Basgruppsfall 2 - The Fat Boy Joe Flashcards
Vad består respirationssystemet av?
Respirationssystemet består av luftvägarna, lungorna samt de muskler som är involverade i att föra luft in och ut ur kroppen.
Beskriv de övre luftvägarna.
De övre luftvägarna börjar i munhålan (cavum oris) eller näshålan (cavum nasi), och fortsätter sedan genom svalget (pharynx), struphuvud (larynx) och luftstrupe (trachea).
Varför finns det slem och hår i näsan?
Det har som syfte att dels skydda mot fientliga ämnen, men även för att höja värmen och fukta inkommande luft vilket skyddar känsliga lungceller.
Vad heter locket som skyddar luftstrupen från föda och vätskor?
Det är struplocket (epiglottis) som skyddar luftstrupen.
Vad syns på bilden?
På bilden så syns lungsäcken (pleura), vilket är en säck som innehåller lungorna och avgränsas av diafragman nedantill och av den övre öppningen till halsen (apertura thoracis superior) upptill. Lungsäcken är en serös hinna med ett visceralt och ett parietalt blad.
På bilden så syns även leverns lober framifrån (anterior).
Hur skiljer sig mat- och luftstrupen sig åt? Varför skiljs de åt?
Matstrupen (esofagus) skiljer sig från trachea tydligt genom att esofagus är väldigt flexibel, medan luftstrupen är stabil. Detta beror på att luftstrupen utsätts för ständigt ändrade nivåer av tryck, och måste därför ha en stabil grund.
Hur förgrenar sig luftstrupen?
Luftstrupen delas upp i höger och vänster huvudbronk (bronchus principalis dexter och sinister). Dessa delar i sin tur upp sig i lobbronker, vilket delar sig till ännu mindre segment och ännu mindre segment. Allt eftersom så förgrenar sig även bronkerna mer, och blir till bronkioler. Till skillnad från bronkerna så saknar bronkiolerna brosk i sina väggar.
Beskriv lungornas anatomi.
Lungorna är uppdelade i två lungor, högerlungan (pulmo dexter) och vänsterlungan (pulmo sinister). Den högra lungan består i sin tur av tre lober (lobi superior, medius och inferior) medan den vänstra lungan består av två lober (lobi superior och inferior).
Lungorna delas senare in i ytterligare segment, där den högra lungan har tio segment medan den vänstra lungan har nio segment.
Hur är lungornas lober ihopkopplade med luftstrupens grenar?
När huvudbronkerna delar upp sig så försörjer varje gren (bronchus lobaris) en lob. De får därför namnen bronchus lobaris superior dexter, bronchus lobaris medius dexter samt bronchus lobaris inferior dexter (liknande namn finns för vänstra loben, fast utan medius). Bronchus principalis sinister är längre än bronchus principalis dexter.
I vilka två zoner delar man upp luftvägarna i? Vad skiljer dem åt? Var finns dem?
Man delar upp den i den respiratoriska och konduktiva (ledande) zonen. De skiljer sig åt på så sätt att det finns ett gasutbyte i den respiratoriska zonen, vilket beror på att det finns alveoler här.
Den respiratoriska zonen börjar från generation 17, och från generation 20 så kallas det för alveolgångar (då de är täckta av alveoler).
Vad särskiljer konduktiva bronkioler från respiratoriska bronkioler? Varför kallas inte respiratoriska bronkioler för alveolgångar?
En konduktiv bronkiol är en förgrening av bronkerna, och respiratoriska bronkioler är en senare förgrening som även har lite alveoler på sig. Det är dock först i alveolgångarna som de är helt täckta av alveoler.
Vad är en alveol?
En alveol är en mikroskopiskt liten blåsa som sitter längs ut på luftvägarna, och är var gasutbytet med kapillärerna sker.
Hur stor är en alveol?
En alveol är 100-200 µm (mikrometer) i diameter (det vill säga 0,1-0,2 millimeter).
Hur många alveoler finns det i kroppen?
Det finns 300-600 miljoner alveoler i kroppen.
Vad består en alveol av?
Alveoler består av elastiska fibrer, två typer av epitelceller (pneumocyter typ 1 och 2) och inuti i alveolerna så finns det alveolära makrofager.
Var återfinns pneumocyter typ 1? Vad är dess funktion?
Typ I är skivepitel, och utgör 95% av ytan i alveolen. Den saknar förmåga till att genomgå celldelning, och består av ett tunt membran som möjliggör gasutbytet vid respiration.
Var återfinns pneumocyter typ 2? Vad är dess funktion?
Typ II är kubiskt epitel med två funktioner. Dels så kan den bilda nya typ I-pneumocyter vid behov, men den bildar även surfaktanter.
Varför finns det ett negativt tryck inuti lungsäcken?
Detta beror på det faktum att lungorna har en inåtverkande kraft (elastisk retraktion) medan bröstkorgen har en utåtverkande kraft.
Hur varierar det intrapleurala trycket i lungsäcken?
Det skall dock påpekas att trycket inne i lungsäcken är inte samma över hela, utan ökar ju längre ner i lungsäcken man är. Det är därför som lägst vid lungspetsen och som högst vid lungbasen.
Hur expanderar lungorna vid en inandning?
Vid en inandning så får vi en utökning av bröstkorgen genom att diafragman kontraherar och rör sig nedåt. Vi får även en utökning utåt genom att revbenen lyfts uppåt och utåt genom en kontraktion av de interna interkostalmusklerna. Detta får det intrapleurala trycket till att minska ytterligare. Som följd av detta så expanderar lungorna och alveolerna passivt, vilket sänker det alveolära trycket.
Förklara bilden!
Under normala omständigheter, det vill säga när glottis (struphuvudets ljudapparat) är öppen, så är det statiska omständigheter. Detta innebär att det alveolära trycket är lika med det i atmosfären, det vill säga 0 cm H2O.
Vid inandning så minskar det intrapleurala trycket, vilket får det transpulmonella trycket till att öka och på så sätt vidga lungorna. Detta får i sin tur alveolerna till att expandera, något som sänker trycket inuti dem. Detta skapar därför ett luftflöde, vilket tillåter luft att röra sig längs en tryckgradient från munnen (med neutralt tryck) till alveolerna (med negativt tryck).
Luft kommer sedan att fortsätta att flöda in i lungorna tills tryckskillnaden har blivit utjämnad, och då tar inandningen slut och musklerna kan relaxera.
Förklara compliance, och därmed bilden.
Lungans compliance kan beskrivas som dess förmåga att expandera, i relation till den tryckförändring som sker. Beroende på lungans compliance så kommer lungan att expandera en viss mängd given ett specifikt transpulmonellt tryck.
Ifall en individ lider av lungfibros så lider de av en sjukdom som kännetecknas av bindvävsbildning i lungorna. Vad har det för effekt på lungorna och dess compliance?
Det resulterar i att lungorna blir mindre elastiska och därför har svårare att expandera. Det innebär att det ΔP som producerar en ökning av 500 ml lungvolym i en normal lunga kommer att producera en märkbart mindre ökning i en lunga som är drabbad av fibros. Compliance är alltså sänkt.
Ifall en individ lider av emfysem så har delar av deras lungvävnad förstörts, och lungan är “floppy”. Vad har detta för effekt på lungorna?
Det leder till att compliance ökar kraftigt, och motsatt effekt från ovan fås. Det innebär att lungorna har lättare att expandera, alltså att en mindre tryckförändring krävs för att uppnå en lika sort förändring i lungvolym.
Pneumocyter typ II producerar något som heter surfaktanter. Vad är det?
En surfaktant är ett ytaktivt ämne, det vill säga ett ämne som sänker ytspänningen, som består av fosfolipider och proteiner. Det har både en hydrofil och en hydrofob del, och lägger sig på vattenskiktet. Detta beror på att den hydrofoba delen lägger sig uppåt mot luftskiktet, vilket då också förhindrar den hydrofila delen av surfaktanten från att dyka ner i vattnet. Vad surfaktanter effektivt sett gör är att den minskar ytspänningen genom att minska densiteten av vattenmolekyler på luft- och vattenskiktet.
Varför uppkommer ytspänning?
Ytspänning är något som uppkommer vid gränsytan mellan vätska och gas, och är riktad inåt mot vätskan. Detta beror på att vattenmolekylerna är lika attraherade åt alla riktningar, förutom upp (där det ej finns några molekyler som drar dem till sig). Ytmolekylerna dras därför från vattenskiktet, och ned mot vattendelen. Detta bildar en ytspänning, eftersom de molekyler som förblir på ytan utvecklar motverkande krafter.
Vilken typ av luftflöde leder till minst resistans?
Det luftflöde som leder till minst resistans är det laminära flödet. Vid högre flödeshastigheter så blir flödet turbulent, och resistansen (R) ökar därmed.
Hur påverkar de bronkiala generationerna luftflödeshastigheten, resistansen och tvärsnittsarean?
För varje bronkial generation så minskar luftflödeshastigheter och resistansen (förutom initialt), samt att tvärsnittsarean ökar. Jämför man resistansen med kurvan för hastighet så syns likheterna. Tvärsnittsarean däremot ökar successivt, där man initialt endast har ett rör (trachea) för att sedan bli fler och fler.
Hur medverkar hemoglobin till att upprätthålla pH-balansen i kroppen?
Eftersom koldioxid kan reagera med vatten så skulle det orsaka en höjning av koncentrationen av vätejoner, men hemoglobin kan binda in vätejonen och på så sätt förhindra en försurning av vattnet. Hemoglobin har också förmågan att binda in koldioxid direkt. När pH sedan stiger i det alveolära blodet så släpper hemoglobinet ifrån sig vätejonen som associerar med vätekarbonat, vilket leder till bildningen av koldioxid och vatten. Koldioxiden avges sedan under utandning.
Varför sker det ett gasutbyte mellan blodet och alveolerna?
Gasutbytet som sker mellan luften i alveolerna och blodet är beroende av de tryckskillnader som förekommer. Luftens syretryck ligger i alveolerna på cirka 13,3 kPa, medan venblodet som kommer till kapillärerna i lungorna har ett lägre syretryck på cirka 5,3 kPa. Detta leder till att syret kan transportera sig över alveolväggarna, genom basalmembran, intracellulärvätska samt slutligen genom endotelet i kapillärväggen för att då nå blodet. Väl här så löser sig en liten del av syret i blodet, medan resten binds till hemoglobin i de röda blodkropparna.
En motsatt process sker för koldioxid. Det alveolära trycket ligger på cirka 5,3 kPa, medan kapillärtrycket ligger på omkring 6 kPa. Koldioxid rör sig därför från kapillärerna till alveolerna, och utandas sedan.
Förklara bilden!
Bilden visar på hur det arteriella blodet kommer in i lungorna, där det träffar på den syrerika luften som finns i alveolerna. Detta får syretrycket i blodflödet till att öka, och på så sätt uppnå samma nivå som syret i alveolerna. Detta blod förs sedan tillbaka till hjärtat via venerna.
Hur försörjs lungorna med blod?
Lungorna förses med blod via två källor: lungartären (A. pulmonalis) och bronkiolartärerna. Lungartären (A. pulmonalis) förgrenar sig kraftigt (efter att ha kommit från den högra ventrikeln) när den följer bronkiolträdet, och de formar slutligen en tät och anastomasande grupp av kapillärer som förser alveolerna med blod. Detta blod syresätts genom gasutbytet, och blodet lämnar sedan via lungvener.
Bronkiolartärerna förser samtidigt de konduktiva luftvägarna med syresatt blod (de kan ju inte förse sig själv med syre). När det når nivån av de respiratoriska bronkiolerna så inträffar anastomoser med kapillärer från lungartärerna. Detta leder till “venous admixture”, det vill säga att syresatt och icke-syresatt blod blandas. Nästan allt blod lämnar sedan lungorna via lungvenerna.
