Anestesiövervakning Flashcards

1
Q

Varför vill vi monitorera?

A
  • För patientens säkerhet
  • För att kunna reglera narkosdjupet
  • Registrera (och journalföra) förloppet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka 2 typer av anestesiövervakning?

A
  • Teknisk övervakning
  • Manuell övervakning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka parametrar kan vi övervaka?

A
  • Hjärtfrekvens (HR (heart rate), PR (pulse rate) / HF (Hjärtfrekvens) och rytm - förknippa aldrig HF och rytm, är inte samma sak.
  • EKG
  • Pulskvalitet
  • Hjärtauskultation
  • Slemhinnor (färg och crt)
  • Blodtryck (NIBP eller IBP)
  • Saturation (SpO2)
  • Andningsfrekvens (RR eller AF) och -mönster
  • Koldioxid (EtCO2)
  • Narkosgaser
  • Övriga gaser
  • Spirometri
  • Narkosdjup (bl.a. reflexer)
  • Kroppstemperatur (°C)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka enheter ser vi under anestesin?

A
  • 1 mmHg = 0,133 kPa
  • 1 kPa = 7,5 mmHg
  • Tidalvolym (TV) mäts i ml
  • Minutventilation (MV) mäts i L/min (TV*AF)
  • Fraction inspired (Fi)
  • End tidal (Et)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

När startar/slutar anestesiförloppet?

A

Övervakningen börjar direkt när premedicineringen är given och varar till dess att patienten är helt vaken igen (när den kan stå och “dricka” själv)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är viktigt att tänka på under anestesiförloppet?

A
  • Kontrollera andning, puls, muskeltonus (tryck med tumme och pekfiner på käken (är den spänd eller helt lös)), reflexer före själva anestesin.
  • Den viktigaste övervakningen sker med anestesörens egna sinnen
  • Jämför de kliniska observationerna med värden från monitorerna
  • Övervakningsutrustning kan aldrig ersätta den mänskliga övervakningen! Vid larm eller tekniska problem: kontrollera alltid patienten först!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur läser man puls/pulskvalitet?

A
  • Slag/min (HR, PR eller HF)
  • Kan palperas på flera ställen
    Använd 2-3 fingrar (ej tummen eller lillfinger pga känsel)
    lagom tryck - räkna under 15-60 sek.
  • Monitor (färgkod)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är en hjärtaskultation?

A

Lyssna på hjärtat
- Att det finns hjärtslag
- Hjärtfrekvens
- Hjärtrytm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur kan man göra en hjärtaskultation (instrument)?

A

Stetoskop
Esofagusstetoskop
- Förs ner i esofagus (ca 5:e revbenet)
- Bra när svårt att komma åt patienten
- Kan kopplas till en monitor
- sitter i under anestesin (kan höra AF, HF …)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är normal HF för hund under anestesi?

A

ca 60-120 slag/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är normal HF för katt under anestesi?

A

ca 100-180 slag/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är normal HF för häst under anestesi?

A

ca 28-40 slag/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad gör ett EKG?

A

Mäter hjärtats elektriska aktivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varför använder man EKG?

A
  • Kan upptäcka hjärtsjukdomar och störningar i hjärtrytmen
  • Övervakar rytmen
  • det kan ändras under anestesi → viktigt att monitorera ev. ge medicin som motverkar ändringarna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur sätter man EKG?

A
  • Klämmor eller klisterlappar (röd, gul, grön och ev. svart)
  • Bäst kontakt om rakad/hårlös yta
  • Fukta vid klämmorna (Vanligt vatten Ej sprit (torkar ut huden, kyler ner))
  • Röd - höger fram (under gul)
  • Gul/vit - vänster fram (över röd)
  • Grön/svart - vänster bak
  • Kvadranterna: det kan vara på öra eller tå → så länge färgen är i rätt kvadrant.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur kollas slemhinnor?

A
  • Färg (normal, ikterisk, cyanotic =syrebrist, bleka)
  • CRT (Capillary Refill Time)
  • Ger en indikation om perifer perfusion
  • Pressa med fingret på slemhinnan slemhinnan blir vit släpp och titta + räkna sekunder slemhinnan blir rosa igen: Normalt < 2 sek
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är förkortningen av systoliskt blodtryck?

A

SAP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad sker under det systoliska blodtrycket/SAP?

A

Hjärtat är maximalt kontraherat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är förkortningen av det diastoliska blodtrycket?

A

DAP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad sker under det diastoliska blodtrycket/DAP?

A

Hjärtat “vilar”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är MAP?

A
  • Medelartärtryck
  • Motsvarar trycket i arteriolerna, det tryck som indikerar perfusionen till organen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är forkortningen av medelartärtryck?

A

MAP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad kallas fasen då hjärtat maximalt kontraherar?

A

systoliskt blodtryck / SAP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad kallas fasen då hjärtat “vilar”?

A

diastoliskt blodtryck / DAP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är det normala värdet av SAP (blodtryck) för hund/katt under anestesi?

A

110-160 mmHg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är det normala värdet av DAP (blodtryck) för hund/katt under anestesi?

A

50-70 mmHg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är det normala värdet av MAP (blodtryck) för hund/katt under anestesi?

A

60-90 mmHg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är normalt värde för SAP (blodtryck) för häst under anestesi?

A

> 80 mmHg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är normalt värde för DAP (blodtryck) för häst under anestesi?

A

> 50 mmHg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad står NIBP för?

A

Non Invasive Blood Preassure

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Hur mäts NIBP (instrument)?

A

Med manschette på ben eller svans
- Bredd 40 % av extremitetens omkrets (kortsidan av manchetten ska täcka 40% av omkretsen)
- Den uppblåsbara delen av manschetten ska täcka minst 50-80 % runt om extremiteten
- Märkning vilken del av manschetten som placeras vid artären
- Manschetten appliceras på en extremitet på samma nivå som patientens hjärta. Om de inte är i samma nivå ska 0,75 mmHg (0,10 kPa) läggas till/dras ifrån för varje centimeter högre/lägre placering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad mäter NIBP?

A
  • SAP (det systoliska trycket) = När trycket åter tillåter blodflöde
  • DAP (diastoliska trycket) = När manschetten tillåter fritt flöde (förändring i svängningar/tyst)
  • MAP = 1×systoliskt tryck+2×diastoliskt tryck)/3
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vilka felkällor finns det till NIBP?

A
  • Rörelse
  • Arytmier
  • Snabba blodtrycksförändringar
  • Chock eller hypotermi (minskar blodflöde till extremiteterna)
  • Fett och/eller päls (dämpar)
34
Q

Vad är IBP?

A

Invasive blood pressure

35
Q

På vilken art mäter man alltid IBP?

A

häst

36
Q

Vad är skillnaden på IBP och NIBP?

A
  • IBP mäter kontinuerligt blodtryck direkt i artär via artärkateter (mmHg)
  • IBP ger blodtryckskurvans form.
37
Q

Hur mäts IBP?

A
  • Artärkateter kopplas till tryckgivare (i höjd med patientens hjärta)
  • Nollställs/kalibreras innan mätning
  • Kräver god teknik och aseptik
38
Q

Vad är saturation?

A

Syremättnad - mäter mängden syre som är bundet till hemoglobin (Hb)

39
Q

Hur mäts saturation?

A
  • SpO2, mäts i %
  • Kan mätas med pulsoximeter (Saturation, Hjärtfrekvens)
  • Lysdioder som lyser genom en kroppsdel, T.ex. tunga, läpp, öra, vulva, tass m.fl.
  • Svårt att läsa av för djur med svart pigment.
40
Q

Vad finns det för felkällor för att mäta saturationen?

A
  • Klämman är för stor, för liten eller lossnar
  • Rörelse
  • Pigmentering eller smuts
  • Låg perfusion
  • Omgivande ljus
  • Anemi, hypotermi, vasokonstriktion
  • Elektromagnetisk störning
  • Stas
    OBS! Hjärtfrekvensen på pulsoximetern måste överensstämma med palperad eller auskulterad puls för att saturationsvärdet ska vara tillförlitligt. Svårt att läsa av cirkulatoriska fel med enbart pulsoximeter
41
Q

Vad ska saturationen vara på?

A

> 95%, efter det går det väldigt fort → hypoxi

42
Q

Vad är för hund normal andningfrekvens under anestesi?

A

8-20/min

43
Q

Vad är för katt normal andningfrekvens under anestesi?

A

8-20/min

44
Q

Vad är för häst normal andningfrekvens under anestesi?

A

6-12/min

45
Q

Vad vill vi kolla när vi monitorerar respirationen?

A

andningsfrekvens och andningsmönster

46
Q

Vad kollas vid monitorering av andningsfrekvens?

A

Räkna (titta/lyssna på djuret, titta/känn på andningsblåsan)

47
Q

Vad kollas vid monitorering av andningsmönster?

A

Andningsdjup, ser det lätt ut? Tungandad? Stötigt?

48
Q

Hur kan man monitorera respirationen?

A
  • manuellt (känna/räkna)
  • kapnograf (mäter koldioxid)
  • spirometer ( visar utandningsvolym och kapacitet och om lungfunktionsnedsättningen är restriktiv eller obstruktiv)
  • Blodgas
49
Q

Vilka gaser utgör en viktig del av anestesi?

A
  • narkosgas (sevofluran/isofluran)
  • färskgas/bärargas (syre/luft)
  • koldioxid
  • Kontinuerlig, noninvasiv mätning av
    gaskoncentrationen i patientens luftvägar (mainstream, sidestream)
50
Q

Vad är mainstream?

A

En givare placeras på en luftvägsadapter direkt i patientens andningskrets

51
Q

Vad är sidestream?

A
  • Prover av patientgas samlas från patientens luftvägar
  • Proverna analyseras med en givare som är inbyggd i modulen
  • Samplingslang och vattenfälla
52
Q

Vad är fördelarna med mainstream?

A
  • Direkt mätning
  • Ingen samplingslang
  • Ofta billigare
53
Q

Vad är nackdelarna med mainstream?

A
  • Rengöring
  • Tyngre, otympliga
54
Q

Vad är fördelarna med sidestream?

A
  • Lätt att ansluta
  • Lätt att rengöra/byta ut
  • Tynger ej tuben
55
Q

Vad är nackdelarna med sidestream?

A
  • Fördröjd mätning
  • Ocklusion
56
Q

Vad gör en kapnograf?

A
  • Mäter halten koldioxid (CO2) i utandningsluften
  • Talar om hur patienten ventilerar sig och hur väl cirkulationen fungerar
  • Visas i EtCO2 (vi har mer koldioxid under anestesi)
57
Q

Vad är normal värde på EtCO2 under anestesi?

A

Normal EtCO2 (under anestesi): 35-55 mmHg (vid 60 blir det problem med acidos → sänk anestesi, den är i för djup anestesi)

58
Q

Vad är det för fel om kapnografen visar som en hajfena?

A

vid utandning går den utanför tuben, kuffen kanske inte är tillräckligt upplåst

59
Q

Vad är det för fel om värdet för EtCO2 halveras hela tiden?

A

Appné, halveras hela tiden → kroppen slutar tillverka CO2 när den dör (klinik död - finns möjlighet att uppliva om man upptäcker i tid.

60
Q

Vad är normaltemp för hund/katt i vaket tillstånd?

A

37,8 - 39,2 grader C

61
Q

Vad är normaltemp för häst i vaket tillstånd?

A

37,2 - 38 grader C

62
Q

Vad är normaltemp för häst/hund/katt under anestesi?

A

36,1 - 37,8 grader C

63
Q

Vilka två typer av kroppstemp kan man mäta?

A
  • perifier
  • central
64
Q

Med vilka två mätmetoder kan mäta temperaturen?

A
  • Rektalt
  • Esofagus (placeras ungefär vid 5:e revbenet)
65
Q

Hur brukar kroppstemp påverkas under anestesin?

A

den sjunker, risk för hypotermi

66
Q

Vad gör man vid hypotermi?

A
  • tänk på omgivning
  • värmeåtgärder (värmedyna, värmd vätsketerapi)
67
Q

Hur övervakas narkosen manuellt (viktig fråga)?

A
  • Reflexer (Palpebralreflex (blinkreflex), Svalgreflex, Trampdynereflex (smärta), Cornealreflex)
  • Muskeltonus
  • Pupillstorlek och ögats rotation
  • Temperatur extremiteter (mun, anus, esophagus)
  • andning och puls
68
Q

Hur ofta tas statusen av samtliga parametrar?

A

var 5:e min (men har koll hela tiden)
- Viktigt att bedöma narkosdjup!
- Avgörande för patientens överlevnad
- Måste monitoreras noggrant och kontinuerligt

69
Q

Hur bedöms narkosdjup?

A

I olika steg (steg I - IV)

70
Q

Vad är steg I i narkosdjurp?

A

analgesi (från början av induktion till förlust av medvetande)

71
Q

Vad är steg II i narkosdjup?

A

Patienten är förvirrad eller uppjagad, på ett sätt som är speciellt för tidig period av narkos.

72
Q

Vad är steg III i narkosdjup?

A

Där vi vill att patienten ska vara för att utföra operation.
- steg III delas upp i olika plan (I-IV)

73
Q

Vad innebär steg III, plan I?

A
  • ytlig narkos
  • kännetecknas av regelbunden andning
74
Q

Vad innebär steg III, plan II?

A
  • ytlig narkos
  • andningsfrekvensen kan öka eller minska
  • andningsvolymen (tidalvolymen) minskar; den kardiovaskulära funktionen är lätt deprimerad
75
Q

Vad innebär steg III, plan III?

A
  • djup narkos
  • den intercostala muskelaktiviteten försvinner (musklerna mellan revbenen som hjälper till med andning)
76
Q

Vad innebär steg III, plan IV?

A
  • djup narkos
  • fullständig förlamning av muskler som behövs för att andas
77
Q

Vad är steg IV i narkosdjup?

A

andningsstopp följt av cirkulationskollaps; döden inträffar inom 1 till 5 minuter

78
Q

Gör det ont för djuret när kirurgen skär i skinnet?

A

Ja, skinn gör väldigt ont att skära i, så man märker mycket snabbt om patienten är för lite i narkos.

79
Q

Gör det ont för djuret när kirurgen skär i ligament?

A

Ja väldigt ont, vid ligament vill man ha en reaktion → annars är den för djupt.

80
Q

Ska vi enbart förlita oss på anestesiutrustning?

A

Nej, manuell övervakning är det viktigaste.

81
Q

Vid vilken pulsökning måste åtgärd vidtag (djuret känner smärta)?

A
  • vid en ökning med 10% från djurets “normala” puls