Anestesiövervakning Flashcards
1
Q
Varför vill vi monitorera?
A
- För patientens säkerhet
- För att kunna reglera narkosdjupet
- Registrera (och journalföra) förloppet
2
Q
Vilka 2 typer av anestesiövervakning?
A
- Teknisk övervakning
- Manuell övervakning
3
Q
Vilka parametrar kan vi övervaka?
A
- Hjärtfrekvens (HR (heart rate), PR (pulse rate) / HF (Hjärtfrekvens) och rytm - förknippa aldrig HF och rytm, är inte samma sak.
- EKG
- Pulskvalitet
- Hjärtauskultation
- Slemhinnor (färg och crt)
- Blodtryck (NIBP eller IBP)
- Saturation (SpO2)
- Andningsfrekvens (RR eller AF) och -mönster
- Koldioxid (EtCO2)
- Narkosgaser
- Övriga gaser
- Spirometri
- Narkosdjup (bl.a. reflexer)
- Kroppstemperatur (°C)
4
Q
Vilka enheter ser vi under anestesin?
A
- 1 mmHg = 0,133 kPa
- 1 kPa = 7,5 mmHg
- Tidalvolym (TV) mäts i ml
- Minutventilation (MV) mäts i L/min (TV*AF)
- Fraction inspired (Fi)
- End tidal (Et)
5
Q
När startar/slutar anestesiförloppet?
A
Övervakningen börjar direkt när premedicineringen är given och varar till dess att patienten är helt vaken igen (när den kan stå och “dricka” själv)
6
Q
Vad är viktigt att tänka på under anestesiförloppet?
A
- Kontrollera andning, puls, muskeltonus (tryck med tumme och pekfiner på käken (är den spänd eller helt lös)), reflexer före själva anestesin.
- Den viktigaste övervakningen sker med anestesörens egna sinnen
- Jämför de kliniska observationerna med värden från monitorerna
- Övervakningsutrustning kan aldrig ersätta den mänskliga övervakningen! Vid larm eller tekniska problem: kontrollera alltid patienten först!
7
Q
Hur läser man puls/pulskvalitet?
A
- Slag/min (HR, PR eller HF)
- Kan palperas på flera ställen
Använd 2-3 fingrar (ej tummen eller lillfinger pga känsel)
lagom tryck - räkna under 15-60 sek. - Monitor (färgkod)
8
Q
Vad är en hjärtaskultation?
A
Lyssna på hjärtat
- Att det finns hjärtslag
- Hjärtfrekvens
- Hjärtrytm
9
Q
Hur kan man göra en hjärtaskultation (instrument)?
A
Stetoskop
Esofagusstetoskop
- Förs ner i esofagus (ca 5:e revbenet)
- Bra när svårt att komma åt patienten
- Kan kopplas till en monitor
- sitter i under anestesin (kan höra AF, HF …)
10
Q
Vad är normal HF för hund under anestesi?
A
ca 60-120 slag/min
11
Q
Vad är normal HF för katt under anestesi?
A
ca 100-180 slag/min
12
Q
Vad är normal HF för häst under anestesi?
A
ca 28-40 slag/min
13
Q
Vad gör ett EKG?
A
Mäter hjärtats elektriska aktivitet
14
Q
Varför använder man EKG?
A
- Kan upptäcka hjärtsjukdomar och störningar i hjärtrytmen
- Övervakar rytmen
- det kan ändras under anestesi → viktigt att monitorera ev. ge medicin som motverkar ändringarna.
15
Q
Hur sätter man EKG?
A
- Klämmor eller klisterlappar (röd, gul, grön och ev. svart)
- Bäst kontakt om rakad/hårlös yta
- Fukta vid klämmorna (Vanligt vatten Ej sprit (torkar ut huden, kyler ner))
- Röd - höger fram (under gul)
- Gul/vit - vänster fram (över röd)
- Grön/svart - vänster bak
- Kvadranterna: det kan vara på öra eller tå → så länge färgen är i rätt kvadrant.
16
Q
Hur kollas slemhinnor?
A
- Färg (normal, ikterisk, cyanotic =syrebrist, bleka)
- CRT (Capillary Refill Time)
- Ger en indikation om perifer perfusion
- Pressa med fingret på slemhinnan slemhinnan blir vit släpp och titta + räkna sekunder slemhinnan blir rosa igen: Normalt < 2 sek
17
Q
Vad är förkortningen av systoliskt blodtryck?
A
SAP
18
Q
Vad sker under det systoliska blodtrycket/SAP?
A
Hjärtat är maximalt kontraherat
19
Q
Vad är förkortningen av det diastoliska blodtrycket?
A
DAP
20
Q
Vad sker under det diastoliska blodtrycket/DAP?
A
Hjärtat “vilar”
21
Q
Vad är MAP?
A
- Medelartärtryck
- Motsvarar trycket i arteriolerna, det tryck som indikerar perfusionen till organen
22
Q
Vad är forkortningen av medelartärtryck?
A
MAP
23
Q
Vad kallas fasen då hjärtat maximalt kontraherar?
A
systoliskt blodtryck / SAP
24
Q
Vad kallas fasen då hjärtat “vilar”?
A
diastoliskt blodtryck / DAP
25
Vad är det normala värdet av SAP (blodtryck) för hund/katt under anestesi?
110-160 mmHg
26
Vad är det normala värdet av DAP (blodtryck) för hund/katt under anestesi?
50-70 mmHg
27
Vad är det normala värdet av MAP (blodtryck) för hund/katt under anestesi?
60-90 mmHg
28
Vad är normalt värde för SAP (blodtryck) för häst under anestesi?
> 80 mmHg
29
Vad är normalt värde för DAP (blodtryck) för häst under anestesi?
> 50 mmHg
30
Vad står NIBP för?
Non Invasive Blood Preassure
31
Hur mäts NIBP (instrument)?
Med manschette på ben eller svans
- Bredd 40 % av extremitetens omkrets (kortsidan av manchetten ska täcka 40% av omkretsen)
- Den uppblåsbara delen av manschetten ska täcka minst 50-80 % runt om extremiteten
- Märkning vilken del av manschetten som placeras vid artären
- Manschetten appliceras på en extremitet på samma nivå som patientens hjärta. Om de inte är i samma nivå ska 0,75 mmHg (0,10 kPa) läggas till/dras ifrån för varje centimeter högre/lägre placering
32
Vad mäter NIBP?
- SAP (det systoliska trycket) = När trycket åter tillåter blodflöde
- DAP (diastoliska trycket) = När manschetten tillåter fritt flöde (förändring i svängningar/tyst)
- MAP = 1×systoliskt tryck+2×diastoliskt tryck)/3
33
Vilka felkällor finns det till NIBP?
- Rörelse
- Arytmier
- Snabba blodtrycksförändringar
- Chock eller hypotermi (minskar blodflöde till extremiteterna)
- Fett och/eller päls (dämpar)
34
Vad är IBP?
Invasive blood pressure
35
På vilken art mäter man alltid IBP?
häst
36
Vad är skillnaden på IBP och NIBP?
- IBP mäter kontinuerligt blodtryck direkt i artär via artärkateter (mmHg)
- IBP ger blodtryckskurvans form.
37
Hur mäts IBP?
- Artärkateter kopplas till tryckgivare (i höjd med patientens hjärta)
- Nollställs/kalibreras innan mätning
- Kräver god teknik och aseptik
38
Vad är saturation?
Syremättnad - mäter mängden syre som är bundet till hemoglobin (Hb)
39
Hur mäts saturation?
- SpO2, mäts i %
- Kan mätas med pulsoximeter (Saturation, Hjärtfrekvens)
- Lysdioder som lyser genom en kroppsdel, T.ex. tunga, läpp, öra, vulva, tass m.fl.
- Svårt att läsa av för djur med svart pigment.
40
Vad finns det för felkällor för att mäta saturationen?
- Klämman är för stor, för liten eller lossnar
- Rörelse
- Pigmentering eller smuts
- Låg perfusion
- Omgivande ljus
- Anemi, hypotermi, vasokonstriktion
- Elektromagnetisk störning
- Stas
OBS! Hjärtfrekvensen på pulsoximetern måste överensstämma med palperad eller auskulterad puls för att saturationsvärdet ska vara tillförlitligt. Svårt att läsa av cirkulatoriska fel med enbart pulsoximeter
41
Vad ska saturationen vara på?
> 95%, efter det går det väldigt fort → hypoxi
42
Vad är för hund normal andningfrekvens under anestesi?
8-20/min
43
Vad är för katt normal andningfrekvens under anestesi?
8-20/min
44
Vad är för häst normal andningfrekvens under anestesi?
6-12/min
45
Vad vill vi kolla när vi monitorerar respirationen?
andningsfrekvens och andningsmönster
46
Vad kollas vid monitorering av andningsfrekvens?
Räkna (titta/lyssna på djuret, titta/känn på andningsblåsan)
47
Vad kollas vid monitorering av andningsmönster?
Andningsdjup, ser det lätt ut? Tungandad? Stötigt?
48
Hur kan man monitorera respirationen?
- manuellt (känna/räkna)
- kapnograf (mäter koldioxid)
- spirometer ( visar utandningsvolym och kapacitet och om lungfunktionsnedsättningen är restriktiv eller obstruktiv)
- Blodgas
49
Vilka gaser utgör en viktig del av anestesi?
- narkosgas (sevofluran/isofluran)
- färskgas/bärargas (syre/luft)
- koldioxid
- Kontinuerlig, noninvasiv mätning av
gaskoncentrationen i patientens luftvägar (mainstream, sidestream)
50
Vad är mainstream?
En givare placeras på en luftvägsadapter direkt i patientens andningskrets
51
Vad är sidestream?
- Prover av patientgas samlas från patientens luftvägar
- Proverna analyseras med en givare som är inbyggd i modulen
- Samplingslang och vattenfälla
52
Vad är fördelarna med mainstream?
- Direkt mätning
- Ingen samplingslang
- Ofta billigare
53
Vad är nackdelarna med mainstream?
- Rengöring
- Tyngre, otympliga
54
Vad är fördelarna med sidestream?
- Lätt att ansluta
- Lätt att rengöra/byta ut
- Tynger ej tuben
55
Vad är nackdelarna med sidestream?
- Fördröjd mätning
- Ocklusion
56
Vad gör en kapnograf?
- Mäter halten koldioxid (CO2) i utandningsluften
- Talar om hur patienten ventilerar sig och hur väl cirkulationen fungerar
- Visas i EtCO2 (vi har mer koldioxid under anestesi)
57
Vad är normal värde på EtCO2 under anestesi?
Normal EtCO2 (under anestesi): 35-55 mmHg (vid 60 blir det problem med acidos → sänk anestesi, den är i för djup anestesi)
58
Vad är det för fel om kapnografen visar som en hajfena?
vid utandning går den utanför tuben, kuffen kanske inte är tillräckligt upplåst
59
Vad är det för fel om värdet för EtCO2 halveras hela tiden?
Appné, halveras hela tiden → kroppen slutar tillverka CO2 när den dör (klinik död - finns möjlighet att uppliva om man upptäcker i tid.
60
Vad är normaltemp för hund/katt i vaket tillstånd?
37,8 - 39,2 grader C
61
Vad är normaltemp för häst i vaket tillstånd?
37,2 - 38 grader C
62
Vad är normaltemp för häst/hund/katt under anestesi?
36,1 - 37,8 grader C
63
Vilka två typer av kroppstemp kan man mäta?
- perifier
- central
64
Med vilka två mätmetoder kan mäta temperaturen?
- Rektalt
- Esofagus (placeras ungefär vid 5:e revbenet)
65
Hur brukar kroppstemp påverkas under anestesin?
den sjunker, risk för hypotermi
66
Vad gör man vid hypotermi?
- tänk på omgivning
- värmeåtgärder (värmedyna, värmd vätsketerapi)
67
Hur övervakas narkosen manuellt (viktig fråga)?
- Reflexer (Palpebralreflex (blinkreflex), Svalgreflex, Trampdynereflex (smärta), Cornealreflex)
- Muskeltonus
- Pupillstorlek och ögats rotation
- Temperatur extremiteter (mun, anus, esophagus)
- andning och puls
68
Hur ofta tas statusen av samtliga parametrar?
var 5:e min (men har koll hela tiden)
- Viktigt att bedöma narkosdjup!
- Avgörande för patientens överlevnad
- Måste monitoreras noggrant och kontinuerligt
69
Hur bedöms narkosdjup?
I olika steg (steg I - IV)
70
Vad är steg I i narkosdjurp?
analgesi (från början av induktion till förlust av medvetande)
71
Vad är steg II i narkosdjup?
Patienten är förvirrad eller uppjagad, på ett sätt som är speciellt för tidig period av narkos.
72
Vad är steg III i narkosdjup?
Där vi vill att patienten ska vara för att utföra operation.
- steg III delas upp i olika plan (I-IV)
73
Vad innebär steg III, plan I?
- ytlig narkos
- kännetecknas av regelbunden andning
74
Vad innebär steg III, plan II?
- ytlig narkos
- andningsfrekvensen kan öka eller minska
- andningsvolymen (tidalvolymen) minskar; den kardiovaskulära funktionen är lätt deprimerad
75
Vad innebär steg III, plan III?
- djup narkos
- den intercostala muskelaktiviteten försvinner (musklerna mellan revbenen som hjälper till med andning)
76
Vad innebär steg III, plan IV?
- djup narkos
- fullständig förlamning av muskler som behövs för att andas
77
Vad är steg IV i narkosdjup?
andningsstopp följt av cirkulationskollaps; döden inträffar inom 1 till 5 minuter
78
Gör det ont för djuret när kirurgen skär i skinnet?
Ja, skinn gör väldigt ont att skära i, så man märker mycket snabbt om patienten är för lite i narkos.
79
Gör det ont för djuret när kirurgen skär i ligament?
Ja väldigt ont, vid ligament vill man ha en reaktion → annars är den för djupt.
80
Ska vi enbart förlita oss på anestesiutrustning?
Nej, manuell övervakning är det viktigaste.
81
Vid vilken pulsökning måste åtgärd vidtag (djuret känner smärta)?
- vid en ökning med 10% från djurets "normala" puls
