Virus Flashcards

1
Q

Vad innebär virulens?

A
  • Specifik egenskap som mikroorganismen har som ger upphov till ökad förmåga att överleva och föröka sig
    • Alltså kan även virus som inte ger symptom ha goda virulensegenskaper
    • Patogena virus har förmågan att överleva (hög virulens) men har förmågan att inducera starkt immunsvar också
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Var är epidemologi?

A

Läran om hur sjukdomar sprider sig i samhället

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är ett virus?

Hur många och vilka typer av proteiner har det?

A
  • Obligat parasit – beroende av levande celler för replikation
  • Virus har i regel 10-15 proteiner, ofta multifunktionella (i början en funktion, senare en annan)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad kallas den fysiska viruspartikeln?

A

Virion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka två typer av kapsider finns det?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad innebär tropism?

A
  • Den/de organ/celler som ett virus har specificitet för
    • Bred tropism ex jonkanaler som receptor (finns hos många celler)
    • Smal tropism ex vissa kolhydratstrukturer som kanske bara finns på leverceller (hepatit)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur kan viruset ta sig in i cellen?

A
  • Kan smälta in
  • Receptormedierad endocytos (kan sedan frigöras därifrån)
  • En del virus mer komplexa
    • Kan fästa till huvudsaklig receptor men behöver coreceptor också att smälta samman med, (HIV, Herpes),
      • kemokinreceptor Co-receptor för HIV-1, vissa saknar en funktionell sådan och blir därmed immuna
    • Kan också mutera och byta co-receptor (HIV t ex, olika individer påverkar viruset (mutationer) byter tropism)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur sker virusets replikation?

8 steg

På vilka två vanliga sätt kan viruset lämna värdcellen?

A
  1. Måste hitta något att fästa till (ofta receptor, eller annan struktur
  2. Penetration (endosom, eller penetrera på annat sätt)
  3. Uncoat – klär av sig kapsiden (har sönder den helt eller delvis) kan ske genom dissociation, virala enzymer eller värdcellsenzymer
  4. Transkription, +RNA/DNA tillverkar virala proteiner, eller – RNA/DNA som görs om translateras till virala proteiner
  5. Translation
  6. Syntetisera ny arvsmassa och virusproteiner (4-6 sker i symbios)
  7. Ansamlas monteras till nya viruspartiklar kapsider
  8. Egress viruset lämnar för att spridas till nästa cell (avknoppar (virusfabrik ev) eller får cellen att brista (lysera) och viruset fälls ut i virusmoln
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är signifikant för pluspolariserat RNA?

A

Är likt mRNA och kan därför läsas av direkt till proteinsyntes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är signifikant för minuspolariserat RNA?

Vad är den beroende av som är vad?

A

Okänt för värdcellen och kräver därför RNA-beroende RNApolymeras, både transkriptas och replikas, antingen färdigt i viruspartikeln eller kodat som pluspolariserat RNA. Virusets egna polymeras är snabba och har få/inga proofreading-mekanismer vilket ger många mutationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Varför replikeras ett pluspolariserat RNA i regel snabbare än ett minuspolariserat?

A
  • Pluspolariserat RNA: Är likt mRNA och kan därför läsas av direkt till proteiner
      • är snabbare då det inte kräver mellansteg
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur fungerar ett retrovirus?

A

Har +RNA men kodar för ett omvänt transkriptas som är ett RNA-beroende DNA-polymeras som bildar en komplementär DNA-sträng från en RNA-mall. Detta DNA-fragment kan integreras i värdcellens genom (mha enzymet integras) och kan då använda värdens maskineri för replikation, proteinsyntes mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur fungerar dubbelsträngat RNA?

A

Samma mekanismer som plus- och minuspolariserat RNA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är signifikant för DNA-virus?

Vad kräver det?

Hur ser tidsaspekten ut gällande replikering och varför?

A
  • Enkel (s) eller dubbelsträngat (ds) (vanligast)
  • Kräver DNA-beroende DNApolymeras, enhancer, transkriptionsfaktorer och promoter. Detta kan antingen vara värdcellens eller virusets.
  • Då DNA-virus måste integreras i genomet tar det längre tid att replikeras och utöva verkan genom translation osv än för RNA virus.
    • Tiden mellan avklädning och viral proteinsyntes kallas eclipse period och under denna period kan virusinfektionen inte upptäckas av kroppens immunförsvar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Varför finns vRNA-beroende RNA-polymeras och vad gör det?

A

Både plus- och minus-RNA virus är beroende av RNA-beroende RNA-polymeras för replikation av arvsmassan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad gör ett vDNA-polymeras?

Vad gör ett omvänt RNA-polymeras?

Vad gör vProteaser?

A
  • vDNA-polymeras hos DNA-virus (förökar och replikerar viralt DNA)
  • vOmvänt RNA-polymeras hos retro och hepadnavirus (finnns i vår arvsmassa)
    • Omvänt transkriptas som bygger om till DNA som kan integreras i våra kromosomer som sedan ger RNA
  • vProteaser, enzymer som klipper upp proteiner så de kan gå ihop och bygga upp nya kapsider och virus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad styrs replikationsförmågan av hos ett virus?

A
  • Värdspecificitet (humana virus är humanspecifika, alla djurarter har egna varianter
  • Mottaglighet (vi är olika mottagliga, olika mängder av cellreceptorer, vissa är defekta, saknar receptor eller har felaktiga receptor (blir då resistenta), t ex mot en viss typ av HIV (CCR5-delta 32 är en muterad receptor (gör CCR5 icke funktionell) vanligare hos människor i Norden vilket leder till immunitet mot HIV-1
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka fyra resultat av viruset kan virusinfektion i mottaglig cell ge (kan ske i samma kropp)?

A
  • Produktiv – i rätt celler, ger nya infektiösa virus
  • Restriktiv – cellen tillåter inte viruset att föröka sig, blir ingen spridning, kortvarig
  • Abortiv – ökänt slarviga, inget infektiöst virus producerat, pga mutationbenägenhet
  • Latent – etablera sig och leva i harmoni, symbios med cellen (kan ge sjukdom hos gammal)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka öden har cellen vid virusinfektion?

A
  • Transformation till tumörcell (förlorar kontroll över celldelning), ex retrovirus
  • Lysis – cellen blir utmattad och brister
  • Persistent – virus i harmoni med cellen utan att skada den nämnvärt, förökar sig hela tiden milt – herpes ex
  • Latent – arvsmassa i cellens kärna, uttrycker väldigt lite virusprotein eller inget – (kan finnas resten av livet), kan aktiveras och infektionen bryter ut
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka tre faser har viruset?

A
  • Fäster först till cellvägg
  • Eklipsperiod (letar sig fram till cellulära strukturer där syntesen kan komma igång)
  • Intracellulär till extracellulär
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka skillnader finns mellan bakterie och virus gällande

Tillväxt utanför cell?

Självständig proteinsyntes?

Yttre höljen?

Mottaglighet för antibiotika?

Reproduktionssätt?

Nukleonsyra?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är ett endogent retrovirus?

A
  • Humana endogena retrovirus är de 8 % av vårt genom som liknar och troligen härstammar från retrovirus. Dock replikeras endast 0,1-0,5 % av dem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur är influensaviruset uppbyggt?

Latinskt namn?

A

Influensa (Orthomyxoviridae)

  • -ssRNA-virus av 3 typer: Influensa A och B med genom i 8 segment och influensa C med genom i 7 segment
    • Höljeförsedd
    • Subtyper av influensa A beror av kombinationerna av de olika höljeproteinerna (spikes) de har, HA/Hemagglutinin (18 olika) och NA/Neuroaminidas (11 olika)
    • H1N1, H2N2 och H2N3 är ex på humananpassade
      • Det röda på bilden är RNA-beroende RNA polymeras
  • Helikal kapsid, membranförsett (troligen deriverat från värdcell)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad innebär det att influensaviruset har genetisk drift?

Ge också ett exempel när detta kan gynna viruset

A
  • Saknar RNA-proofreading-enzymer varför mutationer är vanliga (1/10 000 nukleotider = nästan varje nytt RNA-virus är mutant)
    • Stjälklängd – En mild icke patogen influensa kan cirkulera i stora anläggningar med ex kyckling varpå aminosyror byggs på i stjälklängder på ex NA
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad bildas antikroppar mot gällande influensaviruset?

A
  • Bildas i regel mot hemaglutenin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är influensavirusets RNA-beroende RNA-polymeras uppbyggt av?

A
  • Byggs upp av subenheterna PB1, PB2 och PA
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilka är influensavirusets virulensfaktorer?

A
  • NA (ex dess stjälklängd), HA, RNA-beroende RNA-polymeras (PB2 framför allt, kan vara extra snabb (flera potenser) att producera RNA) och M2
  • NS1 – blockerar RNA (syntes av interferoner i cellen och interferonreceptorer / även apoptosblock)
    • Kan också spridas till andra celler och påverka deras förmåga att reagera på infektionen
    • Var extra stark vid spanska sjukan
  • Längden på HA och NA avgör patogeniciteten, där långa proteiner är mer aggressiva
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vilken struktur har herpesviruset?

A
  • dsDNA-genom
  • Icosahedral kapsid
  • Ytterligare hölje med tegumentprotiner
    • Innehåller bland annat virala proteiner som behövs för att manipulera cellen
  • Membran av fett (envelope), med glykoproteiner
  • Stort virus 150-200 nm
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vilket förlopp har herpesviruset?

A

Förlopp

  • Efter inbindning (HSV-1 t ex fäster med glykoproteiner till heparansulfat), kommer närmre och kan fussionera med hjälp av fettlöslig del, kläs viruset av till DNA som kan migrera till cellkärna där replikation av DNA- samt transkription av virala gener sker
  • Vid symptomatisk infektion transkriberas gener som leder till cellens undergång
  • Men i vissa värdceller ackumuleras latency-associated transcript (LAT) vilket gör att den kan finnas kvar då den läggs i genomet sovandes (gökägg) i perfiera neurala celler som kan aktiveras vid sänkt immunförsvar
    • Inga symptom
  • Syntes av herpesvirusproteiner sker i tre stadier
    • Immidiate-early
      • Sker initial avläsning av viralt mRNA, dessa proteiner går tillbaka in i cellkärna för att stödja replikation och mer proteinsyntes (reglerar Early och Late-gener)
    • Early
      • Replikering av viruset
    • Late
      • Dessa proteiner formar kapsid och ytreceptorer på nytt virus (bygger upp nytt virus), som paketeras i kärnan
  • Kan sedan knoppa av först från nukleus och ytterligare del av hölje från golgi och cellmembranet (olika grad av höljen på virusen)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vilka olika typer av virusinfektioner finns det?

A
  • Akut självbegränsande infektion (influensa)
  • Kroniska – tillfrisknar med en liten produktion (hepatit B)
  • Latent – helt tyst men kan aktiveras långt senare (herpes), (bältros)
    • Kroniska och latenta kan aktiveras vid sänkt immunförsvar
    • Neurotropa, börjar ofta infektera respiratoriska membran, letar sig sedan fram i nervbanor och planterar sig i neuron, finns där som små gökungar (stress eller läkemedel kan aktivera dem på nytt) och virus kan vandra tillbaka med nervbanan och ger bältros eller nya blåsor dit nervände når) (VZV (vattkoppor), HSV (herpes))
  • Kronisk infektion efter akut infektion (HIV/AIDS)
  • Kroniska långsamma infektioner – ingen akut fas, även prionliknande sjukdomar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Beskriv virusets core – nukleoprotein – kärna

A
  • RNA eller DNA
  • dubbelsträngat (ds) eller enkelsträngat (ss)
  • linjärt (lättare infiltrera genom) eller cirkulärt (lättare för polymeras att läsa av)
  • omgiven av kapsid (tät proteinstruktur)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad består kapsiden (skalet) av och vilken form har den (vem är mest stabil)?

A
  • Består av ett antal identiska proteinenheter (”bollar”) kapsomerer
  • Kapsidens form antingen helikal-eller oftast ikosaedral då den är mest stabil
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Kärnan plus kapsiden

A

Nukleokapsid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad är ett matrixprotein hos viruset?

A
  • Stödjande hölje under yttre hölje
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad innebär ett naket virus?

A
  • Bara nukleinsyra och kapsid.
    • Tåliga mot syra och torka
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad innebär ett enveloped virus?

A
  • Kapsid med omslutande lipidmembran (stulits från cell)
    • Viktigaste virulensfaktorn (styr hur virus hittar fram liksom
  • Höljeprotein (spikes) är en proteinenhet som sticker ut ur virion-ytan, består oftast av glykoprotein
    • Kan ibland skjutas iväg men sitter oftast fast
    • Kallas peplomer på adenovirus
  • Mindre tåliga och måste smittas via ”vätska”, ex aerosol, avföring, blod
  • eter förstör höljeförsedda virus, (en typ av typtestning)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Ge tre exempel på DNA-virus

A

Adenovirus, parvovirus, herpes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Ge tre exempel på RNA-virus

A

Ortomyxo (influenza) och paramyxo (mässling), HIV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vilka två typer av RNA samt DNA-virus finns det avseende kapsid?

A

RNA

  • Ikosahedral – fotboll – kan vara nakna eller inte
  • Helikal – tub – har alltid hölje

DNA

  • De flesta DNA är ikosahedrala
  • Comlex är speciell, liknar inte de andra (smittkoppor – utrotat)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Herpes - kapacitet att utveckla latent eller kronisk infektion, vilka herpesvirus tillhör alfa-herpesvirus?

Vad infekterar de?

A
  • Herpes simplex (genus) typ I och II (HSV-1, HSV-2), samt varicella zooster (vattenkoppar) (nr 3)
  • Infekterar sensoriska neuron och förmågan att ligga latent (HSV-1 Kan förekomma i många olika celler)
  • Snabbt replikerande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vilka herpesvirus hör till betatypen?

A
  • CMV (nr 5), cytomegalovirus, ca 70 % av befolkningen. Ligger ofta latent och är ofarlig så länge man inte är immunologiskt nedsatt. Infekterar B-, T-celler, monocyter mm. CMV bredast. Kan ge problem hos äldre, blodsjukdomar, lunginflammation
    • Bredast av dessa
  • Herpesvirus 6 (pussar från föräldrar)
  • Herpes 7 (cancer- och AIDS-patienter)
  • Långsam replikation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vilka herpesvirus hör till gammatypen?

A
  • EBV (Epstein-Barr-virus) (nr 4)
    • Infekterar B-celler och kan ligga latent i minnesceller. Har dålig replikationsförmåga. Körtelfeber
  • Herpesvirus 8 (ger godartade tumörer hos HIV-patienter (AIDS)
  • Långsam replikation
  • EBV bredast
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Hur kan herpesvirus störa/lura immunförsvaret?

A
  • Proteiner täpper igen TAP-systemet, förhindrar presentation av virala peptider på MHC klass I. (HSV-1)
  • Virala cytokiner
    • Ger Th2-immunsvar, immunsvaret stimuleras till B-celler och antikroppsproduktion som inte når virus då de är intracellulära (kan nås när de sprids och tillfälligt är extracellulära, men detta stoppar inte en viral infektion)
  • Bildar miljö runt cellen, tillåter inte att cytotoxiska T-celler hittar dit
  • Har förmågan att bilda syncyticum, vilket gör att de kan spridas ”icke-extracellulärt” och därmed inte upptäcks lika lätt av värdens immunförsvar
  • EBV kan ex störa transport till proteasom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Covid-19 (SARS Cov-2)

A
  • +ssRNA virus
      • betyder att det liknar cellens mRNA vilket gör att de kan passa med ribosomer direkt
  • Höljevirus
  • Human coronavirus (SARS) 30 kb (st)
  • Beta eller alfa corona
  • Var tredje förkylning
  • SARS utgör nykomlingen - covid-2 (19)
    • Ger lunginflammation: feber, torrhosta, dyspnea, huvudvärk, hypoxiaemia
    • 1-2 veckor inkubationstid
    • Ursprung troligen från fladdermus och mellanvärdar som mårdhund
45
Q

Vad innebär en virulensfaktor?

A
  • Specifik egenskap som ger upphov till virulens i cellen, hur virus kan överleva i aktuell cell och föröka sig
46
Q

Nämn ett par grupper av virulensfaktorer

A
  • Adhesionsfaktorer (höljeprotein)
    • Cell-receptorbindande strukturer
  • Invasionsfaktorer
    • Cellmembran-penetrerande mekanismer (fusion, endosom-frisättning) och avklädning
  • Viroporiner (göra porer i cellen)
  • Replikationsfaktorer/enzymer, toxiner, resistensfaktorer (om den mutera kraftigt), cytotoxiska enzymer, immunomodullerande faktorer (ex falska cytokiner), frisättningsegenskaper (från cellen)
47
Q

Beskriv paramyxovirus (mässling) utseende och vad de olika delarna gör

A
  • Icke segmenterat -ssRNA, helikal kapsid, matrixprotein, höljeprotein (hemaglutinin samt fusionsprotein som kan smälta samman med cellen och pumpa in i cellens cytoplasma
  • RNA-beroende RNA-polymeras sitter på -ssRNAt
    • Görs om till +RNA (mRNA typ), translateras till virala proteiner som byggs ihop till nya virus (knoppar av)
48
Q

Vilka mottagliga receptorer har paramyxo (mässling)?

A
  • CD150 sitter på alla lymfocyter (B- och T-celler), kan utrota dessa under 1-4 veckor, därför mkt infektionskänslig patient under denna period
  • CD46 finns på alla kärnbärande celler
49
Q

Var i cellen verkar paramyxoviruset (mässling)?

A

Cytoplasma

50
Q

På vilket sätt stör Paramyxoviruset (mässling) immunförsvaret?

A
  • Virala proteiner stör interferonproduktionen (inata immunförsvar) genom att störa signaleringsvägar, ex JAK/STAT, viktig virulensfaktor
51
Q

Hur sker paramyxovirusets (i form av mässling) utveckling (symptom)?

A
  • Kopliks fläckar ganska tidigt i munhålan
  • Inkubationstid 2 veckor och virusmängd peak varpå symptom med exanthem (mun och ögon först), hög feber, hosta, konjunktivit och nästäppa (värst smittorisk här)
  • Immunsystemet är extremt undertryckt under en period vid virus peak
  • Fortsatt hosta även efter 3 veckor
  • Kan utvecklas till encefalit (mkt ovanligt), långsam process, dödsdömd, ingen behandling
52
Q

Hur sprids paramyxovirus (mässling) främst?

A

Aerosol (viktigt) mkt effektivt

53
Q

När börjar immunförsvaret agera mot paramyxoviruset (mässling) och hur?

A

Antikroppssvar efter 14 dagar och livslångt försvar

54
Q

Vilket profylax finns mot paramyxoviruset (mässling)?

A
  • MRR-vaccination – mässling, påssjuka, rubella (1,5 år och 12 år), attenuerade (milda virus)
  • Antikroppar (gammaglobulin) från friskt blod som varit smittat
55
Q

Vad möjliggör genetisk shift hos influensaviruset?

A

Segmenterat genom

56
Q

Vad behöver influensaviruset eftersom det är ett -ssRNA-virus och varför?

A
  • Liknar inte mRNA så måste ha med sig RNA-beroende RNA polymeras i proteinform som då kan bilda +ssRNA som alltsåå kan läsas av ribosomer
57
Q

Varifrån kommer influensa?

A
  • Är en zoonos och finns hos änder och gäss normalflora (håller smittan flödande), dessa förflyttar viruset enligt årstidsväxlingar sprids sedan genom grisar till människa
58
Q

Vad är målvävnaden för influensa?

A

Respiratoriskt epitel

59
Q

Vilket förlopp har influensaviruset?

A
  1. Hemaglutinin binder till målcellen via sialinsyrareceptorer som ofta finns i slemhinnor i näsa, hals och lungor. Värdenzymer, bakterier (proteaser) eller NA klyver hemagglutinin (från H0 till H1,H2) på viruset varpå klatrinmedierad endocytos sker (virus omsluts intracellulärt i vesikel till endosom)
  2. Jonkanalen M2 (från viruspartikeln) pumpar in H+ i viruspartikeln (klär av sig) vilket frisläpper RNA, proteiner (även då RNA-beroende RNA polymeras) till cytosol som transporteras till cellens nukleus
    1. undantag” då RNA-virus normalt stannar i cytosolen
    2. M2 – mål för antivirala medel (blir inkapabel att klä av sig kapsid), men resistens uppstår lätt och även neuronala symptom
  3. RNA-beroende RNA-polymeras transkriberar (är också tjuv) komplementärt RNA vilket då ger +ssRNA (vmRNA)
    1. kan sedan transporteras till cytosol efter cap-snatching från cellens mRNA som byggs på vRNA
    2. Delar av +ssRNA stannar också i nukleus och replikeras genom RNA-polymeras som transkriberats i cytosol
  4. Translation och produktion av virusproteiner i cytosol av cellens ribosomer
  5. Kan sedan förpackas i Golgi till ytan av cellen (Ha och Na) eller till kärnan och forma nytt virus
    1. Effekt kan vara nedreglering av cellens mRNA-produktion och återanvändning av nukleotider för vRNA-syntes
  6. Kan då även förpackas till virus och -ssRNA transporteras ut från nukleus och omges med värdcellens fosfolipider som hölje när den lämnar och får då med sig Ha och Na på köpet
  7. Neuraminadas klipper bort viruset från cialinsyran
    1. antivirala medel kan verka på denna
60
Q

Hur infekterar herpesviruset (nr 4) Epstein Barr B-cellerna?

A
  • Infekterar epitelceller (kyssjukan) som sprider sig till B-celler på apikalsidan
  • EBV:s glykoprotein gp350 binder till komplementreceptor 2 (CR2/CD21) vilken uttrycks av B-celler, och gp42 använder B-cellens MHC klass II-molekyl som co-receptor. Detta leder till fusion av virusets hölje och cellmembranet, varpå viruset tar sig in i cellen. Väl där löses kapsiden upp och virusets genom transporteras till cellkärnan.
61
Q

Varför får vi symptom av Epstein Barr (herpes 4)?

A
  • Virus stimulerar till expansion av mängd B-celler (massiv mängd), heterogen expansion av antikroppar mot allt möjligt, ger svullnad i halskörtlar då Th1 CD4+ T-celler angriper B-cellerna genom sitt immunsvar
62
Q
  • Trötthet, feber, svullna lymfkörtlar, inflammerad hals/svalg, utslag i hud och mukosa, förstorad mjälte (palpabel), fysisk aktivitet avråds, förstorad lever (uppreglering av leverenzymer) (palpabel)

Vad tyder dessa symptom på?

A

Epstein barr (körtelfeber) (kyssjukan)

63
Q

På vilket sätter lägger sig Epstein Barr latent i kroppen och hur kan det väckas på nytt?

A
  • Ligger sedan latent i B-minnesceller.
    • Intracellulära nukleära proteiner (EBNA) reglerar viruset så det håller sig latent och slutar producera.
    • BZLF1 (zebra-proteinet) kan binda till EBNA och aktivera infektionen på nytt och kan då sedan bli onkogen (B-cells-lymfom) hos immunsvaga och smittbar igen vid reaktivering
64
Q

På vilken plats hamnar NLI i fråga om dödlighet i världen?

A
  • Luftvägsskadande sjukdomar (topp 3 dödsfall i världen) hjärtsjukdomar och stroke
  • Övervägande del virala infektioner (ÖLI, sinusit (bihålor), faryngit (svalg), bronkit
65
Q

Vilka ospecifika skyddsmekanismer har vi i de övre- och nedre luftvägar?

A
  • Övre luftvägar (huvud ner till svalg)
    • Lägre temp i luftvägar, cilirerat epitel (borstar uppåt), slemutsöndring, hostning, antimikrobiella peptider
  • Nedre luftvägar
    • Alveolära makrofager
66
Q

Var trivs rhinovirus bäst?

A

Övre luftvägar (< 35 grader)

67
Q
  • Virala riniter (nässlemhinna)
  • Bihålor (sinusit)
  • Faryngit

I vad ingår dessa?

A

Övre luftvägar

68
Q
  • Bronkit (luftrörskatarr), utrymme för syre blir mindre och mindre (barn har det värre)
  • Bronkiolit (kapillärbronkit)
  • Pneumoni (alveoler), här blir det farligt, kan ge läckage och vätska i lungor

I vad ingår dessa?

A

Lägre luftvägsinfektion

69
Q

Vilka är de fyra viktigaste virala luftvägsinfektionerna?

A
  • Ortomyxovirus –> influensa A, B och C
  • Coronavirus (SARS/MERS)
  • Respiratoriskt syncetievirus A, B (skräck för neonatala avdelningar)
  • Parainfluensa 1, 2, 3, 4A, 4B (kruppliknande symptom hos barn, svårt med syretillförsel)
70
Q

Nämn iaf tre ytterligare luftvägsinfektioner (som inte är lika vanliga/viktiga) som

  • Ortomyxovirus à influensa A, B och C
  • Coronavirus (SARS/MERS)
  • Respiratoriskt syncetievirus A, B (skräck för neonatala avdelningar)
  • Parainfluensa 1, 2, 3, 4A, 4B (kruppliknande symptom hos barn, svårt med syretillförsel)
A
  • Bocavirus
  • Rhinovirus (ÖLI)
  • Adenovirus A-F
  • Metapneumovirus
  • Echovirus
71
Q

Under vilka förhållanden smittar influensa som mest?

A
  • Temperatur (bäst vid 5 grader), luftflöde och luftfuktighet (bäst kring 20-35 %) viktigt
    • Ingen transmission vid hög temp och hög luftfuktighet
72
Q

Hur smittar influensa?

A
  • Droppar, aerosol (kan hänga i luften i minuter/timme), kontaktsmitta
    • Aerosol 5-7 meter
73
Q

Hur lång är inkubationstid vid influensa?

A
  • Inkubationstid 1-4 dagar
74
Q

Under vilket stadie är man smittspridare av influensa?

A
  • Virusavgivning startar 1 dag innan symptomen och pågår fram till 5 dagar efter symptomstart
75
Q

När och varför blir vi friska från influensa?

A
  • Virusmängden ökar snabbt
  • Interferoner börjar öka (immunceller och infekterade celler) efter någon dag och virusminskning sker
  • Antikroppar (IgA) börjar komma efter 1 vecka i slem i näsa och svalg
  • Neutraliserande antikroppar i blodet också
    • Allt ovan beroende av virusmängd du blir utsatt för
76
Q

Symptom vid influensa?

A
  • Feber
  • Trötthet
  • Huvudvärk, ont i halsen, torrhosta, rinit och nästäppa
  • Ömmande muskler, magproblem
77
Q

Okej, influensaviruset har infiltrerat kroppen, vad sker härnäst (mekanism kroppens celler)?

A
  • Epitelceller står för virusproduktion och de börjar skicka signalsubstanser (CXCL8, TNF, IL-1, CCL5) att de är angripna, även läckage, slemöverskott, slemproduktion (rinnande näsa osv), svullen submucosa, begränsad luftväg
  • Även nervsignalering av signalsubstanserna (vagus), kan ge tarmreaktion (ex diarré)
  • Luftvägshyperaktivitet genom cytokinchock (risk att vissa individer överreagerar)
78
Q

Vad är viktigt att tänka på hos äldre som haft influensa gällande Streptococcus. pneumoniae, H. influenzae eller Staphylococcus aureus som ofta finns som normalflora?

A

Cilierna tar skada vilket ger ökad mottaglighet för efterföljande bakterieinfektion, många äldre dör genom detta

79
Q

På vilket sätt styr sialinsyra om influensavirus kan binda in?

A

Human influensa har förmågan att binda/fästa till alfa-2,6-sialinsyra vilket möjliggörs av vinkeln på hemaglutinins glykoproteinstruktur

80
Q

Vad innebär genetisk shift hos influensavirus?

A
  • Segmentindelningen gör att RNA kan mixas med andra typer av influensor på ett enkelt sätt genom rekombinering, t ex genom att gris får influensa från människa och fågel, ger nya varianter av influensavirus
    • Kan också gå från människa till djur också förstås
81
Q

Vilken typ av infektion skulle du säga att detta tyder på och varför?

A
  • Kraftiga virusinfektioner som influensa kan ge ett CRP-värde över cirka 50 mg/L. Bakteriell lunginflammation ger ofta CRP-nivåer över 100 mg/L
    • Virusinfektioner som till exempel förkylningar, ger för det mesta ingen eller bara en liten höjning av CRP.
  • LPK knappt förhöjd talar också för virus
82
Q

Vad visar bilden?

A
83
Q

Vad innebär original antigenic sin/Hoskinseffekten?

A

Vid upprepad smitta av virus som liknar varandra bildar immunsystemet antikroppar mot den första virusvarianten, men undertrycker antikroppsbildning mot virus från senare exponeringar. Detta får ibland allvarliga konsekvenser.

84
Q

Diagnosen influensainfektion ställs vanligen utifrån klinisk bild och epidemiologiska uppgifter. Influensavirus kan påvisas i prov från nasofarynx med immunflouroscensteknik. Behandlingen vid influensa är främst “symtomatisk”, dvs. riktas mot patientens symtom. Antivirala läkemedel finns och ges i förebyggande syfte. Vad har vi mer för förebyggande åtgärder och vilket skydd ger det?

A
  • Vaccinering rekommenderas till svaga personer (t.ex. personer med känd hjärtlungsjukdom) samt till alla över 65 år.
  • Skyddet är 50-80%
    • Symtomen blir lindrigare hos de som insjuknar och komplikationerna färre. Skyddet mot dödlighet är 80-90%
85
Q

Vilket virus orsakar munsår, när får vi det och vad blir följden?

A

Herpes simplex virus typ 1 (HSV-1), vilket vi i allmänhet ådrar oss genom kyssar och nära kontakt med en person som har ett aktivt utbrott. När man smittats med herpesviruset förblir det i kroppen resten av livet. Utbrott kan utlösas av feber, infektion, stress, solbränna och födoämnesallergier

86
Q

Vilka åldersskillnader finns gällande symptom för Epstein Barr?

Vilka symptom får de drabbade?

A
  • Små barn får lätta symptom varför det är svårt att säga om de haft Epstein Barr
  • Tonåringar och vuxna blir ofta rejält sjuka 2-4 veckor
    • Trötthet
    • Feber
    • Svullnalymfkörtla
    • Inflammeradhals/svalg
    • Utslag i hud och mukosa
    • Förstorad mjälte (palpabel)
    • Förstorad lever (palpabel)
87
Q

Hur ser vi på fysisk aktivitet hos en patient med Epstein Barr?

A
  • Risk för“brustenmjälte” (men lågrisk)) dock avråds från fysisk sportaktivitet (första 3 veckorna), extra viktigt vid kontaktsport
  • Efter 3 veckor, lätt träning
88
Q

Hur kan vi diagnosticera Epstein Barr?

A
  • Vanligast i åldern 10-30 år
  • Har feber och halsont uppkommit nån månad efter närkontakt (6 veckor inkubation)
  • Palpation av mjälte, lymfnoder, lever
  • Blodutstryk: atypiska/ökat antal lymfocyter (CD8) perifert
  • Serologi
    • Snabbtest - IgM mot antigen på häst/får erytrocyt (låg sensitivitet)
    • Långsammare testning
      • Anti-VCA (Viral capsid antigen): IgM under pågående infektion (försvinner sedan)
      • Anti-VCA: IgG 2-4 v. efter symptom och resten av livet
      • Anti-EA (early antigen): IgG i akut fas och försvinner oftast efter 3-6 mån
      • Anti-EBNA (EBV nuclear antigen): uppkommer 2-4 mån efter symptom och finns sedan resten av livet
89
Q

Beskriv strukturen hos RSV?

Latinskt namn

Vad krävs för immunitet?

A
  • Paramyxovirus, -ssRNA (lång kedja), helikal kapsid och hölje. Två subtyper: A och B
    • Man måste infekteras av båda subtyperna för att bli immuniserad
90
Q

Vad hos RSV dämpar produktion av interferon i cellen?

A

NS1 och NS2

91
Q

Vilka luftvägssjukdomar orsakar RSV?

A
  • Orsakar alla luftvägssjukdomar, förkylning till pneumoni
92
Q

Hur smittar RSV?

A

Aerosol, droppsmitta och kontaktsmitta

93
Q

RSV

  • Epidemiologi
    • Orsakar alla luftvägssjukdomar, förkylning till pneumoni
    • Smittar via aerosol, inkubationstid på 4-5 dagar i övre luftvägarna (5-7 dagar i nedre luftvägarna)

När sker utsöndring av virus?

A

1-3 veckor efter infektion

94
Q
  • Nästan alla barn har varit infekterade av RSV vid 2 års ålder. Reinfektioner sker under hela livet
  • RSV har hög prevalens hos barn och högst spädbarnsdödlighet bland luftvägssjukdomar

Varför är det så farligt för små barn?

A
  • Barn har färre alveolblåsor varför de är mer känsliga
  • Barnet får inte fullgod immunitet (blir sjuk flera ggr)
95
Q

Varför är barn skyddade mot RSV upp till fyra veckor efter födsel?

A

Mammans antikroppar

96
Q

Hur tar sig RSV in i cellen och vad måste den göra innan den kan bilda nya viruspartiklar?

A
  • Virionets G-protein binder CX3CR1-receptorn på cellytan (TLR4 och heparansulfat proteoglykan kan också utgöra receptorer), framför allt i respiratoriska celler, smälter in/fusion (F-protein viktigt) eller endocytos
  • Replikerar efter ombildning till +RNA i cytoplasman och bildar nya viruspartiklar
97
Q

Vad infekterar RSV framför allt, vad frisätts och vad bildas?

A
  • Infekterar luftvägarna (frisätter IL-33) och det bildas också syncytier (jättecell med flera kärnor).
98
Q

Vilken patologisk effekt har RSV?

A
  • Invasion av luftvägsepitel och immunmedierad skada.
  • Nekros i bronker och bronkioler leder till sloughing (slem, fibrin och nekrotiskt material) i de mindre luftvägarna vilket barn har svårt att hosta upp.
  • Syncytier i luftvägarna kan attackeras av cytotoxiska T-celler, vilket skadar luftvägarna. RSV dämpar också Th1-svaret genom att stimulera syntes av IL-10. Barn har främst Th2-riktat immunsvar vilket ev bidrar till allvarlig sjukdom. Ger sammantaget stark rekrytering av monocyter, eosinofiler och neutrofiler (för mkt)
  • Många får bronkiolit och/eller pneumoni
99
Q

Vad kan försvåra ytterligare vid RSV?

A

Samtidig infektion av annan patogen, ex Rhinovirus

100
Q

Näsvingespel, svullna slemhinnor, ökad slemproduktion, svår andning (väsande) och cyanos, hosta, vanligt med öroninflammation

Vad kan detta vara symptom på?

A
  • Vanliga symptom vid RSV-infektion
101
Q

Behandling vid RSV?

A
  • Polyklonala antikroppar från donatorer (RSV-IGIV= till barn under 24 mån
  • Monoklonala antikroppar (Palivizumab) en ggr/månad till högrisk, dyr
102
Q

Beskriv Parainfluensas (paramyxoviridae) struktur

A
  • -ssRNA (en sträng), 10 gener, helikal kapsid, hölje
103
Q

Vilka olika typer av parainfluensa finns det?

A

5 olika serotyper (1, 2, 3, 4a och 4b).

104
Q

Vad menas med att parainfluensa är ett stabilt virus?

A

Låg antigendrift, ingen antigenshift och få mutationer

105
Q

Vad kallas också parainfluensa för?

A
  • Kallades tidigare falsk krupp men numera krupp orsakad av virus
106
Q

Hur smittar parainfluensa?

A
  • Höginfektiöst
  • Droppsmitta, aerosol och kontaktsmitta (kan leva 10 h på ytor)
107
Q

Beskriv parainfluensas patogenes

A

Infekterar epitelceller i slemhinnan i nasofarynx och sprids till nedre luftvägarna inom 1-3 dagar. Det är ett snabbdelande virus som kan orsaka syncytier och cellys. Virusfrisättning inom 1-3 veckor efter infektion

108
Q

Vilka symptom ses vid parainfluensa?

A
  • Förkylningssymptom, krupp, bronkiolit, lunginflammation, influensabronkit,
    • Krupp – glottis svullnar och stänger luftvägen