Anatomi och fysiologi

Question 1

Vd är Concha bullosa?

Answer 1

Det är etmoidalceller i concha media. Kan orsak obstruktion.

Question 2

Var mynnar ductus nasolacrimalis?

Answer 2

Under concha inferior anteriort.

Question 3

Var mynnar de flesta bihålor i cavum nasi=

Answer 3

I meatus media

Question 4

Vart mynnar ductus frontalis?

Answer 4

Anteriort i meatus media.

Question 5

Vad är agger nasi cell=

Answer 5

Det mest anteriora etmoidalcellen.

Question 6

Var är frontala recessen lokaliserad

Answer 6

LIgger bakom aggernasi cellen, ducutus lacrimalis och anteriort om bulla etmoidalis.

Question 7

Varför kan en infektion lätt spridas till orbita från etmoidalceller hos barn?

Answer 7

Underutvecklat cellsystem och finns ingen ben begränsning mot orbita som kan stoppa infektionen.

Question 8

När når käkhålan sin slutliga volym?

Answer 8

Vid puberteten med viss variation

Question 9

Vilken bihåla varierar mest i sin storlek mellan individer=

Answer 9

Sinus frontalis

Question 10

Vad heter den tunna väggen mellan orbita och cavum nasi?

Answer 10

Lamina papyracea

Question 11

Lateralt i sidoväggen i sinus sphenoidalis finns 3 viktiga strukturer, vilka?

Answer 11

A carotis interna, sinus cavernosus, N. opticus.

Question 12

Vad är fossa Rosenmuller?

Answer 12

En recess som är lokaliserad superiort posteriort om torus tubarius.

Question 13

Vilka muskler spänns vid gäspning som öppnar tubar mynningen?

Answer 13

Tensor och levator palatini

Question 14

Vad heter håren i vestibulum nasi?

Answer 14

Vibrassae

Question 15

Vad är det för epitel i cavum nasi?

Answer 15

Flerradigt cilierat cylinder epitel

Question 16

Vilka fyra typer av celler finns i respiratoriska epitelet i näsan?

Answer 16

Bägarceller, basalceller, ciliterade celler och mikrovilliförsedda celler.

Question 17

Vad är bägarcellens uppgift?

Answer 17

Tillsamman med mukösaceller bildar de segt slem som fångar upp partiklar.

Question 18

Vad har de mikroviliiförsedda cellerna för funktion?

Answer 18

Dessa hjälper till att trasnportera det lätt flytande periciliära vävnadsvätskan upp ovanpå epitelytan och lägger sig under det sega slemmet. Fungerar som glidyta. Den periciliära vätskan fuktar och värmer inandningsluften.

Question 19

Vad är basalcellernas funktion?

Answer 19

Kan utvecklas till andra celler.

Question 20

Nässlemhinnan får sin grund blodförsörjning från 3 huvud källor, vilka?

Answer 20

A maxillaris, a opthalmica och a facialis.

Question 21

Vilka grenar avger a opthalmica?

Answer 21

Anterior och posterior a etmoidalis.

Question 22

Vilket kärl kommer a opthalmica från?

Answer 22

A carotis interna

Question 23

Vilka grenar kommer från a carotis externa som försörjer näsan?

Answer 23

A. maxillaris och a facialis.

Question 24

Vilka delar försörjer a etmoidalis ant och post?

Answer 24

Luktsinnesområdet, övre delen av näsan och främre.

Question 25

Vilken gren till näsan kommer från a. maxillaris och vad försörjer den?

Answer 25

A sphenopalatina. Försörjer mellersta och under näsmusslorna samt golg och den nasopalatinagrenen till septum. På septum anastomoserar med a palatina major som också kmr från a maxillaris (a descendens palatina för att vara exakt)

Question 26

Vilken gren från a facialis hjälper till med blodförsörjningen av främre delen av näsan?

Answer 26

Egentligen är det två, a angularis och a labialis.

Question 27

Hur kan näsan reglera näspassagen i näsan?

Answer 27

Genom näsan specialiserade kärlförsörjning med venösa sinusoider och kapillärsystem med fenestringar kan volymen ändras nässlemhinna och påverkan volymen.

Question 28

Var tömmer sig a sphenopalatina?

Answer 28

I plexus pterygoideus, etmoidalcenerna och plexus ophtalmicus och sedan i sinus cavernosus.

Question 29

Varför kan en infektion på näsa spridas intrakraniellt?

Answer 29

För den venösa passagen går extra kraniellt –> intrakraniellt.

Question 30

Vad är speciellt med kärlen i näsan?

Answer 30

Kapillärer är fenesterade och förekomst av venösa sinusoider (kapacitans kärl).

De ateriovenösta shuntarna är omgivna av muskelceller som kan styra neurogent och blodburna substanser.

Tack vare detta system kan slemhinnas volymen (blod) justeras.

Question 31

Förklara näscyklen?

Answer 31

Vilotonusen i de sympatiska nerverna intill kapacitanskärlen dvs venösa sinusoidera är olika i de båda näskaviteterna. Varierar i en period 2-4h.

Question 32

Varför blir man mindre nästäppt vid fysisk aktivitet?

Answer 32

Adernalin fristätts och binder till alfa 2 receptorer –> kärlkonstriktion –> mindre volym blod.

Question 33

Vad påverkar nässpray som gör att man blir mindre nästäppt?

Answer 33

Substanser som binder till Alfa 2 receptorer och ger kärlkonstriktion.

Question 34

Vad styr kärl dilatationen och sekretion av körtlar i näsansslemhinna?

Answer 34

Det parasympatiska nervsystemet via neuroendokrina transmittorer som acetylkolin, VIP (vasoactive intestinal polypeptid) N0 (kväve oxid) –> dilatation och sekretion.

Question 35

Hur kan man blockera den sekretoriska stimuleringen från det parasympatiska nervsystemet?

Answer 35

Atropin och ipratropium. Competative antagonist mot muscarina receptorer i nässlemhinnan ffa de som sköter sekretionen.