Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K4 IBI > Bakterier > Flashcards

Bakterier Flashcards

1
Q

Vilka fyra morfologiska typer av bakterier finns det?

A
  • Kocker, stavar, spiriller och spirochetter samt mellanting av dessa.
    • Filament kan bildas av bakterier som inte fullständigt knoppas av, vanligen hos stavar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Obligat/strikt anaerob

A
  • kan endast växa i frånvaro av syre (saknar enzymsystem för att oskadliggöra reaktiva syreradikaler)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Obligat/strikt aerob

A

Kan endast leva i närvaro av syre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Fakultativt anaerob

A

Kan leva i både närvaro och frånvaro av syre, men växer bättre i närvaro av syre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Mikroaerofil

A

Tycker om låga nivåer av syre (lägre än vad som finns i luften)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

På vilka sätt (7) påverkar två populationer av bakterier varandra?

A
  • Obligat – nödvändig
  • Mutualism – de kan inte delas upp utan kräver varandra
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Varför färgas gramnegativa och grampostiva bakterier olika?

A
  • Först färgas bakterien blå av kristallviolett.
  • Därefter löser aceton upp membranet hos den gramnegativa där den blå färgen tvättas ur. Detta sker inte helt hos den grampositiva vars cellvägg är tjock och den förblir därför blå.
  • Safarin tillsätts som röd färg vilket gör den gramnegativa röd till färgen och den grampositiva lila (Purple = Positive)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur är den gramnegativa bakterien uppbyggd?

A
  • LPS-molekyler (lipopolysackarider) på yttre membran
  • Yttre membran
  • Cellvägg
    • Tunn peptidoglykan
  • Periplasmatiskt utrymme (finns inte hos den positiva)
  • Inre membran
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Varför är gramnegativa bakterier mer känsliga för torra miljöer?

A
  • Pga yttermembranet som hålls samman av hydrofoba krafter
    • Därför tillhör de sällan normalfloran på huden utan oftare i mun/svalj, mag/tarmkanalen och andra fuktiga/blöta ställen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka tre delar består LPS av?

A
  • LPS består av en lipid, Lipid A som fäster LPS vid yttermembranet, Core-polysackaride (återkommande struktur) och ytterst Ospecifik-sackarid (även kallad O-antigen)
    • O- antigen ger upphov till antikroppar
    • Lipid A-delen är immunretande och ger via TLR-4 ett cytokinsvar med bla feber och akutfasproteiner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka typer av bakterier kan bilda endosporer?

A

Grampositiva (inte alla)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur är en grampositiv bakterie uppbyggd?

A
  • Cellvägg
    • Ttjockare peptidoglykan, lipoteikonsyra och teikonsyra
  • Cellmembran
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Nämn två sporbildare

A

Bacillus

Clostridium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka två komponenter har peptidoglykan?

A
  • N-acetylglukosamine (G)
  • N-acetylmuraminsyra (M)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur sitter peptidoglykanens två komponenter (N-acetylglukosamine (G) och N-acetylmuraminsyra (M) ihop?

A

Beta(1,4)-bindningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

På vilka sätt skiljer sig peptidoglykan hos gramnegativa respektive grampositiva bakterier?

A
  • Grampositiv har en glesare cellvägg, tjockare men mer porös struktur där större molekyler kan ta sig fram
  • Gramnegativ mer kompakt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är fimbrier?

A
  • Virulensfaktor
  • Gör att bakterier lättare fäster sig vid varandra eller andra organismers cellyta
  • Större antal än pili men kortare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är pili?

A
  • Gör att baktierer lättare fäster sig vid varandra eller andra organismers cellyta
  • Fungerar ofta som virusreceptor
  • Behövs för konjugation
  • Färre antal än fimbrie men längre
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Glykokalyx

A
  • Energidepå
  • Kolhydrater utanför cellen
    • Utanför yttre membranet (gramnegativ)
    • Utanför peptidoglykanet (grampositiva)
  • Bakterier som har dessa är ofta bra på att klibba fast, kan använda som bindning mot ytor (virulensfaktor)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur sker celldelning av bakterieren (övergripande)?

A
  • DNA samlat i nukleoid, hålls samman av proteiner
  • Förankras till cellytan vilket ger komplett genom i bägge dotterceller
    • Plasmider replikeras självständigt och slumpen avgör vilken dottercell de hamnar i
  • Efter DNA-replikering, syntes av cellvägg av makromolekyler i plasman, de släpper taget om varandra efter elongering, två dotterceller
  • Generationstid (från replikering till celldelning) vanligt med generationstid under timmen för bakterier (selektiv fördel)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka faser har bakteriens tillväxt?

A
  • Lagfasen (anpassningfas till medie)
  • Exponentiell tillväxtfas (kort generatonstid och snabb ökning/dubblering)
    • Generationstid anges vid exponentiell fas
  • Stationär fas, 4-10 h (varar ibland 0,5-1 dygn), lika många bakterier som dör som delar sig under platån, effekt av begränsningar i odlingsmediet
    • Utrymme
    • Näring
    • Produktion av metaboliter, kan vara toxiska (hämmar egen tillväxt)

Deklinationsfas, fler bakterier dör än delar sig (1-flera dygn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Bakteriofag

A

Virus som endast infekterar bakterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hos vilka bakterier finns flageller?

A

Gramnegativa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är flageller uppbyggt av?

A

Flagellin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilken struktur kan flagellen ha på cellen?

A
  • Polära (ena sidan eller mitt emot)
  • Peritricka (många flageller)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hur används flageller?

A

Energikrävande rörelser mot eller från signalmolekyl

  • Kemotaxis (koncentration av kolhydrat, pH-gradient)
  • Fototaxis (ljus)
  • Även temperatur
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur sker cellrörelser med hjälp av flageller?

A
  • Proteiner genererar energi som krävs för rörelser, medsols eller motsols
  • Peritricka – synkroniserad rörelse krävs för riktning åt ett håll
  • Polär – enkelriktad
  • Växlar mellan synkroniserade och osynkroniserade rörelser, attraktant påverkar bakterie i rätt riktning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

På vilket sätt kan bakterien lagra energi utöver glykokalyx?

A
  • Inkusionskroppar (kan utgöra stor del av cell)
    • Energidepå – energirika bindningar (ex poly-beta-hydroxybutyrat)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Räkning av celler

  • Varför? Bra veta vid ex urinvägsinfektion (infektion, normalflora, kontaminering etc), vattenkvalitet

Hur gör vi detta?

A
  • Totalcellräkning i mikroskopi, total volym och sedan delvolym i rutnät i mikroskop, räkna
  • Viable count – på agarplatta selektiv eller inte (ex genom närvaro vissa antibiotika), viktigt med spädning först så det går att räkna
  • Turbiditetsräkning – vi räknar även i viss mån döda/döende celler (optisk täthet), späds också, renkulturer (ej mixkulturer)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad kan stoppa bakteriers tillväxt?

A
  • Begränsad näringstillgång, utrymme, produktion av toxiska metaboliter
  • Konkurrens med andra mikroorganismer och organismer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Bakteriegenetik

  • Bakteriekromosomen är associerad till proteiner, ofta i kovalent sluten cirkulär molekyl (stabilitet)
  • Nukleoid – aggregerat tätt packat DNA (ej cellkärna)

Prokaryota cellen är också haploid, vilka fördelar ger detta?

A
  • Tar mindre plats
  • Snabbare replikation (hastighetsbestämmande steg)
  • Flexibilitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad kallas bakterierns extragenomiska DNA och vilka egenskaper har detta?

A
  • Dessa kodar för fördelaktiga men inga livsviktiga egenskaper
    • Kan bära på ex gener resistenta mot antibiotika
  • Autonom replikering
  • Kan sättas in i genom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Episom

A

Plasmid med förmågan att sättas in i genomet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Transformation

A

Överföring av fritt naket DNA till en cell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Transduktion

A
  • Virusmedierad (bakteriofagmedierad) DNA-överföring
  • Från en bakterie till en annan
  • Virus injicerar DNA som då innehåller bakterie-DNA
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Konjugation

A
  • Fertilitetsplasmid överför DNA genom replikation och genom sexpilus (kräver cell-cellkontakt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad medför mobila genetiska element gällande genetik?

A

Ökar den genetiska variationen och spridning av antibiotikaresistens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

IS-element (insertion sequence)

A
  • Gen som sitter mellan två inverterade repetitioner (50-100 baser) i genom eller plasmid
  • Tnp (transposas) klipper ut eller replikerar till annan plats på genomet eller plasmid
  • IS-element 700-1300 i baspar
  • Kan byta plats mellan varandra (ex kan IS-element från plasmid integreras i genom)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Transposon

A
  • 2000-100 000 baspar (kan utgöra stor del av plasmid)
  • Sitter IS-element på ömse sidor, gener emellan dessa
    • ex antibiotikaresistensgener som kan, str och bleo
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Hur kan en transposon förflyttas?

Hur kan vi känna igen en transposon i genomet?

A
  • Två möjligheter till förflyttning genom till plasmid eller plasmid till genom
    • Utklipp och insättning på nytt ställe (konservativ)
    • Kopiering från första till nytt ställe (replikativ)
  • Tnp (transposas) känner igen målsekvens (10-15 baser), homolog rekombination och duplicering av målsekvens vilket gör att vi kan se vart i genomet transposonen sitter eftersom det emellan dessa då sitter identifierade IS-element och kanske väl kända gener
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q
  • Organism som fått basparsförändring i sitt genom (gäller ej plasmider)
A

Mutant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vilka proteiner kan en punktmutation ge upphov till?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vilka är de fem större mutationerna som kan ske?

A
  • Deletion, duplikation, insertion, translokation, inversion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vad kan du utläsa av bilden och vad leder detta till?

A
  • Basparsanaloger
    • 5-bromouracil baspar istället med guaninU/cytosin (basparsutbyte liksom)
    • 2-aminopurin basparar istället med guanin/cytosin)
45
Q
  • Spontana mutationer (naturligt orsakade)
  • Inducerade (framkallade) mutationer (strålning, kemikalier)

På vilket sätt kan strålning påverka cellen?

A
  • Joniserande strålning (energirik med kort våglängd) – dödar celler
    • röntgen och gamma
  • Icke joniserande strålning – cellerna överlever med skador som cellen reparerar
    • UV-strålning
46
Q

Taxonomi

A
  • Klassificering, identifiering och nomenklatur
47
Q
  • Evolutionär historia hos organism. Likheter/skillnader i rRNA/DNA (ofta genom sekvensering) för att t ex kunna avgöra om två organismer tillhör samma släkte (dock finns vissa undantag), räkning i tid viktigt

Kallas för?

A

Fylogeni

48
Q

Hur kan vi bestämma en art utifrån nyckelmolekylen 16s rRN hos prokaryoter?

A
  • Mäter evolutionärt avstånd genom skillnader i nukleotid eller aminosyrasekvens i homologa regioner
  • 3 % skillnad ger olika arter vilket motasvarar 30 % skillnad i genomet
    • 18s rRNA – eukaryoter
49
Q

Hur namnger vi ett visst djur en växt?

A

Binominalt

  • Släktnamn och artnamn
50
Q

Hur ser ordningen ut taxonomiskt?

A
51
Q

Normalflora

  • Har utvecklats i symbios med värdorganism
  • Behövs som ett skydd för värdorganismen mot patogena mikroorganismer

Två typer, vilka?

A
  • Transienter – mikroorganismer som kan överleva, men ej föröka sig (de som landar på oss och sedan nöts av)
  • Residenter – mikroorganismer som dessutom kan föröka sig/kolonisera
52
Q

Vilken typ av bakterie är vanligast på huden och varför?

A

Grampositiva bakterier (tjockare lager peptidoglykan och tål uttorkning bättre, gramnegativ har också yttre membran som är mer känsligt för uttorkning)

53
Q

Ge exempel på ett par bakterier vanliga på huden

A
  • G+ främst (mer tåliga)
    • Staphylococcus (flera arter) – runda celler mer tåliga
    • Corynebacterium, Propionibacterium acnes
  • Acinetobacter (g-)
54
Q
  • Hudflora påverkas av omgivning, unga har mer mångfald och fler potentiellt patogena mikroorganismer, personliga hygienen, geografi, hur vi lever osv
  • Hur skyddar huden mot patogena mikroorganismer?
A
  • Mekanisk nötning
  • Torrhet
  • Näringsfattigdom
  • Låg temperatur
  • Svagt sur (pH <7), bakterier trivs ofta bättre högre (7,2-7,4)
  • Normalfloran (optimum kring 36-38 grader)
    • G- mer känsliga
55
Q

Munhåla

  • Komplex och variationsrik miljö; slemhinnor, tänder, tunga och saliv
  • Saliven: salter, spårämnen, enzymer

Antimikrobiell aktivitet genom framför allt två enzymer, vilka och funktion?

Ytterligare två mekaniska antibakteriella mekanismer?

A
  • Lysozym, (påverkar cellvägg) – bryter beta(1,4)-bindingar mellan N-acetylglukosamine (G) och N-acetylmuraminsyra (M)
  • Laktoperoxidas – skyddar mot mikrobinvasion på slemhinnorna. Bildar tillsammans med H2O2 och Cl- ett starkt naturligt antibakteriellt system som kallas laktoperoxidassystemet
  • Mekaniska mekanismer
    • Flöde genom saliven
    • Nötning
56
Q

Vad består biofilmen av på tänderna?

A

Sura glykoproteiner

57
Q

Vad binder på tändernas biofilm?

A
  • Orala Streptococcus (sanguis, sobrinus, mutans) – fackultativt aneroba (växer bättre med syre)
  • Allteftersom dessa bakterier växer bildas dental plack där även Actinomyces (anaerob) kan tillväxa. Därefter andra arter som Fusobacterium senare spirocheter
  • Mikromiljön i/på plack blir så småningom anaerob pga bakterier som växer på organiskt material
58
Q

Vad orsakar syraproduktionen på tänderna och vad leder den till?

A
  • Syraproduktion från dessa bakterier (speciellt S. sobrinus och S. mutans) gör att tandmaterialet (emalj) bryts ner – dental karies. Proteolytiska enzymer (lipas, proteas ex) bryter den mjukare underliggande vävnaden i tanden
59
Q

Så övergripande, på vilket sätt bryts tanden emalj ned och sedan den mjukare underliggande vävanden?

A
  • Alltså kemisk nedbrytning av emalj och senare biologisk nedbrytning
60
Q

Mag-tarm

  • Flera olika miljöer, mest slemhinneklädda ytor
  • Flora beroende av matvanor och ålder

Vilket pH och bakterier har magsäcken?

A

pH 2, få bakterier

61
Q

Mag-tarm

  • Flera olika miljöer, mest slemhinneklädda ytor
  • Flora beroende av matvanor och ålder

Vilket pH och bakterier har tunntarmen?

A

pH 4-5, enterokocker, laktobaciller

62
Q

Mag-tarm

  • Flera olika miljöer, mest slemhinneklädda ytor
  • Flora beroende av matvanor och ålder

Vilket pH och bakterier har tjocktarmen?

A
  • Neutralt pH
    • Fackultativa aneroba bakterier ex E. coli
    • Strikta anaerober ex fusiforma bakterier som Bacteroides, Clostridium, Enterococcus
63
Q

Vilket skydd mot patogener har vi överlag i mag-tarmkanalen?

A
  • Lågt pH i magsäck, proteolytiska enzymer
  • Snabbt flöde i tunntarm
  • Rikhaltig normalflora i tjocktarm
  • Slemhinna, tätt epitellager, sekret
64
Q
  • Organism som lever på eller i annan organism (värd), ofarlig eller inte
A

Parasit

65
Q

Patogenicitet

A

Förmågan hos ex bakterie/parasit att orsaka sjukdom

66
Q

Infektion

A
  • Etablering och tillväxt i värden av mikroorganismer som är potentiellt patogena
67
Q

Bakteriell virulens

A
  • Hur mkt av bakterien som krävs för patogenicitet (beroende av dess virulensfaktorer)
    • Graden av sjukdomsframkallande förmåga hos en bakterie som styrs av ex adhesionsmolekyler, toxiner osv
68
Q

Vad kallas denna form?

A

Fusiform

69
Q

Vilka tre typer av reaktioner kan ske på agarplattan?

A
  • Alfahemolyserande – Delvis nedbrutet där hemoglobinet oxideras, ses som grönt på plattan
  • Betahemolyserande – En fullständig hemolys där cellys av erytrocyten sker, ses som ett uppklarnat område runt utstryket
  • Gammahemolyserande – Ingen hemolys sker
70
Q

Vilket pH har vi i de olika områdena i GI?

Var trivs bakterier bäst?

A

Trivs bäst i colon

71
Q

Var i GI sker det mest biokemiska/metabola processer?

A

Tunntarm (lite i colon)

72
Q

Vilka bakterier (normalflora) har vi i de övre luftvägarna och vad lever de av?

A
  • Bakterier lever huvudsakligen i sekret (näring till bakterie) från slemhinnor, t ex stafylokocker och streptokocker (svalg, trivs bättre där det är varmt). Vissa av dem potentiellt patogena
73
Q

Hur skyddar luftvägar mot patogener?

A
  • Cilier som också bidrar till att upprätthålla flöde
  • Normalflora och sekretion i övre luftvägar
  • Trånga passager till nedre luftvägar (som i huvudsak är sterila)
  • I lungorna: makrofager (alveol)
74
Q

Vilka bakterier finns i urogenitalregionen? Vilka områden är sterila?

A
  • Urinblåsa – steril
  • Urinvägar uppströms – steril
  • Urinvägar nedströms – viss bakterieförekomst; ofta g- stavar och kocker, t ex E. coli, Proteus, Klebsiella sp, Neisseria sp
    • God adhesiv förmåga krävs pga ursköljning med urin
  • Vagina – varierande med ålder, rik bakterieflora t ex Lactobacillus spp
75
Q

Egenskaper i första steget i infektionsförloppet (associering) och dess virulensfaktorer

A
  • Ospecifik (ex nåt vi andas in eller äter), ofta svag bindning av bakterien till värden – reversibelt och ospecifikt
    • Virulensfaktorer – slem, kapsel, glykokalyx
76
Q

Andra stegets egenskaper i infektionsförloppet (adhesion) och dess virulensfaktorer

A
  • Ofta värd- och vävnadsspecifik, stark inbindning
    • Virulensfaktorer – fimbrier/pili (g-), icke-fimbriella adhesiner (adhesionsproteiner), sIgA-proteaser (sIgA finns i slemhinna)
77
Q

Tredje steget vi infektionsförloppet (tillväxt vid bindningsstället) och dess egenskaper

A
  • Tillväxt vid bindningsstället (där den adhererat) – kolonisering, först mikrokoloni (10-1000 tals), producerar olika enzymer (proteolytiska ex) vilket gör att de kan ta sig in
    • Tillväxten kan ske långt ifrån där de trivs som bäst
78
Q

Fjärde stegets (invasion) egenskaper vid infektionsförloppet och dess virulensfaktorer

A
  • Invasion – penetration in i värdorganism, vävnadsnedbrytande enzymer
    • Virulensfaktorer – produktion av hydrolytiska enzymer: proteas, DNAas, rörlighet med flageller ex genom kemotaxis/fototaxis mot eller ifrån, exotoxiner
79
Q

Efter invasion i infektionsförloppet kommer tillväxt i värdorganism

  • Vilka egenskaper har detta steg?
  • Vilka virulensfaktorer har denna?
A
  • Tillväxt i värdorganism – vävnadsspecifikt eller inte, ibland systemiskt (sepsis ex)
    • Virulensfaktorer – antibiotikaresistens (vår normalflora producerar också), sideroforer (järnfångande protein (järn=bristvara)), exotoxiner (orsakar ex vävnadsskada/inflammation och bakterie kan spridas/gå in i cell)
80
Q

Bakteriellt försvar mot immunsystemet är viktigt i infektionsförloppet, hur kan det komma till uttryck?

A
  • Resistens mot fagocytos/avdödning
    • Kan ex tillväxa i den fagocyterande cellen
    • Toxiner
    • Intracellulär överlevnad
    • Resistens mot antibiotika
81
Q

Sista steget i infektionsförloppet (spridning av bakterier) kan sker på tre sätt, vilka?

A
  • Cell till cell
  • Intracellulärt
  • Via cirkulationssystemen (också utan sepsis)
82
Q
  • Bakteriellt försvar mot immunsystemet

​Vilka virulensfaktorer kan detta innebära?

A

Exotoxiner, hydrolytiska enzymer, bakterieprodukter som ger autoimmunt svar (antikroppar ex kan alltså korsreagera), endotoxin (LPS lipid-A kan ge inflammatoriskt svar) och andra cellväggskomponenter, sIgA proteaser, variation i ytantigen ex förändrat LPS O-antigen

83
Q

Vad är ett exotoxin?

A

Protein (aktivt utsöndrat) som kan skada värden genom att förstöra celler eller störa dess metabolism. Både g+ och g- kan producera

84
Q

Vad är ett endotoxin?

A

Ämnen hos bakterieceller som kan vara toxiska, är till skillnad från exotoxiner inget som bakterierna aktivt utsöndrar

85
Q

På vilka tre sätt kan exotoxin namnges?

A
  • Efter vilken celltyp som påverkas (cytotoxiner, neurotoxiner, leukotoxiner, hepatotoxiner)
  • Efter vilken bakterie som producerar dem (difteritoxin, koleratoxin)
  • Efter aktivitet (enzymatiskt t ex)
86
Q

Vilka tre typer av exotoxiner finns det?

A
  • AB-toxiner
  • Membransförstörande toxiner
  • Superantigener
87
Q

Vad gör de olika delarna i ett AB-toxin och hur tas det upp?

A
  • Består av två delar och kan vara enkla med AB eller mer komplexa ABBBBB…, ex difteritoxin, koleratoxin, tetanustoxin
    • A = aktivitet
    • B = bindning
    • B-delen binder och AB kan tas upp genom endocytos alternativt A tas upp genom translokation direkt och utöva enzymatisk aktivitet i cytoplasma
88
Q

Vad innebär ADP-ribosylering hos ett AB-toxin?

A

A-delen sätter på ADP-ribosylgrupp på målprotein kovalent och målmolekylen inaktiveras, kan vara ex en elongeringsfaktor i proteinsyntesen (difteritoxin som inaktiverar EF2)

89
Q

Ge två exempel på hur membransförstörande toxiner kan verka

A
  • Porbildande toxin – sätter sig i värdcellens membran och bildar porer eller kanaler, ingen enzymatisk aktivitet, kilar in sig i membranet och molekyler kan strömma in/ut, leder till lys
    • Listerio-lysin (listerioa monocytogenes) – bred, porbildande cytotoxin – bakterien undkommer fagocytos
  • Fosfolipas, tar bort en fosfatgrupp från fosfolipiden, destabilerar membranet – cellen lyserar
90
Q

Hur kan ett endotoxin med superantigenegenskaper verka?

A
  • Stimulerar effektivt T-celler att frisätta cytokiner (ex streptococcus pyogenes, staphylococcus aureus), riskerar leda till chock, ev livshotande
91
Q

Cellväggskomponenter

  • Endotoxin (LPS)
    • Hos G- och frisätts när denne lyserar

Vilka effekter kan dess delar få?

A
  • Lipid-A toxiskt effekt genom komplementaktivering och stimulering av cytokinfrisättning (mest toxisk), inte lika toxisk som superantigen
  • Core-polysackarid
  • O-antigen – variabel struktur (kan ge upphov till antikroppar)
92
Q

Vilka två typer vanliga av cellväggskomponenter kan frisättas från G+ vid lys?

A
  • Peptidoglykanfragment
  • Teikonsyra/lipoteikonsyra
93
Q
  • Gener kodande för virulens/strategier uttrycks ofta under endast kort tidsperiod under tillväxtförloppet eller under vissa miljöbetingelser
    • Sparar energi genom detta
  • Ofta en samordnad reglering av uttrycket av virulensgener

Vad brukar virulensgener vara samlade i och hur kan de spridas?

A
  • Hos ex E. coli samlade i sk ”pathogenicity islands” som ofta sitter i mobila genetiska element (transposon/IS-element) vilka kan spridas genom horisontell genöverföring
  • Horisontell överföring av virulensgener genom konjugation
94
Q

Ge exempel (minst fem) på hur reglering av virulensegenskaper kan påverkas av yttre faktorer hos minst tre bakterier

A
  • Kemisk/fysikaliska betingelser kan påverka genuttrycket
    • Bordetella pertussis (kikhosta) – temperatur, sulfat, nikotinsyra
    • C. diphteriae - järn
    • E. coli – kolkälla, temperatur, järn
    • L. monocytogenes – temperatur
    • S. aureus – tillväxtfas
    • V. cholerae – osmolaritet, pH, temperatur, koldioxid, järn
95
Q

Varför får vi symptom vid en bakterieinfektion?

A
  • Alltid kombination av skada mikroorganismen tillfogar och immunförsvarets reaktion på infektionen
    • Ofta är immunförsvarets reaktion mest skadlig
96
Q

Bakteremi

A

Bakterier i blodet

97
Q

Organdysfunktion sekundärt till bakteriell infektion

A

Sepsis

98
Q

Kan alla bakterier som kan leva på/i oss också orsaka sjukdom?

A

Ja i principip men så länge vårt immunförsvar fungerar är det bara de mest virulenta stammarna som kan orsaka skada

99
Q

Nämn minst 7 barriärer/mekanismer för mikroorganismer på/i vår kropp som inte hör till adapativa immunsvaret

A
100
Q

Vilka viktiga endotoxiner har G+ och G-?

A
  • G- = LPS
  • G+ = Peptidoglykanfragment (innefattar bland annat teikonsyra och lipoteikonsyra)
101
Q

Vad säger nitrit i ett urinprov?

A
  • Nitrat (från mat och vatten) ombildas till nitrit av vissa bakterier i urinen. De flesta bakterier som brukar orsaka urinvägsinfektion kan bilda nitrit. Men det förekommer också bakterier som inte har den förmågan
102
Q

Varför kan det vara viktigt att ta reda på foki även om vi känner till bakterien och har satt in antibiotika?

A
  • Ibland räcker det inte med antibiotika
    • Ex hos pneumokocker som ger pleurauträde, bakterien finns i sådan mängd att den tillväxer igen
103
Q

Vad förmedlar bilden?

A

Biofilmskonceptet

  • Röda är aktiva bakterieceller
  • När de adhererat blir de större och mer svampliknande (metabolt inaktiva)
  • Olika bakterier, matrix av biologiska molekyler, kolhydrater, lipider, proteiner, kroppsegna celler, döda/döende celler – dåligt flöde i biofilm (vissa bakterier nedreglerar sin aktivitet)
  • Undviker immunsförsvaret då de är inklädda
  • Quorum sensing – feromonpeptider, när densiteten blir för hög i biofilmen går signaler till yttersta skiktet som släpps loss
104
Q

Vad är G+ motsvarighet till G- endotoxin (lipopolysackarid)?

A
  • Peptidoglykanfragment
  • Teikonsyra
  • Lipoteikonsyra
105
Q
  • Ej sporer
  • Fackultativt anaeroba
  • G+
  • Kocker och växer i kedjor
  • 37 C grader optimum
  • Ofta laktatproducerande
  • Kan delas in i alfa- eller betahemolyserande stammar
  • Även ibland utefter kolhydratantigen

Vilken bakteriefamilj?

A

Streptokocker

106
Q

Från munhåla är det vanligt att en viss familj av bakterier sprider sig och orsakar endokardit, vilken?

A

Streptokocker (alfa-hemolyserande)

107
Q

Vilken typ av bakterie är Clostridium botulinum?

A

G+ stav, strikta anaerober, endospoproducerande

108
Q

Clostridium botulinum

Hur blir man smittad av denna och vad är patogenesen?

A

Bakterien växer i t ex livsmedel (konservburkar), räcker att få i sig toxinet, Botulinum toxin blockerar acetylkolin som därmed inte kan ge muskelkontraktion, detta ger förlamning

K4 IBI (21 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions