ALS Flashcards
Ange 3 kroppsliga förändringar som sker vid ALS och beskriv hur det kan påverka patientens grundläggande behov.
Svalgförlamning och talsvårigheter
• När sjukdomen börjar i hjärnstammen drabbas de muskler i munnen, svalget och strupen. Senare under förloppet förlorar patienten helt förmågan att uttrycka sig och sväljsvårigheterna gör att saliven rinner ut.
Muskelspasmer och förlamningar
• Efter hand som pareserna utvecklas kan muskulaturen bli spastisk, speciellt i de nedre extremiteterna. Senare i
förloppet utvecklas fullständiga förlamningar i både armar och ben. Sedan förloras funktionen att prata och svälja.
Reducerad muskelstyrka i extremiteterna
• Patienten kan märka att hen tenderar att tappa föremål och inte klarar att utföra finmotoriska handrörelser lika bra som förut. Inom några månader blir händerna svagare. Patienten får också en känsla av svaghet eller trötthet i musklerna.
Hur kan en ssk på olika sätt arbeta för att möta patientens psykosociala behov vid ALS?
• Förmedla hopp. Patienter med ALS har rätt att få realistisk information. Prognosen är allvarlig med det finns individuella variationer när det gäller hur snabbt sjukdomen utvecklas. Det är därför viktigt att inte frånta patienten realistisk optimism och här kan teamet bidra.
• Hjälp patienten att bearbeta sin smärta och sorg över förlusten av hälsan och tiden över förlusten av livet.
• Se till att patienten och de anhöriga ska kunna leva ett så meningsfullt liv som möjligt under den tid som patienten har kvar.
• Se patienten samtidigt som prognosen
Vilka konsekvenser kan uppstå vid ALS?
• Reducerad muskelstyrka i extremiteterna
• Muskelspasmer och förlamningar
• Svalgförlamning och talsvårigheter
• Sviktande lungfunktion
Hur kan ssk bemöta kommunikationen?
• Redan tidigt i förloppet bör man planera vilka kommunikationshjälpmedel som kan bli aktuella och här är både logopeden arbetsterapeuten viktigt.
• Oftast används avancerad elektrisk utrustning, tex pc med syntetiskt tal, faxförbindelse och telefon och internetanslutning.
Vad kan underlätta andning vid ALS?
• Övertrycksventilation så som
- BiPAP
- Hemrespirator
• Ligga i en ställning som underlättar andningen
• Fria luftvägar
Aktivitet vid ALS
• Så länge patienten orkar att utföra saker själv upprätthålls rörligheten i lederna.
• Patienten bör vara så aktiv som möjligt men ska inte pressa sig själv och muskulaturen ska inte överbelastas.
• Tidigt i förloppet kopplas sjukgymnast in i bilden med behandling till sjukdomsfasen.
Elimination vid ALS
• Risk för förstoppning pga sängliggande och svårigheterna att få i sig tillräckligt med fibrer. Med tiden blir även tarm peristaltiken kraftigt reducerad.
• För att förebygga förstoppning ges regelbundet laxermedel
Näringsbehov vid ALS
• Pga av sväljpares och tuggpares får patienten så småningom svårt att äta vanlig mat. Längre fram klarar hen inte heller att äta själv och behöver hjälp under måltiderna.
• En PEG sond är ett bra alternativ för då slipper patienten att kämpa med att få i sig tillräckligt med mat och kan äta och dricka det som hen vill och samtidigt veta att kroppen få det den behöver. Näringssonden bör läggas in innan sväljproblemet har gjort det svårt för patienten.
• En patient med PEG-sond bör ligga med sängens huvudände höjd och med bra stöd för huvudet om musklerna är så svaga att hen inte kan sitta upp under måltiderna.
• Alla måltider bör präglas av lugn och respekt.
• Om mat hamnar i luftstrupen är det viktigt att kunna Heimlichs manöver pga sväljparesen.
Smärtlindring vid ALS
•De flesta med ALS har diffusa smärtor, oftast i ryggen, nacken och axelpartiet. Smärtorna har samband med muskelspänningar till följd av överbelastning.
• Den psykiska påfrestningen av ALS kan också bidra till muskelsmärtor.
• För att undvika smärtor måste man se till at ligg – eller sittställningen alltid är bekväm och hjälpa till med lägesändringar innan han eller hon blir stel.
• LM som diazepam kan minska muskelkramper och spasmer. Biverkningarna måste dock vägas mot det som totalt sett är bäst för patienten
Hygien vid ALS
• Pga att saliv åker ut ur munnen av svalgparesen och att underkäken inte kan hållas uppe. För att förebygga sårig hud bör vattenavstötande salva användas.
• Salivproduktion kan även reduceras med hjälp av antikolinergika.
• Botox är också ett alternativt att spruta in i spottkörteln.
• Risken för svampinfektion i munnen ska förebyggas med regelbunden munvård
