Ätstörningar Flashcards

1
Q

det finns belägg för att konceptet och syndromet som vi idag kallar ätstörningar har funnits länge: sedan antikens grekland och rom, medeltiden och renässansen. men när fick själva termen “ätstörningar” först sitt genombrott?

A

Termen “ätstörningar” fick sitt genombrott 1973 då Hilde Bruch använde den i titelt på sin bok “Eating disorder” bruch beskrev anorexia nervosa och obesitas. Bulimia nervosa beskrevs första gången 1979.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad är en ätstörning beskrivet i 2 viktiga termer?

A
  1. Livshotande sjukdomar med potentiellt dödliga konsekvenser
  2. Stort lidande - intensiva känslor och tankar och beteenden som tar tid och energi kring mat, ätande, träning, vikt och figur.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

nämn några viktiga “sanningar” om ätstörningar

A
  1. Man kan se frisk ut men vara väldigt sjuk
  2. Det är inte ett val
  3. Alla kan få det - kön, etnicitet, ålder osv
  4. Gener och miljö spelar roll (men genetisk risk predicerar inte vem som får ätstörning)
  5. Det går att bli helt frisk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka beteenden pratar man om när man pratar om ortorexi (5 grejer), och är det en ätstörning?

A

Ortorexi är inte en ätstörning.

  • Upptagen av hälsosam mat
  • Kvaliteten på maten är viktigt. Smaken är inte det.
  • Hälsoaspekten och nutritionsvärdet är viktigast
  • Hög självdiciplin ochmoralisk överlägsenhet mot andra som äter mindre nyttigt
  • Under senare år även begreppet träning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

för att bedöma om någon har ortorexi kan man använda bratmans otrorexi text. ge exempel på några frågor som kan förekomma här?

A
  1. Använder du mer än 3 timmar om dagen att tänka på dina matvanor
  2. Får du skuldkänslor när du avviker från dina matvanor?
  3. Får din självkänsla en kick av att äta nyttig mat?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ge exempel på olika ätstörningar som förekommer i DSM-5?

A
  1. Anorexia Nervosa
  2. Bulimia nervosa
  3. Hetsätningsstörning
  4. Pica
  5. Idisslande
  6. AFRID
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

ge exempel på ätstörningar man kan hitta under kategorin “andra specificerade ätstörningar” i dsm5

A
  1. Atypisk AN
  2. BN m låg frekvens
  3. BED m låg frekvens
  4. Självrensning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vilka anorexia patienter har sämre prognos

A

de med hetsätning och självrensning har sämre prognos pga problem med bla. impulskontroll

(men enbart en liten andel har objektiva episoder av hetsätning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vilka två specifikationer gör man vid diagnosen AN?

A
  • med självsvält

eller

  • med hetsätning/självrensing
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Anorexia är en diagnos som har somatisk påverkan på nästan alla kroppens organ. Ge några exempel.

A
  1. Endokrinologi: återgår till en prepubertal fas med låg insöndring av manliga eller kvinnliga könshormoner.
  2. Ämnesomsättningen går på sparlåga
  3. Sprött hår
  4. Störningar i elektrolytbalansen som kan leda till hjärtrubbningar

5

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

hur brukar BN typiskt sätt debutera? hur skiljer sig detta från hetsätningsstörning?

A

BN börjar nästan i samtliga fall med restriktivt ätande (i kontrast till hetsätningsstörning där restriktion kan komma senare=

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad kännetecknas en hetätningsepisod och vad kännetecknar “kompensation”

A

Hetsätningsepisod:
- Avgränsad tid stor mängd mat
- Kontrollförlust

Kompensation:
- Kräkning, laxermedel, diuretika, överdriven motion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka är de centrala kännetecknen för BN?

A
  1. Objektiva hetsätningsepisoder och kompensationsbeteende
  2. Övervärdering av betydelsen av vikt och figur
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

nämn hur bn kan påverka kroppen somatiskt

A
  1. Skador på tandemaljt och tandkött. Karies.
  2. Svullna och ömma spottkörtlar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur kan BN och BED påverka kroppen somatiskt?

A

tarmvred
förstoppning
diarré
fetma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad krävs för diagnosen BED?

A

Patienten har hetsätningsepisoder ungefär 1 gång i veckan i minst 3 månader. Under dessa episoder föreligger minst 3 av följande symtom:

  1. Äter fort
  2. Obehaglig mättnadskänsla
  3. Äter utan hungrig
  4. Äter i ensamhet
  5. Äcklas, deprimerad, känner skuld
17
Q

För diagnosen “undvikande restriktiv ätstörning” (AFRID) krävs följande symtom:

A

a) Bristande intresse för mat - låg aptit

b) sensorisk känslighet

c) “trauma”, negativa konsekvenser av att äta

+ 1 eller flera av:

  • viktnedgång, avbruten tillväxt
  • signifikant näringsbrist
  • beroende av tillskott

– nedsatt psykosocial funktionsförmåga

18
Q

ätstörningar handlar inte bara om undervikt. vilken typ av vikt är kopplad till AN, BN, BED respektvive AFRID

A

AN: underviktig
BN: normal-fetma
BED: ofta överviktiga/fetma
AFRID: kan vara underviktiga till att lida av fetma

19
Q

AN och BN skiljer sig i hur de typiskt sätt söker hjälp, hur då?

A

AN ofta starkt ambivalent till behandling medan BN ofta är tydligare och mer explicit hjälpsökande

20
Q

Hur behandlar man BN och BED?

A
  1. CBT-E (transdiagnostisk behandling)
  2. IPT (interpersonell psykoterapi)
21
Q

vad brukar vara “fenomenologin” för patienter med an? alltså vilka typ tankar om sig själv brukar man ha?

A
  • Strävan efter kontroll
  • Rädsla av att förbli fet
  • Låg självkänsla
    -Överaktivitet och rastlöshet
  • Vem är jag om jag inte är smal?
22
Q

för ARFID finns en teoretisk vidmakthållande modell. Det finns dock begränsad evidens för behandling baserad på denna modell, men studier pågår. Hur tänker denna modell kring vidmakthållande/uppkomst av afrid?

A

En biologisk sårbarhet hos individen: (låg aptit/sensorisk känslighet/trauma)

leder till —> (negativa känslor och negativa prediktioner) vilket leder till —–> (undvikande och restriktivt ätande) vilket leder till ———-> (energirbist/näringsbrist) + (matrelaterande omgivningsanpassningar) vilket leder tillbaka till —————–> negativakänslortankar + undvikande

23
Q

vilka vårdnivåer finns det där man kan få vård för en ätstörning?

A
  • Öppenvård
  • Specialiserad öppenvård
  • Dagvård
  • Heldygnsvård
  • Självvald inläggning
  • Nationell högspecialiserad vård för ätstörningar
24
Q

nämn några riskfaktorer för att utveckla en ätstörning

A
  1. Internalisering av smalhetsidealet
  2. Bantning
  3. Låg självkänsla och negativ affekt
  4. Dysfunktionella coping strategier
  5. Genetik, perfektionism, social osäkerhet
  6. Låg kontakt med föräldrar, höga krav, sexuella övergrepp
  7. Tidigare pubertet i flickor
25
Q

vad är sociokulturella riskfaktorer för ätstörningar?

A

För kvinnlig attraktivitet är fortfarande smalhet normen. Smalhet associeras med attraktivitet, hälsosamhet och självdisciplin. Är man inte smal ses som som oattraktiv, lat och inkompetent. Missnöje med kroppen är en tydlig föregångare för ätstörningsproblem samt graden av dem.

26
Q

en väldigt tydlig riskfaktor för utveckling av ätstörningar (och andra psykologiska problem) är

A

låg självkänsla

27
Q

varför är bantning en riskfaktor för att utveckla en ätstörning?

A

att svälta sig leder till en ökad risk för hetsätning och upptagenhet kring mat och ätande. kan även leda till ökad emotionell känslighet och dysfori.

28
Q

nämn några skyddsfaktorer för ätstörningar

A
  • Positiv självbild
  • Stöd från kamraten
  • Sen pubertet
  • Nära och god kontakt med familjen
29
Q

hur tidigt börjar vi internalisera smalhetsidealet?

A
  1. Sex och sjuåriga flickor uttrycker oro över sitt utseende
  2. Nioåringar oroar sig över att de är för tjocka dvs även innan puberteten.omkring 40% av nioåriga flickor tycker att de borda bara smalare. När de hunnit bli tio och elvaa stiger siffran till 80%.
30
Q

vilken grupp är mest utsatt vad gäller risken att utveckla en ätstörning? vad är en möjlig förklaring?

A

unga flickor/kvinnor.

Den kulturella normen för vad som är fysiskt attraktivt inpräntas redan i förskoleåldern. Svenska studier visar på signifikant ökning av bantningsförsök mellan 9-13 år.

31
Q

en modell visar hur olika faktorer påverkar barns kroppsuppfattning, beskriv

A

media + familj + jämåriga
———->
internalisering + social jämförelse
————>
kroppsuppfattning

32
Q

det finns fyra huvudstrategier för prevention för ätstörningar, vilka är dessa?

A
  1. Info om skadliga effekter av bantning och risk för ätstörningar
  2. Info om hälsosamt ätande och regelbunden motion
  3. Fokus på självkänsla, avslappning
  4. Dissonansstrategier (för äldre tonåringar)
33
Q

vilka strategier har man sett fungerar för att förhindra ätstörningar`

A

bäst effekt: strategier som ämnar stärka självkänslan

blandande resultat för strategier som bygger på information om att minska bantning

34
Q

nämn 3 riktlinjen för prevention

A
  1. Se till att inte skapa mer problem
  2. Använder förebyggande metoder som bygger på annat än bara information
  3. Gå in vid olika åldrar, gärna tidigt. Inkorporera det med skolkunskaper.
35
Q

vad är olämpliga preventativa instatser?

A
  • diskussioner om farliga metoder för att kontrollera viktökning (introduktion till olämpliga metoder)
  • presentationer av tidningsartiklar om personer med ätstörningar (problemet glamoriseras)
36
Q

ge exempel på prevention som fungerar

A

Dissonansbaserad ansats som bygger lite på konceptet kognitiv dissonsans. Man vill skapa en diskrepans mellan en individs antaganden/tankar och deras beteende. Exempel på detta är “The body project” av Eric Stice.

37
Q

vilka är de psykologiska konsekvenserna av att ha en ätstörning?

A
  • minne + koncentration
  • upptagenhet av mat
  • minskat lust, sex, umgås