atrioventrikulära klaffen (valvula tricuspidalis/valva atrioventricularis dextra). Mellan vänster förmak och kammare så sitter mitralklaffen/bikuspidalisklaffen/vänstra atrioventrikulära klaffen (valva mitralis/valvula bicuspidalis/valva atrioventricularis sinistra).

Fickklaffarna består av aortaklaffen (valva aortae) som finns mellan kammare och aorta samt pulmonalisklaffen (valva trunci pulmonalis) som finns mellan kammare och lungartären. De förhindrar att blodet flödar tillbaka till hjärtat när det är i vilofas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilken är den första förgreningen från aortan?

A

Höger och vänster kranskärl (arteria coronaria dextra och arteria coronaria sinistra).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad förser höger kranskärl? Vilka förgreningar har den?

A

Höger kranskärl förgrenar sig i arteria coronaria marginalis (högra marginalartären hos högra koronarartären) samt ramus interventricularis posterior (bakre nedåtstigande artären). Dessa förser höger förmak, höger kammare samt posteriora delar av septum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad förser vänster kranskärl? Vilka förgrenar har den?

A

Vänster kranskärl avger två viktiga grenar. Den anteriora interventrikulära artären (främre nedåtstigande grenen, LAD) förser höger och vänster ventrikel samt det interventrikulära septumet. Ramus circumflexus (LCA, den vänstra kransartärens bakåtriktade gren, RCX) förser den vänstra ventrikeln, och en av dess grenar är den vänstra marginalartären (LMA).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad sker med det arteriella blodet efter att det har syresatt hjärtat?

A

Det är genom koronarvenerna som blod förs tillbaka till höger förmak. Vena coronaria magna, media och parva kombineras sedan för att bilda koronarsinus vilken tömmer sig i höger förmak.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad heter en muskelcell i hjärtat?

A

Myocyt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv strukturen hos en myocyt.

A

En myocyt är omgiven av ett membran (sarcolemma) och innehåller en cellkärna. Den innehåller rikligt med mitokondrier, vilket behövs för att kunna erbjuda stora mängder ATP för muskelkontraktion.

Varje muskelcell innehåller myofibriller (små cylinderformade organeller), vilka i sin tur innehåller långa kedjor av sarkomerer (vilket även finns i skelettmuskulatur). Sarkomererna innehåller i sin tur aktin, myosin, tropomyosin och troponin. Det är sarkomererna som gör så att cellen kan dra ihop sig själva, och det är vad som gör att muskelarbete är möjligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur kommunicerar myocyterna med varandra?

A

I slutet av varje myocyt så finns det en intercalated disk, vilken förbinder myocyterna tillsammans med hjälp av desmosomer (tät koppling mellan cellerna), gap junctions (samverkande sammandragningssignaler) och adherens junctions (fascia adherens i hjärtmuskulatur). Utan dessa intercalated discs så hade inte hjärtat kunna jobba som ett enda funktionellt organ. Detta skiljer sig från vanlig skelettmuskulatur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Beskriv desmosomer, adherens junctions och gap junctions i relation till hjärtmuskulatur.

A

Desmosomerna och adherens junctions utgör den mekaniska intercellulära kopplingen mellan hjärtcellerna. Adherens junctions länkar intercalated disc till cytoskelettet, medan desmosomerna kopplar till intermediära filament. Gap junctions svarar för kemisk och elektrisk koppling till omkringliggande celler.

17
Q

Beskriv muskelkontraktion utifrån bilden.

A

På aktinet finns det ett antal troponin utspridda. När kalcium frigörs i en hjärtmuskelcell och binder in till troponin så förflyttas tropomyosin och blottlägger bindningsplatser för myosinhuvudena. Myosinhuvudena är beroende av ATP för att genomgå en konformationsförändring där de binder in till bindningsställen på aktinfilamentet och genom ytterligare konformationsförändring så kan de förflytta sig längs aktinfilamentet så att en kontraktionskraft uppstår.

18
Q

Hur styr retledningssystemet hjärtmuskulaturen?

A

Hjärtats sammandragning styrs av ett retledningssystem som skickar ut elektriska signaler till samtliga delar av hjärtmuskeln. För varje signal så sker det en snabb serie av sammandragningar av hjärtmuskeln, vilket leder till att blod pressas mellan förmak och kammar, och ut i artärerna.

19
Q

Var börjar hjärtats retledningssystem? Hur styrs det?

A

Retledningen börjar i sinusknutan (SA-knutan, 1) som ligger i övre delen av höger förmak. Cellerna i denna knuta har pacemakerpotential. Detta sker spontant genom att de depolariseras och skickar iväg en aktionspotential.

Detta är något som sker eftersom cellerna ständigt tar in kalcium (Ca2+) och/eller natrium (Na+), samtidigt som att kalium (K+) inte kan lämna. Detta leder till att cellen blir alltmer positiv, och när ett visst tröskelvärde har uppnåtts så skickas aktionspotentialen ut. Impulsen går sedan genom förmaken och kontraherar muskeln på vägen.

20
Q

Hur kan kroppen styra hjärtfrekvensen?

A

Vid sympatisk och parasympatisk (vagus) nervstimulering (från hjärna och hjärnstam) så kan SA-nodens pacemakerpotential förändras, och ge en ökad samt minskad hjärtfrekvens.

21
Q

Beskriv aktionspotentialens väg genom retledningssystemet.

A

Retledningen börjar i sinusknutan (SA-knutan, 1) som ligger i övre delen av höger förmak.

Efter att aktionspotentialen har passerat förmaken så kommer impulsen till atrioventrikulärknutan (AV-knutan, 6), där den kommer att stanna en liten stund (0,1 sekunder). Denna tid ger förmaken möjlighet att tömmas ner i hjärtats kamrar. En stor del av blodet tar sig ner i kamrarna av sig själv, men ungefär 20% kommer att tryckas ned med hjälp av förmakskontraktion.

Från AV-knutan så sprids impulsen ned till His-bunten (7), och härifrån så delas den upp i en höger och vänster skänkel som i sin tur förgrenar sig ytterligare och sprider impulsen till höger samt vänster kammare.

22
Q

Vad är elektrokardiografi (EKG)? Beskriv hur den utförs grundläggande.

A

Elektrokardiografi (EKG) är en metod för att mäta hjärtats elektriska aktivitet. Med hjälp av elektroder (elektronledare som används för att skapa elektrisk kontakt med icke-metalliska material) på bröstkorgen så fångas elektrisk aktivitet från hjärtmuskeln, och visas i ett diagram. Med hjälp av EKG så kan man utläsa den elektriska aktiviteten i hjärtats olika delar, och på så sätt få en bild över hjärtats depolarisation och därmed dess kontraktila aktivitet.

Sex elektroder placeras på olika platser utmed vänster sida av bröstkorgen. Dessa elektroder kallas för registrerande elektrod. Ytterligare elektroder placeras på vänster fot, höger arm samt vänster arm, och dessa utgör de indifferenta elektroderna.

23
Q

Beskriv de två normala hjärtljuden.

A

Normala hjärtljud består av två toner. Den första tonen (lubb) beror på stängningen av atrioventrikulärklaffarna. Även om själva stängningen är ljudlös så går det att höra blodflödet som följer därefter. Den andra tonen (dubb) uppkommer efter att aorta- och pulmonalisklaffen har stängts. Även här så är själva klaffstängningen ljudlös, men det turbulenta blodflödet därefter hörs.

24
Q

Beskriv det tredje hjärtljudet.

A

Ett tredje ljud, känt som ventrikulär gallop, kan ske precis efter bikuspidalisklaffen öppnats och tillåter passiv fyllnad av den vänstra kammaren. Detta ljud uppstår som följd av att blod slår emot en vänsterkammare med en hög compliance. Detta ljud är normalt hos vissa vältränade atleter, gravida kvinnor och barn. Hos normaltränade individer så kan det dock vara ett tecken på systolisk hjärtsvikt.

25
Q

Beskriv det fjärde hjärtljudet.

A

Det kan även förekomma ett fjärde ljud, känt som förmaksgallop, vilket sker precis före det första ljudet när förmaken kontraherar och tvingar in blod i vänstra kammaren. Ljudet uppstår när blodet slår mot en vänster kammare med låg compliance. Det är nästan alltid abnormalt.