Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Anestesiologi > Anestesi och perioperativ omvårdnad - hund och katt > Flashcards

Anestesi och perioperativ omvårdnad - hund och katt Flashcards

1
Q

Vad betyder Preoperativt (preop)?

A

tiden före operation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad betyder Intraoperativt (intraop)?

A

under operationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad betyder Postoperativt (postop)?

A

efter operationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad betyder perioperativt (periop)?

A

Hela operationsförloppet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Varför vill vi inte ha en temp under 36 grader under anestesi?

A
  • vid hypotermi blir det en vasokonstriktion perifiert och en dilatation till vitala orgaon.
  • Djuret dör alltså inte av en hypotermi av 35 grader, men LM går snabbare till vitala organ –> samma dos (som vid normal temp) kan blir dödlig vid hypotermi.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad ska du ge för information till djurägare inför inbokad operation?

A
  • Tid (Vilken tid och dag som är bokad)
  • Rutiner/hur det går till (Intag på morgonen men operation under dagen)
  • Hur vi kontaktar djurägaren när djuret är färdigt eller om något händer
  • När djuret kan gå hem
  • Fasta (Inte äta mat men får dricka vatten)
  • Bad (Medicinskt bad dagen innan)
    Dubbelkolla alltid djurägarens telefonnummer!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är viktigt att kolla inför operation på operationsdagen?

A
  • kollar så djuret är svält
  • kolla så djurägaruppgifter stämmer.
  • väg patienten (oavsett om DÄ säger att hen ha gjort det så vi inte riskerar att ge fel dos).
  • Vad djuret föredrar (strö, typ av foder m.m.)
  • ev. sjukdomar/överkänslighet
  • har djuret varit utomlands?
  • om djuret har varit under narkos tidigare och om något speciellt hänt under dessa?
  • skriva under medgivande papper
  • ev. ASA-gradera djuret
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilken information är viktig att ge djurägare under operationsdagen?

A
  • Utlämningstid
  • Hemgångsråd
  • Krage
  • Betalning (försäkring, direktreglering)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kan djurhälsopersonal göra i väntan på operation?

A
  • Uppstallning (bur eller box)
  • Högre rumstemperatur (undvika hypotermi)
  • Lugn och ro
  • Ev. behandling
  • Vätsketerapi
  • Smärtlindring
  • Lavemang
  • Prover (blod, urin m.m.)
    Tänk vårdhygien i alla steg/delar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är bra att ha i en preoperativ status?

A
  • En plan för anestesin tillsammans med veterinären baserat på klinisk undersökning, anamnes, ASA-grad och planerat ingrepp
  • Checklistor är bra
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad ingår i generell anestesi?

A
  • inhalation
  • TIVA (total intravenös anestesi)
  • PIVA (partiell intravenös anestesi)
  • Dissociativ anestesi
  • Lokal anestesi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebär generell anestesi?

A

Att försätta patienten i så djup sömn att den inte förmår känna någonting av vad som försiggår.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ge 3 olika förslag på lokal anestesi

A
  • Lokalbedövning
  • Blockader (Utan generell anestesi)
  • Epidural (utan generell anestesi)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vill man ha akutdoser tillgängligt?

A

Ja, ha alltid akutläkemedel inklusive akutdoser nära till hands

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad för typ av LM vill vi ha som akutdos?

A
  • reversibla
  • akuta/återupplivande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur ser doserna ut vid akutdos?

A
  • Räkna ut doserna vid förberedelse av fallet
  • Lathundar (står redan klar dos av LM för vikt och art)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka tre grupper av LM kan användas som premedicinering?

A
  • sedativa
  • analgesi
  • Antikolinergika
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Varför vill vi veta vad djuret har fått som premedicinering?

A

Det är alltid viktigt för oss att veta vad djuret har fått för LM då det kommer avgöra hur vi ska agera under anestesin eller hur de kan påverka själva anestesin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Ge exempel på sedativa LM-grupper

A
  • Alfa2-agonist: Medetomidin, Dexmedetomidin, Xylazin (alla typer av alpha 2 agonister ger sedativt och smärtlindring)
  • Acepromazin
  • Bensodiazepin: Midazolam, Diazepam (inte bra för gamla och unga, muskelrelaxantia)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Ge exempel på LM- grupper som ger analgesi?

A
  • Opioider: Metadon, Morfin, Buprenorfin, Butorfanol, Fentanyl (alla typer av opioider ger en form av sedering).
  • NSAID: Meloxicam, Carprofen, Robenacoxib (Onsior)
  • Lokalanestetika: Lidokain, Bupivacain
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Ge exempel på LM- grupper som ger Antikolinergika effekt?

A
  • Atropin
  • Glykopyrronium
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad vill vi förbereda till en operation?

A
  • Se till att operationssalen är redo
  • Narkosapparat
  • Övervakningsutrustning
  • Narkosbricka
  • Omvårdnadsutrustning
  • Akutvagn/-låda
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad gör vi för att säkerställa att operationssalen är redo?

A
  • Allting framplockat
  • värmedyna startad
  • lampor fungerar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur kollar vi narkosapparaten inför operation?

A
  • Välj anpassade slangar och andningsblåsa
  • Se till att alla delar finns
  • Provtryck och dokumentera
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur kollar vi övervakningsutrustning inför operationen?

A
  • Se till att allt är startad och alla delar finns/fungerar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad vill vi kolla med narkosbrickan?

A
  • Att allt som behövs till sövningen finns (rätt storlek till trachealtub osv.)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad vill vi ha för omvårdnadsutrustning inför operation?

A
  • Bäddmaterial/kuddar
  • ev. värmeterapi förberedd
  • att uppvaket är förberett m.m.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad vill vi kolla med akutvagnen?

A

vart den finns, ifall det skulle behövas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Side note (intubering av hjärtpatienter):

A

Vid intubering av hjärtsviktspatienter vill vi gärna ha de i syrgasbur inför intubering några minuter då vi inte kan ge alpha-2-agonister till desssa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vilka LM kan vi använda under induktion?

A
  • Propofol (Michael Jackson drog, man känner sig fräsch)
  • Alfaxalon (Alfaxan) (ovanlig i Sverige, kan dock användas på alla djurslag)
  • Ketaminol (Ketamin) (ovanligt nu, man ska ge med annat t.ex. propofol, tar 30 s innan djuret känner av LM (lång tid))
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Hur ska miljön vara optimalt vid induktion av patient?

A
  • Lugn och ro, tyst omgivning (behöver inte ha helt släckt, vid alfa 2 kan djuret fake-sova)
  • Djuret lugnt och bekvämt placerat (ha alltid en hand på djuret)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Hur går vi tillväga vid induktion?

A
  • Preoxygenera (tillför syre via mask)
  • Medhjälpare
  • Anlägg/kontrollera PVK
  • Administrera induktionsmedel (Håll koll på reflexer (ffa blinkreflex och käktonus), Andning, puls och slemhinnor, brukar ge en tung suck när det är klart för intubering).
  • Intubera
  • Koppla upp på anestesiapparat och övervakningsutrustning
  • Dokumentera (tid, läkemedel, tubstorlek, om något avvikande. Börja föra anestesijournal)
33
Q

Vad ska vi tänka på när vi kopplar på anestesiaparaten?

A

Se till att bernerventilen står på SP!!!
- flusha systemet med färskgas
- anslut patienten (+ andningsslangar)
- säkerställ att tub och slangar är fixerade för att undvika drag.
- säkerställ att djuret andas (titta på djuret, titta/känn på andningsblåsan)
- Vrid på förgasaren på lämplig inställning

34
Q

Vad ska man tänka på vid administrering av premedicinering?

A
  • ge EJ bolus (hela sprutan)
  • Ge hälften av hela dosen, sedan hälften av hälften osv. med ca 30-60 s mellanrum.
  • spara sprutan ifall den behövs vid uppvak (antigen om den vaknar under uppvak eller om stressad när den vaknar!)
35
Q

Vad är färskgas/bärargas, ge exempel?

A

Gasen som används för att hjälpa patienten att andas.
- syre, medicinsk luft.

36
Q

Vad är anestesigas, ge exempel?

A
  • gasen som försätter patienten under anestesi
  • ex. isofluran, sevofluran
37
Q

Vad är viktigt att tänka på under patientens hela vistelse (perioperativt)?

A
  • hålla hygien
  • monitorera och dokumentera
38
Q

Vad ska vi tänka på under anestesin (underhåll/övervakning)?

A
  • Se till att alla slangar och sladdar är lösa (risk för att dra ur tub eller pvk)
  • Dubbelkolla att har med iterering och ev. analgetika
  • Effektivisera flytten så det går snabbt och smidigt
  • Koppla upp på narkosapparat och övervakningsutrustning
    –BERNERVENTILEN PÅ SPONTAN!
  • Kontrollera narkosdjup och var beredd på ev. ytlig
  • Positionera patienten
  • Steriltvätta patienten
39
Q

Hur ska vi positionera patienten så bra som möjligt?

A

Lägg patienten så att ser ser bekvämt ut

40
Q

Varför vill vi lägga patienten bekvämt under operationen?

A
  • För att undvika muskel- och nervskador
  • Undvik ögonskada – skydda ögonen
  • Minska smärta intra- och postoperativt (om plan 3 nivå 3, är det inte ofta man behöver extra smärtlindring, men det händer)
  • Minska stelhet och ömhet postoperativt
41
Q

Hur gör vi så patienten ligger bekvämt under operation?

A
  • Mjukt underlag, extra kuddar som stöttar sidorna
  • I största möjliga mån använda naturliga positioner för djuret
  • Inte översträcka leder
42
Q

Vad är viktigt att tänka på under övervakning av patienten?

A

Håll ständig koll på:
- Cirkulation
- Respiration
- Anestesidjup
- Kroppstemperatur
Förlita dig inte blint på utrustning

43
Q

Varför vill vi vara uppmärksamma på övervakningen?

A
  • Övervakning gör att vi kan upptäcka förändringar/komplikationer och agera direkt
  • HF kan plötsligt gå upp om den inte sover tillräckligt djupt eller om man flyttar patienten.
44
Q

Komplikationer vi anestesi är inte ovanligt, nämn några vanliga komplikationer.

A
  • hypotermi
  • hypotension
  • Hyperkapni (för hög koldioxidhalt i blodet)
  • Hypokapni (för låg koldioxidhalt i blodet)
45
Q

Nämn några mindre vanliga komplikationer vid anestesi.

A
  • Hypertermi (dokumentera extra om detta händer, kan bli skrivelser)
  • Hypoxemi
  • Brännskador
46
Q

Vad ska vi göra för att motverka hypotermi?

A

det bästa vi kan göra är att förebygga. Då det är svårare att få upp kroppstemp än att bevara den.
- Värmeterapi
- Om möjligt, minska färskgasflödet, ev. ha ett dropp som bli varmt.
- OBS värm ej för snabbt

47
Q

Vad är det som händer vid hypotermi?

A

Kroppen prioriterar att hålla blodflödet i vitala organ (vasodilatation) medan det blir en vasokonstriktion perifert.

48
Q

Vilka patienter är mer benägna för hypotermi?

A
  • Geriatriska (äldre)
  • Pediatriska (unga)
  • Nedsatta
49
Q

Vad leder hypotermi till?

A
  • Försämrad cirkulation
  • Försämrad respiration
  • Minskad metabolism (obs läkemedel) → kommer göra sig av med LM långsammare → den kommer gå djupare och djupare ner i anestesi.
50
Q

Det finns olika faser av hypotermi, vilka är dem och vad kännetecknar varje fas?

A

Fas I-III
- Fas I (Störst temperaturfall, Särskilt första 20 min, induktion kraftig vasodilatation, Förflyttning av värme centralt perifert värmeförlust
- Fas II (Värmeförlusten är större än värmeproduktionen)
- Fas III (Låga kroppstemperaturen orsakar vasokonstriktion stabilisering ingen ytterligare sänkning)

51
Q

Vad är hypotension?

A

lågt blodtryck

52
Q

Vad orsakas hypotension av?

A
  • Hypovolemi
  • Läkemedelsbiverkningar
  • Oförmåga att reglera blodtrycket
53
Q

Hur åtgärdar vi hypotension?

A

Mål: att uppnå normalt blodtryck
- Mestadels medicinska åtgärder
- Vätsketerapi (bolus)
- Blodtryckshöjande läkemedel
- Värmeterapi om låg kroppstemp

54
Q

Vad är hypokapni?

A

för låg halt av koldioxid i blodet

55
Q

Hur märker vi hypokapni?

A

Lågt EtCO2 och PaCO2

56
Q

Vad finns det för möjliga orsaker till hypokapni?

A
  • Hyperventilering, kan vara på grund av t.ex. smärta
  • Mekanisk överventilering
57
Q

Hur åtgärdar vi hypokapni?

A

Genom att höja koldioxidhalten
- Om smärtorsakad hyperventilation – administrera smärtlindring
- ”Ta över” andningen och ventilera mindre, djuret andas dock inte längre. (35-55)
- Anpassa den mekaniska ventileringen

58
Q

Vad är hypoxemi?

A

för låg syrehalt i blodet

59
Q

Vad kan hypoxemi leda till?

A

hypoxi (syrebrist i vävnaderna)

60
Q

Hur märker vi att djuret får hypoxemi?

A
  • Kan få cyanotiska slemhinnor
  • SpO2 och PaO2 - låga värden (SpO2 < 90% och PaO2 < 60 kPa)
61
Q

Varför får patienten hypoxemi?

A
  • För låg syrgastillförsel
  • Minskad minutvolym
62
Q

Hur åtgärdar vi hypoxemi?

A
  • Mål: öka syrehalten i blodet
  • Åtgärder: Öka syrgastillförseln, Öka ventileringen
63
Q

Hur ventilerar vi patienten/ger ett andetag?

A
  • Använd Rubens blåsa eller narkosapparaten
  • I:E: 1:2 = utandningsfas dubbelt så lång
  • Vrid bernerventilen till 10-15 cm H2O titta på patientens bröstkorg (ska höjas ”lagom” mycket) samtidigt som andningsblåsan försiktigt delvis pressas ihop släpp trycket på andningsblåsan och vrid tillbaka bernerventilen till SP
  • Om tillgång till ventilator kan mekanisk ventilering användas
  • Större andetag när man ventilerar = färre andetag = övervaka EtCO2
  • Alveolerna går sönder = barotrauma
64
Q

Hur ser den generella omvårdnaden ut vid anestesi?

A
  • Administrera ordinerad analgesi (Tänk på anslagstid, måste hinna få effekt, Duration – kanske behövs iterering intraop. om operationen är lång så kan man behöva fylla på, och det tar ett tag innan det gäller. EJ morfin intravenöst. Metadon kan ges iv).
  • Multimodal analgesi (flera LM kombinerat ger en bättre effekt och vi inte behöver lika mycket anestesi! Därför kan det vara bättre att ge flera olika LM.)
  • Fukta slemhinnor (Framförallt inför uppvak, obehagligt för patienten)
  • Tårersättning (Kan behöva fyllas på intraop)
65
Q

Hur förbereder vi inför uppvak?

A

Börja planera för uppvaket när operationen närmar sig sitt slut
- Smärtlindring och/eller sedering (samma som vid premedicinering)
- Plåster/bandage
- Medhjälpare
- Töm urinblåsan, även som nyrastad så får de mycket vätska under op. Man kan trycka försiktigt på urinblåsan eller med nål och spruta.
- Planera ev. värmeterapi
- Krage

66
Q

Vad är viktigt att tänka på om man har arteriell-kateter?

A

Om arteriell-kateter så ska man EJ ge LM i den, markera tydligt att det är en arteriella katetern ev. ta bort den om det inte behövs.

67
Q

Vad är viktigt att tänka på vid uppvaket?

A
  • Uppvakningstiden varierar beroende på bl.a.
    Individ (personlighet, ras, ålder), premedicinering, analgesi, anestesins längd, temp, miljö
    Utrustning och miljö
  • Lugnt och tyst
  • Värme
  • Mjukt underlag att ligga på, kolla underlaget noga så de inte lägger sig i kiss eller spya efter op.
  • Tillgång till syrgas, bra för brachys.
  • Tillgång till reverserande och akuta läkemedel, bra att ha i fickan.
  • När något konstigt händer så går det fort.
  • Möjlighet att tillkalla extra personal eller flytta djuret
  • Punktutsug/bärbar absorber (för evakuering av ev. anestesigaser)
68
Q

Hur går extuberingen till?

A

När patienten ska vakna ur narkosen måste endotrachealtuben tas ut = extubering
1. Kontrollera svalg (kan behöva suga svalget om t.ex. regurgiterat intraop)
2. Kontrollera reflexer (kontinuerligt)
3. Kuffa ur så sent som möjligt, knyt loss gasbindan/snöret
4. Extubera när återfått svalgreflex (2-3 sväljningar eller när hunden lägger upp huvudet) Kolla även ögonreflexer.
5. Var redo att kunna återintubera
6. Monitorera tills patienten är vaken
När man väljer att extubera beror på art, ras och hur anestesin har gått.

69
Q

Vad är excitation?

A

Att en patient exciterar innebär att den blir uppjagad/upphetsad vid uppvaket.

70
Q

Varför exciterar patienter?

A

Beror på flera faktorer
- T.ex. premedicinering, hur djuret somnade vid induktion, den perianestetiska omvårdnaden, ras (kan vara full urinblåsa)

71
Q

Vad finns det för risker med att patienter exciterar?

A

Skador: kan skada sig själva, personal eller utrustning

72
Q

Hur kan en excitation åtgärdas?

A
  • Tyst och lugn miljö, dämpad belysning
  • Anpassa efter djuret (tala lugnt eller vara tyst, beröring eller ej)
  • Analgesi, sedering, söva om
  • måste finnas en plan för hur vi agerar vid ev. excitation. Ha redan uppdragen medicin med dig (propofol), du kommer inte ha tid att gå och dra upp medicin när detta händer.
73
Q

Hur övervakar vi uppvak?

A

Viktigt att fortsätta övervakningen tills patienten är helt vaken igen
- Vakenhetsgrad
- Vitala parametrar (Puls, Andning, Slemhinnor, Temp)
Vid misstanke om avvikelse från det normala vidta åtgärder och tillkalla veterinär

74
Q

Vad gör vi vid postoperativ hypotermi?

A

Postoperativ leder till
- Förlängt uppvak
- Shivering (ökat syrebehov)
- Obehag för patienten
Övervaka – kontrollera temp regelbundet
Värmeterapi, Bair hugger bra i uppvak
Ej hemgång förrän vaken och varm
(samma åtgärder som vid intraoperativ hypotermi)

75
Q

Hur görs en postoperativ plan?

A

Utarbetas i samråd med veterinär
- Smärta smärtutvärdering analgesi
- Nutritionsbehov beräkna RER/DER utfodringsplan
- Kyla operationsområde plan för hur detta går till/hur ofta
- Bandage/sårbehandling vilken typ, bandagebyten, hygien
- Rörelseträning → ev. fysioterapeut/rehabpersonal → individuellt schema

76
Q

Vad vill vi skicka med för information till djurägaren efter en operation?

A
  • Hemgångsråd
  • Krage
  • Ev. läkemedel/recept
  • Pigg nu men kan bli trött hemma
  • När och hur djuret får äta igen
  • Håll djuret varmt (vetekuddar, varmvattenflaskor, Pet-flaska)
  • Ev. smärta eller hög/läkemedelspåverkad
  • Eftervård: hur hantera ev. sår, bandage eller liknande.
  • Ev. restriktioner
  • Håll koll på om djuret äter, dricker, kissar och bajsar
  • Tid för ev. återbesök/stygntagning
  • Kontaktuppgifter till kliniken om djurägaren har ytterligare funderingar eller blir orolig
77
Q

Vad är viktigt för oss som djurhälsopersonal att se till inför hemgång?

A
  • Kom ihåg att ta bort ev. kanyler
  • Se till att djuret ser snyggt och prydligt ut (inte överdriva men skölj av om urin i päls el. liknande).
  • Djurägaren kommer basera seriositeten av kliniken på det ytliga.
  • Vi har gjort otroligt mycket på kliniken se till att det följer med hem! Att djurägarna kan fortsätta ta hand om sitt djur på bästa sätt
78
Q

Vad är “grunden” för anestesi och perioperativ omvårdnad?

A
  • Planera!
  • Kommunikation!
  • Djurägare och kollegor
  • Övervaka HELA förloppet
  • Gör bara det du är bekväm med
  • Fråga kollegor om du är osäker

Anestesiologi (9 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions