VUFA & VIBA Flashcards

Klara tentan? Vad annars? Fan är det för fråga liksom...

1
Q

FA/SIMM Metoden

A

F:örändringsanalys genom
S : amverkan och Situationsanpassning
I : frågasättande och idéutveckling
M:eningsskapande och M : ålstyrning Metodisk och Modellering

Fastställa förutsättningar för förändringsprojektet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Förändringsanalys

A

Ett strukturerat arbetssätt för att analysera verksamhet och fatta goda förändringsbeslut. FA projektera förändringsarbetet.

En metod att ta sig från problem till -> lösning
Identiferar behov och åtgärdes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Förutsättningar för förändringsanalys - VUFA

A
  • Vilja,tidochkompetensattaktivtarbetamedproblem, styrkor, mål och förändringsidéer
  • Acceptans och stöd från beslutsfattare

  • Beredd att ta konsekvenser av en FA-utredning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

VUFA 1: Fastställa förutsättningar / Förutsättningsdokument

A

Förutsättningsdokument vill definiera förutsättningar för förändringsprojektet

• Syfte

Definiera, överenskomma och styra utredningen. Instrument för att starta upp och fullfölja en utredning; kan modifieras under processen baserat på nya insikter.

•Innehåll 6:
Utredningskaraktär och Syfte, 
aktörer, 
avgränsning, 
utrednings metod,
resultat, 
resurser.

• Resulterandedokument
– Verksamhetsdefinition

– Projektdokument

– Förutsättningsdokument

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

VUFA 2: Verksamhetsdefiniering

A

Praktik som kan likställas verksamhet

• Syfte:
Identifiera kategorier för verksamheten som avser verksamhetens förutsättningar och resultat.
Klarlägga grundläggande verksamhetslogik.

• Innehåll 7:
Produkter
Kunder
Uppgifter
Producenter
Leverantör
Input 
Affärsprocesser

Är Praktikteori (TheoryofPractice-ToP)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Theory of Practice - ToP

A

Titta man ifrån Theory of practice (Praktikteori) kan något kan produceras för en nytta för klient.

Praktikteori(TheoryofPractice-ToP) :
– Något (en produkt) produceras till nytta för en klient.
– Uppdrag och normer styr (vad som görs (av producenter) i verksamheten 
)
– Produkter skapas (transformeras) utifrån underlag (”råvaror”, preprodukter) 

– Ekonomiska resurser tillförs verksamheten 

– Instrument och kunskap används i verksamheten 

– Erfarenheter bildas kontinuerligt som del i lärande för framtida 
handlande 


How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

VUFA 3: Handlinggrafer

A

• Syfte
Identifiera vilka handlingar som utförs i verksamheten och hur dessa är strukturerade och grupperade i verksamhetsprocesser.
Alltså avänds bl.a för att illustrera bruk av IT-system i verksamheter

• Innehåller:
Aktivter 
Utförare av aktiviteter (Aktörer)
Handlingsobjekt av olika slag (informationsobjekt, materieobjekt)
Flöden av information och materieobjekt
Handlingslogik
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Handlinggrafer - Aktivitet

A

Aktivitet är något som utförs; en eller flera sammantagna handlingar.
En aktivitet utförs på någon plats och vid någon tidpunkt/under någon tidsperiod.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Handlinggrafer - Utförare av aktiviteter

A

Utförare är den eller de som utför en aktivitet

; kan vara en eller flera personer (ofta i en viss roll), en organisatorisk enhet, eller någon form av artefakt/instrument med utförande förmåga.

Ibland har en aktivitet en utförare, ibland finns det flera utförare som på något sätt samverkar för utförande av en aktivitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Handlinggrafer - Handlingsobjekt av olika slag (informationsobjekt, materieobjekt)

A

Handlingsobjekt kan vara av materia och/eller av informativt slag.

Då informativa handlingsobjekt överförs från sändare till mottagare krävs någon typ av informationsbärare (fysiskt medium).

Information kan t.ex vara muntligt förmedlad, skriftligt via papper, digitalt överförda/lagrade eller digitalt visade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Handlinggrafer - Flöden av information och materieobjekt

A

Flöden av information/ materiella objekt.

I aktiviteter transformeras/produceras handlingsobjekt som är ämnade att nyttjas i efterföljande aktiviteter.

Detta innebär samband av informativt och/eller materiellt slag mellan aktiviteter. Flöden av information och materieobjekt kan därmed utläsas från handlingsgrafer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Handlinggrafer - Handlingslogik

A

Handlingslogik i verksamheter kan också beskrivas i handlingsgrafer. Följande aspekter kan uttryckas (Från handlinggraf:

– Ordningsföljd av aktiviteter

– Initiering av aktiviteter

– Aktiviteters alternativa resultat/förutsättningar
– Ibland förekommande resultat/förutsättningar

– Villkorliga resultat/förutsättningar
– Aktiviteters kombinerade resultat/förutsättningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Theory of Practice - ToP Kort

A
  • Produkt skapar -> kundnytta.
  • Uppdrag och normer styr
  • Produkt skapas ur underlag/råvaror.
  • Ekonomiska resurser tillförs verksamheten
  • Instrument och kunskap använding
  • Erfarenheter bildas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Resursanalys

A

Identifiering av resursåtgång för olika aktiviteter
Vad krävs?
Vad har vi?

Ex på resurser : pengar, tid, personal, kompetens, maskinkapacitet, lokaler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

VUFA 4: Problemanalys

A

Problem är något som uppfattas som inte önskvärt.

Varför Problem analys:
För att skapa klarhet kring VAD är dåligt i verksamheten och VARFÖR det är så.
Genom problemanalys kan man identifiera och utveckla djupa kunskaper kring problemsituationen inom valt problemområde /verksamhetsområde.

Problemsituation uppstår vid missnjöd eller något är ej fungerande.

Goda kunskaper om problem, dess orsaker och effekter, krävs för att skapa problem- reducerande åtgärder. Problem försvinner oftast inte utan medvetet hantering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Problemgraf

A

Problemgrafer syftar på att beskriva olika problem och samband/relationer mellan problemen :

  • Orsak . Något som ger en effekt. När något (en orsak) ger upphov till och bidrar till förekomst av något negativt, något som kan ses som ett problem, utgör denna orsak därigenom också ett problem.
  • Effekt. Något som utgör resultat av någon företeelse och uppfattas som problematiskt (därför ses som problem).
  • Problemsamband. Relation mellan två problem av orsaks- och effektkaraktär. En orsaksrelation gäller till föregående problem och en effektrelation till efterföljande problem.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Styrkor

A

Allt det som kan ses som positivt utgör en styrka.

Det kan vara bra resultat, det som uppskattas och fungerar utan problem, som man är nöjd med och som bidrar till önskade resultat i verksamheten.

Man måste hitta relevant styrkor som påverkar produktion flöde och inte gratis kaffe på jobbigt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

VUFA 5: Styrkeanalys syftet

A

För att skapa klarhet kring – vad det är som är bra i verksamheten och varför det är så.

Styrkor dokumenteras löpande i:
 Styrkelista
 Styrkegraf

Även om det finns problem i verksamhet så är det vanligt att stora delar av verksamheten ändå fungerar bra och ger positiva effekter.
De vill man inte ta bort när man tar bort problemen. Tar man bort styrkor då skapar man mer problem.

Styrkeanalysen balansera problemanalysen och säkra att man inte missar välfungerande aspekter av verksamheten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Styrkegraf

A

Styrkegrafer beskrivs olika styrkor och dess relationer, men i listor är styrkorna orelaterade.

Genom att läsa en styrkegraf kan man förstå hur olika styrkor hänger samman och bildar sammanlänkande styrkefält (positiva orsaks-effekt-kedjor).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Mål

A

Mål är något önskat/eftersträvansvärt, något som ska uppnås, ett avsett resultat eller tillstånd.

Mål kan innefatta olika typer av normativa utsagor som t.ex värden, strategier, planer, regler, riktlinjer, anvisningar, standarder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

VUFA 6: Målanalys

A

Målanalys används för att reda ut komplexa målsamband och därmed skapa en tydlig målbild.

Det klargör mål-medelrelationer mellan olika mål.

Målanalys bidrar med kunskap om vilka mål som styr verksamheten. Detta gäller både mål som man anser bör styra verksamheten och mål som faktiskt styr verksamheten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Mållista med målvärdering för Byggvakten

A

Mållistan innehåller mål och Karaktärisering & värdering.

Målvärdering innebär en granskning och karaktärisering av mål. Man dokumenterar ett antal viktiga kommentarer till målen i mållistan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

SMARTa mål

A
  • Specifika
  • Mätbara
  • Accepterade
  • Realistiska
  • Tidsatta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Sammanfattande nulägesvärdering (vad) defintion

A

Sammanfatta problem, mål och styrkor per verksamhetsaspekt i syfte att formulera förändringsbehov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Sammanfattande nulägesvärdering (vad) definition

A

Innebär att man går igenom utfört kartläggnings- och analys- arbete och sammanfattar och kondenserar detta samt drar slutsatser från det.

Sammanfatta problem, mål och styrkor per verksamhetsaspekt i syfte att formulera förändringsbehov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

VUFA 7 Sammanfattande nulägesvärdering syfte:
/Verksamhetsdiagnosen syfte :
/riktning

A

Förändringsbehov önskad riktning på en tänkt kommande förändring.

Verksamhetsdiagnosen syftar till att identifiera områden och aspekter i verksamheten som är i behov av förbättring. Resultatet från verksamhetsdiagnos är förändringsbehov.

Syftar inte till att föreslå åtgärder för verksamhetsförändring utan bara identifiering av vad behovs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Sammanfattande nulägesvärdering innehåll:

A

 Problem. Något som uppfattas som inte önskvärt. Det kan vara - en faktor, en realitet, en egenskap, en omständighet, en situation, en företeelse - som i något avseende ses som negativt/problematisk. Det kan ses som negativt i sig själv eller ge en eller flera effekter som bedöms som negativa.

 Styrka. Något som uppfattas som positivt och önskvärt. Det kan vara - en faktor, en realitet, en egenskap, en omständighet, en situation - som i något avseende ses som en tillgång.

 Mål: är något önskat/eftersträvansvärt, något som ska uppnås, ett avsett resultat eller tillstånd. Mål kan innefatta olika typer av normativa utsagor som t.ex värden, strategier, planer, regler, riktlinjer, anvisningar, standarder.

 Förändringsbehov : Skapas baseras på problem, mål och styrkor per verksamhetsaspekt. Anger en önskad riktning på en tänkt kommande förändring.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

VUFA 7 Åtgärdslista (hur)

A

 Syfte
Ett åtgärdsstudie som syftar på att S

 Innehåller: 
Behov 
Åtgärder
Effekter av föreslagna åtgärder
Effekter av icke genomförande åtgärder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Misslyckade IT-projekt

A

 Brister i systemutvecklings projektet
 Brister i systemutvecklings metoden
 IT-stöd utvecklas utifrån möjligheten med ny teknik
 Bristande kunskap om verksamheten
 Inte förstått att IS och verksamhet är integrerade med varandra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

GEQ-konceptet

A

 Good Enough Quality
Att man inte ska göra för mycket. Att systemet vid visst tillfälle är “Good enough”. Extra arbetet ger inte den där extra nyttan.

Åtagandetriangeln: Att det ex drar på kvalitet om det lite tid eller motsatsen.
 Kvalitet, tid och kostnad måste vägas mot varandra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Process

A

Arbetssätt, vem gör vad.

För att ta sig från kundens behov till leverans av färdigt system behövs ett gemensamt och kontrollerat arbetssätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Olika SU-processtyper

A

Tungviktsprocess ex RUP

 Lättviktsprocess (exv. Extreme Programming)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vattenfall

A

Strukturerade steg Som används när
 kraven är väl kända och
 arkitekturen är väl känd och
 det finns tillräcklig tid

positivt:
 Indelning i discipliner (=faser)
 Arbetsuppdelningen
 Seniora utvecklare i de tidiga faserna

problem:
 Förståelse för problemet nås ofta först efter vi börjat med lösningen
 Osynlig produkt till slutet av projektet.
 Seniora utvecklarna drar vidare efter de tidiga faserna… vem skall då de juniora fråga?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Iterativ & inkrementell utveckling

A

Dela upp problemet i mindre bitar och lös bit för bit (“Divide and conquer”)

 Lämpar sig för kravförändringar
 Kontinuerlig integration
 Risker upptäcks/fixas under tidiga integrationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Systemutveckling ur ett vetenskapligt perspektiv (1)

Innehåller 2 &3

A
Perpektiv: Sätt att se på (synsätt, begrepp)
 Verksamheter
 Verksamhetsutveckling
 e-tjänster
 osv

Sen Operationalisering ner i :
 Modeller
 Metoder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Systemutveckling ur ett vetenskapligt perspektiv (2)

A

Model:
En modell är ett ramverk som talar om vad vi skall göra, inte hur
En modell beskriver i grova drag det arbete som utförs och vem som bör utföra det

Vad inte hur, genom vem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Systemutveckling ur ett vetenskapligt perspektiv (3)

Innehåller 4

A

Metod
 En metod är en detaljerad beskrivning av tillvägagångssättet att lösa ett visst problem
 En metod bör endast tillämpas för att lösa de problem den är avsedd att lösa
 Metoder ska inte få oss att sluta tänka, de ska få oss att tänka bättre!
Hur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Systemutveckling ur ett vetenskapligt perspektiv (4)

A

(notations-) teknik / instrument

39
Q

Klassificering av IS-teorier & IS-ansatser

Två dimensioner

A

 På objektsystem (verksamhet/organisation) : Dominerande företeelser som blivit föremål för teoretisering är :
•Strukturer eller aktiviteter/process
Båda aspekterna har påverkat utformning av informationssystem på ett eller annat sätt.

 På informationsförsörjning (individer)
Organisationers informationsbehandling/försörjning har studerats utifrån två perspektiv:
•Infologisk eller teknologisk

40
Q

Perspektiv på objektsystem

A

Strukturer vs. Aktiviteter
 Organisationens strukturer reflekterar de olika samband som finns
- stabila samband
 Organisationers handlingar, initieringsvillkor, logik etc. är fokus
- observera att handlingar även kan utföras av datorer och system

41
Q

Perspektiv på informationsförsörjning

A

Teknologisk vs. Infologisk
 Teknologisk funktionalism bygger på att verksamheten (och dess informations- försörjning) är oberoende av människans kognitiva förmåga
- människan anpassar sig till teknik genom utbildning
 Infologisk funktionalism innebär att människan har egna mål och verksamheten måste ta hänsyn till dessa

42
Q

Fyra paradigm inom administrativ informationsbehandling

A

Paradigm är en vetenskaps grundläggande föreställning om sitt ämne.

Fyra paradigm :
• Humaninfologiska paradigmet
• Systeminfologiska paradigmet
• Avbildningsparadigmet
• Systeminfologiska paradigmet

Fyra olika områden (resulteras av de 2 dimensioner) där de flesta teorier och metoder för informationssystemstudier kan klassificeras.

43
Q

Avbildningsparadigmet paradigmet

A
 Databasperspektiv
• modellering ger en beskrivning av den data som
lagras
• oberoende av verksamheten
• oberoende av teknik (ex programvara)

 Fungerar ej i stora och/eller komplexa verksamheter

44
Q

Styrningsparadigmet paradigmet

A

 Bygger på ett systemteoretiskt perspektiv

  • cybernetiska slingor, informationsströmmar
  • datateknik = styrteknik (även för organisationer)
45
Q

Systeminfologiska paradigmet

A

 Bygger på det socio-tekniska perspektivet
• systemutveckling är inte ett rent tekniskt konstruktionsproblem - det finns även en social dimension
• balans mellan det sociala och det tekniska

46
Q

Humaninfologiska paradigmet

A

Bygger på ett handlingsteoretiskt perspektiv
 Lyfter fram människorna och tonar ned systemet
 Det är människan som är ansvarig för allt – lagring, bearbetning, dataöverföring osv.
- Men hon kan ha ett tekniskt stöd för detta
 Organisationer består av ett nätverk av individer som utbyter data med varandra med stöd av ett datasystem

47
Q

Humaninfologiska paradigmet fort

A

 IS betraktas som en del av arbetet snarare än som en extern informationskälla
 Systemanvändare => ”Verksamhetsutövare”
 Information blir meningsfullt bara i
verksamhetskontext

48
Q

Grundsynen för VSD-momentet

A

VIBA-metoden placeras i Humaninfologiskt paradigm
 Handlingsteoretiskt perspektiv
• Pragmatisk synsätt på verksamheter
• Kontextuellt synsätt på IT
• Systematiskt synsätt på relationer mellan IT och verksamhet

49
Q

Handlingsbarhet

A

Ett IT-systems förmåga att utföra handlingar, och att befrämja, möjliggöra och underlätta handlingar som utförs av IT-systemets användare både genom IT-systemet och baserat på information verksamhetskontext.

50
Q
  1. Tydlig handlingsrepertoar
A

Användare förstår enkelt vad som kan göras med systemet. (enkelt förstå vad system kan göra.

T ex skall IT-systemet tydligt informera om vilken typ av handling som erbjuds; om det är det en läs-, uppdaterings eller registreringshandling.

51
Q
  1. Tillfredsställa kommunikationsbehov
A

Användare kan ”säga” det de vill genom systemet. Ex leverans status.

Det skall finnas möjligheter, genom olika fördefinierade fält, att registrera olika uppgifter i systemet som man önskar att andra personer skall bli in- formerade om.

52
Q

3.Lättnavigerat

A

Användare kan enkelt ta sig till önskad plats i systemet.

Handlingen kan t ex innebära att användaren vill utföra en registrering eller enbart söka information om något.
Allt man behöver som säljare ligger på säljare sidan.

53
Q

3.Lättnavigerat typer (Övrigt)

A
  1. Hierarkisk navigering som innebär en förflyttning till närmast högre eller lägre nivå i IT-systemet.
  2. Det finns också sekventiell navigering som innebär en förflyttning inom samma nivå.
  3. En tredje typ är direkt navigering som innebär en förflyttning till en användningssituation lokaliserad var som helst i IT-systemet.
54
Q

4.Handlingstransparent

A

Användare förstår konsekvenser av föreslagna och utförda handlingar

55
Q

5.Tydlig feedback

A

Användare ser direkt att det de försökte göra blev gjort.

IT-systemet skall alltid ge ett begripligt svar på en utförd handling. Svaret kan bestå av en beskrivning av vad IT-systemet gjort.

56
Q

6.Ändringsbarhet

A

Användare kan se om, hur och när en handling kan ändras.

Ett handlingsbart IT-system är ändringsbart. Ändringsbarhet innebär att kunna ångra tidigare utförda handlingar.
En god ändringsbarhet förekommer när användaren vet 1) om och 2) i så fall hur och 3) när en utförd handling kan ändras.

57
Q

7.Tydligt och Lättåtkomligt verksamhetsminne

A

Historik. Användare får enkelt hjälp med att veta vad som gjorts tidigare. Veta vem sagt vad.

58
Q

8.Aktörstydlighet

A

Användare Historik. Det framgår tydligt vem som har gjort/sagt vad.

I kommunikationsintensiva verksamheter skall IT-systemet hålla reda på vem som har ”sagt” vad. IT-systemet skall vara aktörstydlig

59
Q
  1. Känd och begriplig vokabulär
A

Användare förstår använda begrepp

IT-systemets språk skall motsvara verksamhetens och användarnas språk. IT-systemet skall erbjuda förklaringar till samtliga begrepp .

60
Q
  1. Intentionellt tydligt
A

Användare förstår den kommunikativa avsikten med olika meddelanden

Användare behöver förstå vad olika meddelanden (som t ex ett skärmdokument) betyder avsiktsmässigt.

61
Q
  1. Handlingsstödjande
A

Användare får stöd för efterföljande handlingar

Innehållet i skärmdokumentet skall ge goda förutsättningar för att utföra verksam- hetshandlingar både genom IT-systemet och utanför IT-systemet.

62
Q
  1. Handlingsöversiktligt
A

Användare får överblick av olika handlingssteg

En god handlingsöversikt föreligger när användaren har överblick över olika hand- lingssteg i en process och ser var i processen den befinner sig för tillfället.

63
Q

13.Handlingstillgänglighet

A

Lämpliga handlingsalternativ finns enkelt tillgängliga

Denna princip handlar om att lämpliga handlingsalternativ skall finnas tillgängliga i en behovssituation.

64
Q
  1. Relevanta kommunikationskrav
A

Användare behöver endast registrera relevanta kommunikationskrav

Att tvingas registrera irrelevant information ger upphov till frustration. Säljare skall ex endast registrera sälj.

65
Q
  1. Begrepps- och handlingskonsistent
A

ha allt konsistent
Användare har entydig och klar förståelse av olika handlingsuttryck.

Uttryck får inte skifta i betydelse (homony- ma uttryck) och/eller att skiftande uttryck används (synonyma uttryck). Inkonsistenta uttryck skall undvikas för att minera risker till förvirring hos användare.

66
Q
  1. (Skapande av) goda kommunikationsförutsättningar
A

Användaren erhåller förväntade/önskvärda effekter i IT-systemet

Denna princip handlar om att IT-systemet skall bidra till goda kommunikationsförut- sättningar.

67
Q
  1. Adressatrelevant kommunikation
A

Användare erhåller förvän-tade/önskvärda effekter genom att IT-systemet producerar/distribuerar relevanta meddelanden till andra användare

En användare kommunicerar via ett IT-system därför att formulerade meddelanden förväntas få effekter i verksamheten.

68
Q
  1. Adressatanpassad kommunikation
A

Användare håller förväntade/önskvärda effekter genom att IT-systemet producerar/distribuerar meddelanden till andra användare på lämpligt sätt; t.ex. lämplig tid, lämplig plats/media, lämplig form

Denna princip är beroende av den föregående principen men skiljer sig på så sätt att den betonar att IT-systemet ska stödja att information sprids vid lämplig tidpunkt, via lämpligt media och lämplig form.

69
Q

Varför implementeras IT-system?

A

 Tekniska skäl – gemensam teknisk plattform, uttjänta legacy - system
 Operativa skäl – processförbättring, förbättra kontroll, transparens i data,
kostnadsreduktioner.
 Strategiska skäl – centralisering, beslutsstöd, kundfokusering, omstrukturering

70
Q

Krav

A

KRAV :
 En önskvärd egenskap eller funktion hos ett
IT-system
 Specificerar ”vad” snarare än ”hur” (Skall beskriva problem, inte lösa dem!)
 Överenskommelse mellan beställare och
leverantör
 Kopplat till verksamhetsmodelleringen

Kravhantering : Ett systematiskt sätt att hitta, organisera, dokumentera och underhålla kraven
Syftet med kravhantering är
- överenskommelser med kunder och andra
-förståelse av systemkraven för systemutvecklarna
- Definiera systemets begränsningar
- Ta fram ett underlag för planering av iterationernas tekniska mål.
-uppskattning av kostnader och tid
-uppskattning av kostnader
och tid

71
Q

Typer av krav

A

 Funktionella krav: Vad systemet gör för nytta för användarna
 Icke-funktionell: Kvalitetskrav som användarna behöver men inte tänker på så länge de fyller dennes behov

Situationskrav :Krav som inte kan knytas till produkten utan snarare till situationen

72
Q

1) Förutsättningsanalys

Modellering av framtid (VIBA)

A

 Verksamhetsdefiniering
 Identifiera mål
 Kompletterande förutsättningar

73
Q

Verksamhetsdefinition utifrån IT-system

A

Ger grundläggande verksamhetsförståelse och avgränsar verksamhetsprocesser

 Resultat
 Mottagare (externa/interna)
 Arbetsuppgifter
 Aktörer (producenter)
 Utgångsmaterial
 Leverantörer (externa/interna)
74
Q

Mållista och målgrafer

A

Identifierade mål dokumenteras i en mållista

Särskilt viktigt är identifiera mål som är relaterade de delar av verksamheten som IT- systemet skall stödja.

75
Q

Kompletterande förutsättningar

A

Utöver verksamhetsdefinition och målanalys så finns det ett antal andra förutsättning- ar som avgränsar designarbetet men också erbjuder olika möjligheter. Dessa andra förutsättningar kan vara av olika typ såsom:

 Strategiska
 Organisatoriska
 Hård- och mjukvarumässiga
 Tidsmässiga
 Användarerfarenheter
 Säkerhetsmässiga
Övrigt
 Integration med andra system
 Juridiska
 Ekonomiska
 Tidsmässiga
 Kompetensmässiga
 Arbetsmiljömässiga
 Intressemässiga, i relation till andra intressenter som t ex kunder & leverantörer
76
Q

2) Analys av grundläggande kontext

Modellering av framtid (VIBA)

A
 Process- och handlingsanalys 
   •Samverkansgrafer)  
   • (Processgrafer)
    •Handlingsgrafer
 Dokumentanalys
  • Dokumentdefinitioner
Begreppsanalys 
  • Begreppslista
77
Q

Handlingsgrafer

A

Används primärt för att beskriva och analysera en verksamhet genom de handlingar som utförs. Hjälper att förstå hur befintliga verksamhetsprocesser fungerar

Syftet
är att skapa en bild över verksamhetens utförande med dess förutsättningar och resultat där verksamhetens handlingslogik kan klargöras på såväl översiktlig som detaljerad nivå.

78
Q

Användbarhet

A
  1. Lärbarhet - Användaren ska enkelt kunna lära sig systemet för att kunna uträtta sina arbetsuppgifter så fort som möjligt
  2. Effektivitet – Hur hög produktivitet användaren uppnår när den har lärt sig systemet.
  3. Hågkomst - Systemet skall vara konstruerat så det är lätt att sätta sig in i det efter en tids uppehåll
  4. Fel - Systemet ska vara utformat för att eliminera att användaren att användaren göra fel. Skulle fel uppstå ska användaren lätt kunna åtgärda detta. Allvarliga fel som undantags fel men mera får absolut inte inträffa
  5. Tillfredställelse - Systemet ska vara tilltalande att använda.
79
Q

Användbarhet vs Handlingsbarhet

A

 Användbarhet : Till vilken grad specificerade användargrupper anser att ett system är ändamålsenligt, effektivt och subjektivt tillfredsställande att utföra specifika uppgifter .
- om system är effektiv enligt användaren.

 Handlingsbarhet: Ett IT-systems förmåga att utföra handlingar, och att befrämja, möjliggöra och underlätta handlingar som utförs av IT-systemets användare både genom IT-systemet och baserat på information från IT-systemet i en verksamhetskontext
-om systemet uppfyller sitt jobb som it it system.

80
Q

3) Analys av fördjupande IT-fokus

Modellering av framtid (VIBA)

A
  • användningssituationslista,
  • interaktionslista,
  • tillståndsdiagram,
  • dokumentdefinition,
  • dokumentprototyp, • klassdiagram,
  • tillståndstabeller.
81
Q

Användningssituationslistan

A
Användningssituationslistan är betydelsefull ut spårbarhetssynpunkt eftersom den ut- gör en korsreferens mellan handlingsgrafer och mer detaljerad dokumentation som produceras i detta kapitel.
 Utförare
 Förutsättningar
 Interaktivadokument
 Resultat
82
Q

1.Interaktiv användningssituation

A

är en sekvens av interaktiva handlingar (läsning och formulering) som är närliggande i tid och utförs på samma plats. Interaktiva an- vändningssituationer identifieras utifrån handlingsgrafer
ex  Lässituation(system→användare)

83
Q

2.Automatiska användningssituation. (system)

A

Beskriver vissa IT-handlingar automatiska, dvs handling som utförs utan någon interaktion med användare.

84
Q

3.Succedent användningssituation (användare)

A

Vissa användningssituationer utförs med hjälp av information från ett IT-system utan att man använder själva systemet.

En användare erhåller information från ett IT-system, t ex en lista, som sedan brukas i en efterföljande situation. Se Figur 66 för hur detta kan illustreras i handlingsgrafer.

85
Q

Interaktionsanalys- interaktionslista

A

En interaktionslista består av tre delar:
 Initiala systemhandlingar
 Elementar interaktioner
 Tabellstrukturerad beskrivning av varje elementarinteraktion följer EIAL (interaktionstabeller)

86
Q

tillståndsdiagram

A

Alla interaktioner struktureras enligt interaktion sekvenser i en digram. Alltså översiktligt hur interaktion sekvenser ser ut.

87
Q

Dokumentanalys – dokumentdefinition

A

Dokumentet består av följande delar:

 Vilket dokument som “beskrivs”
 En “beskrivning”av vad det skall användas till
 Vilken “användningssituationsom” dokumentet ingår i
 Vilken typ av “situation”
 “Informationsinnehåll”
 Inblandade “aktörer”
 Vilken “kommunikations funktion” dokumentet har
 Vilken “effekt” som skall uppnås
 Relaterade dokument
 En referens till “ handlings graf “

88
Q

Prototyping

A
  • Är modell av framtida systemet.
  • Syftet är att samla in information om behov och krav.

-Varför?
Utvecklarna arbetar nära användarna för att få information.

89
Q

Sammanfattning Modellering av FRAMTID

A

Första ) Förutsättningsanalys

1) Verksamhetsdefiniering
- Verksamhetsdefinition

2) Identifiera mål
- Mållista/målgrafer

3) Komplettera förutsättningar
- Kompletterande förutsättningslista

Andra ) Analys av grundläggande kontext

1) Process- och handlingsanalys
- Handlingsgrafer (detaljerade) - Begreppslista
2) Begreppsanalys
3) Dokumentanalys
- Dokumentdefinitioner

Tredje) Analys av fördjupande IT-fokus
1) Interaktionsanalys
• Identifiera användningssituationer
  -- Användningssituationslistor
• Identifiera interaktioner
  -- Interaktionslistor
 • Strukturera interaktioner
  -- Tillståndsdiagram (navigering)

2) Dokumentanalys
• Dokumentprototyper
3) Begreppsanalys
•Klassdiagram

90
Q

Målbaserad utvärdering

A

 Mål i verksamheten styr utvärdering
 Kontrollera om styrande verksamhetsmål har
effekt på utvärderingsobjektet
 Officiella verksamhetsmål
 Kan vara andra (för verksamheten relevanta)
mål

91
Q

Verksamhetsanalys - Kompositionell ansats (Top down)

A

Top down- struktur

Helhet som består av delar som består av delar som …
(flöde inriktad analys:)

Kolla bild F2 S26. Visar en top down flöde.

92
Q

Verksamhetsanalys - Kontextuell ansats (Bottom -> all)

A

Bottom->all struktur

Naturliga sammanhang som överlappar varandra.

To the side rektanglar ->.

( försöker beskriver verksamheten enligt det man modellerar ut? Beskriver vad är verksamheten kontexten och beskriver olika delar. )

93
Q

Verksamhetsanalys - Induktiv ansats

A

Motsatsen av en Kompositionell ansats. Är Bottom-up design.