Basgruppsfall 3 - Holger Andersson Flashcards

1
Q

Vad är en normal pH-nivå i människokroppen?

A

Människokroppen har som mål att bibehålla en pH-nivå mellan 7,35 och 7,45, med ett genomsnitt på 7,4.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär det att pH-nivån understiger 7,35? Vad innebär det att pH-nivån överstiger 7,45?

A

Ifall pH-värdet faller under 7,35 så kallas det för acidos, och ifall det överstiger 7,45 så kallas det för alkalos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka är det två regleringssätten för kroppen att reglera syra-bas-balansen?

A

Det är lung- och njurreglering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Varför gör normal metabolism konstant blodet surare?

A

Kroppen producerar ständigt koldioxid genom normal cellandning, något som utsöndras till cellbanan. Ifall en ökning av koldioxid sker så förskjuts jämviktsekvationen åt höger.

CO2 + H20 <-> H2C03 <-> HCO3- + H+

Därför så bildas mer vätejoner, och detta gör i sin tur blodet surare (en lägre pH-nivå).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur reglerar lungreglering pH-nivån i blodet?

A

En minskad pH-nivå märks av centrala (finns i hjärnbryggan [pons] och förlängda märgen) eller perifera (finns i halsartärerna och aortabågen) kemoreceptorer, vilket leder till en djupare och snabbare andning. Detta får koldioxid till att andas ut, och därmed så behöver färre vätejoner produceras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur reglerar njurreglering pH-nivån i kroppen?

A

Allt vätekarbonat filtreras initialt ut i samband med urinbildningen, men det mesta absorberas tillbaka. Det är genom att utsöndra vätejoner (genom en natriumberoende antiport) och genom att bilda bikarbonat som den kan reglera pH-nivån.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilken typ av reglering av pH-nivån sker snabbast?

A

Det är lungregleringen av pH-nivån som sker snabbast, inom minuter till timmar. Njurregleringen kan ta flera dagar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur hjälper hemoglobin till att reglera pH-nivån i kroppen?

A

Eftersom koldioxid kan reagera med vatten så skulle det orsaka en höjning av koncentrationen av vätejoner, men hemoglobin kan binda in vätejonen och på så sätt förhindra en försurning av vattnet. Hemoglobin har också förmågan att binda in koldioxid direkt. När pH sedan stiger i det alveolära blodet så släpper hemoglobinet ifrån sig vätejonen som associerar med vätekarbonat, vilket leder till bildningen av koldioxid och vatten. Koldioxiden avges sedan under utandning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur mycket av syret som kroppen tar upp är bundet till röda blodkroppar?

A

Mer än 98% är bundet till erytrocyter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv strukturen hos en hemoglobinmolekyl.

A

Hemoglobin är en tetramer där varje monomer består av en globin som omsluter en hemgrupp. Hemgruppen är en porfyrin som koordineras kring en central järnjon. Globingruppen är en polypeptid som består av en alfa- eller en betakedja. Varje hemoglobin kan binda upp till fyra järnjoner, en för varje hemgrupp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är skillnaden på ett “tensed state” och ett “relaxed state” hos hemoglobinmolekylen?

A

Hemoglobin har en låg affinitet för syrgas när den ej har någon syrgas inbunden till sig, men en konformationell förändring sker när den första syrgasen har bundits in och affiniteten ökar. Den går från en “tensed state” till en “relaxed state”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad heter kurvan? Vad beskriver den?

A

Dissociationskurvan beskriver hur lätt hemoglobin binder syre beroende på syrehalten som finns fritt i blodet. Föga förvånande är det därför att ju mer fritt syre som finns i blodet, desto mer är bundet till hemoglobin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur kan högt aktiv vävnad få in större mängder syre för att producera ATP?

A

Det gör den genom att sänka partialtrycket av syre i vävnaden till 3 kPa. Eftersom skillnaden mellan partialtrycket i kapillärerna och i den högt aktiva vävnaden är stor så leder detta till att fler syremolekyler dissocierar från hemoglobinet och går in i vävnaden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur påverkar temperaturen dissociationskurvan?

A

Temperatur har påverkan på hastigheten på dissociationen, och en ökad temperatur leder till en ökad dissociationshastighet. Normalt sett så påverkar det inte särskilt mycket eftersom kroppen reglerar dess temperatur ordentligt, men undantag görs i aktiv vävnad eftersom den kan generera mer energi än den ger ifrån sig som värme. Detta leder till att syre lättare dissocierar från hemoglobin här.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Beskriv Bohr-effekten.

A

Bohr-effekten beskriver det faktum att en höjning av koldioxidens (och därmed en lägre pH-nivå) partialtryck i blodet (pCO2) kommer att leda till en förskjutning av dissociationskurvan till höger. Detta beror på att det minskar hemoglobinets affinitet för syre. Detta innebär att det sker en ökad syrefrisättning i vävnader med högt pCO2, vilket oftast är vävnader med hög metabol aktivitet (och därav hög syreförbrukning).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur påverkar 2,3-difosfoglycerat dissociationskurvan?

A

2,3-difosfoglycerat (DPG) utövar sin påverkan på dissociationskurvan, genom att binda hemoglobin. Detta gör alltså så att hemoglobinets affinitet minskar för syrgas, och kurvan förskjuts åt höger.

17
Q

Vilka fyra gaser finns det i den alveolära gasen?

A

Det finns fyra gaser i den alveolära gasen, vilket är vattenånga (H2O), kvävgas (N2), koldioxid (CO2) och syrgas (O2), som tillsammans utgör ett tryck motsvarande atmosfärstryck. Vattenånga tillkommer på vägen ned genom de övre konduktiva luftvägarna där luften värms och fuktas, vilket motsvarar ungefär 6 kPa.

18
Q

Hur högt är trycket i den alveolära gasen?

A

Trycket av de torra gaserna motsvarar 101 kPA (barometertryck) minus 6 kPa (partialtrycket för vattenångan), alltså 95 kPa.

19
Q

Hur stort är partialtrycket för kvävgas, koldioxid och syrgas?

A
20
Q

Varför är partialtrycket i det arteriella blodet samma som det i den alveolära luften?

A

Syrgas och koldioxid uppnår normalt sett diffusionsjämvikt innan blodet lämnar lungcirkulation, vilket innebär att partialtrycket motsvarar det som finns i det arteriella blodet. Partialtrycket för koldioxid bestäms genom andningshastigheten, vilket gör att syrgashalten blir 13 kPa vilket räcker för att kroppen skall kunna syresätta sig.

21
Q

Vad avgör om diffusion över alveolväggen kommer att ske?

A

Diffusionskapaciteten (en proportionalitetskonstant, som utifrån skillnaden i partialtrycket, bestämmer gasflödet över ett vävnadsmembran för en specifik gas) påverkas av gasen och barriärens egenskaper, samt interaktionen mellan gas och barriär.

Det är barriärens area och tjocklek som påverkar. Ju större area, desto högre chans för en gasmolekyl att kollidera med barriären. Ju tjockare barriär, ju längre tid tar det för att passera.

Gasens molekylvikt och löslighet påverkar också. Gasens mobilitet minskar med ökad molekylvikt, men dess förmåga att diffundera ökar ju lösligare den är.

22
Q

Vad beskriver Ficks lag?

A

Ficks lag beskriver nettoflödet av en gas över ett vävnadsmembran. Nettoflödet är proportionerligt med partialtrycksdifferensen, membranets area och gasens löslighet. Det är omvänt proportionerligt med membranets tjocklek och roten ur gasens molekylvikt.

23
Q

Under hur lång tid har en röd blodkropp kontakt med blod-gas-barriären under normala omständigheter? Hur lång tid behövs för att uppnå diffusionsjämvikt?

A

I normalfallet så spenderar en röd blodkropp ungefär 0,75 sekunder i kontakt med blod-gas-barriären vilket är fullt tillräckligt för att uppnå diffusionsjämvikt med alveolär luft. Den jämvikten uppstår redan efter ungefär 0,25 sekunder.

24
Q

Varför har kroppen en reservkapacitet när det kommer till förmågan att syresätta blodet?

A

Det finns en oerhörd reservkapacitet under normala omständigheter, vilket innebär att vi kan öka mängden luft som pumpas runt och som skall syresättas kraftigt. Detta är viktigt under till exempel ansträngning, eftersom det leder till ett ökat behov på syre.

25
Q

Varför är ventilationen ojämnt fördelad i lungan? Var är den störst, och var är den minst?

A

Detta beror på att lungans tyngd leder till att det intrapleurala trycket är mindre negativt basalt (där nere) i lungan, än det är apikalt (där uppe). Det innebär att alveolerna är mindre expanderade vid lungbasen, och har en högre compliance (de kan expandera mer), vilket resulterar i en större volymökning vid inandning. Perfusion (genomblödning) är också högre här till följd av att gravitationen drar ned blod mot basen.

26
Q

Vad säger ventilation-perfusionsration?

A

Såväl ventilationen som perfusionen är som störst basalt, och som minst apikalt, vilket förordar en god ventilation-perfusionsmatchning. Ration mellan dem båda kommer att vara omkring ett kring det tredje revbenet, och kommer vara högre apikalt och lägre basalt.

Det innebär att, ju högre upp i lungan du kommer, ju mer blod kommer att nå alveolerna via kapillärerna. Ju längre ner i lungan du kommer, ju mer luft (i relation till blodet) kommer att nå alveolerna. Optimalt är när ration är ett, eftersom detta är när allt blod kan syresättas av den minimala mängden syre. Är ration mer eller mindre än ett så kommer det finnas ett överskott på antingen blod eller luft.

27
Q

Vad visar bilden?

A

Bilden visar på hur det arteriella blodet kommer in i lungorna, där det träffar på den syrerika luften som finns i alveolerna. Detta får syretrycket i blodflödet till att öka, och på så sätt uppnå samma nivå som syret i alveolerna. Detta blod förs sedan tillbaka till hjärtat via venerna.