Viktigt från typfallen Flashcards
Rino, 72 år
Ringer sin vårdcentral pga. lindrig återkommande näsblödning.
Vilka frågor ställer du till patienten och vilka råd ger du till patienten?
- Blöder det mycket? Hur länge har det blött? Brukar du blöda? Stannar det? Bägge sidor? Pulserande eller stillsamt? Allmäntillstånd?
- Orsaksfrågor: trauma läkemedel (Waran/DOAK), har du högt blodtryck? Petat i näsan?
- Råd: Snyt ut blodklumpar, sitt upp, tryck där framme (plexus Kiessebachs sitter där) i minst 20 min utan att titta efter om det slutat. Isbit eller iskallt vatten att spotta ut..
När ska patienten söka vård vid näsblod? Men vad är viktigt när det ska sluta blöda?
- Om det inte slutar blöda (15-30 min), blöder mkt, patienten blir sämre etc.
o Konstant tryck
Rino, 72 år
Ringer sin vårdcentral pga. lindrig återkommande näsblödning.
Samma patient som ovan kommer nu till din mottagning på vårdcentralen. Han har följt råden och det har fungerat bra initialt. Sedan i natt har han dock fått kraftigare näsblod som har kommit och gått. Det började blöda spontant. Patienten försökte stoppa blödningen med en bomullstuss och lyckades initialt men efter någon timme har han återigen fått kraftig näsblödning. På din mottagning blöder patienten fortfarande. Patienten är uppgiven och undrar varför han får näsblod.
Hur hanterar du situationen?
- Lugna, det kommer bli bra
- Snyt ut, sug i näsan
- Undersök
- Sväll av och bedöva
o Lidokain och adrenalin - Undersök igen
- Hitta kärlpipan
o Diatermera (kärlpipa) eller silveretsa (diffusa blödningar)
o Rapid rhino
Vilket symtom kan ge vägledning att det handlar om en främre/bakre (bakom konka media) näsblödning om patienten inte har någon pågående näsblödning?
- Om det runnit blod bakåt i svalget talar det mer för bakre
o Sväljer blod – bakåt
Vilka andra faktorer tänker du på hos patient med näsblödning (utöver plexus Kieselbachi som kan blivit retat/utsatt)?
- Yngre patient även genetiska sjukdomar
- Juvenilt angiofibrom
- Blodmalignitet
- Tumörer
- Cellgifter/strålning
- Blodförtunnande?
- Påverkad av förlorat blod (hjärtsjuk ex)
- Morbus Ossler (ärftlig sjukdom med kärlmissbildningar)
Finns det behov för blodprovstagning?
- Om det kliniskt talar för det ja.
Vilka prover är då viktiga?
Hb, PK-INR (Waran), TPK och APTT
När remitterar du patienten till öronkliniken vid näsblödning?
- Svårare blödning (behov av etsning/embolisering), ensidig blödning som inte har godartad förklaring, något som tyder på tumör
- Allmänpåverkan
Vilket svar ger du till patienten om varför han har fått näsblödning (en benign sådan alltså)?
- Oftast plexus Kiesselbachs, annars berättar jag om kärl, ömtåligt i näsan, ökad blödningsrisk vid vissa läkemedel
- Hypertoni, torr slemhinna, överanvändning av avsvällande nässpray
Vilka egenvårdsråd ger du till patienten med näsblödning?
- Håll nässlemhinnan mjuk och smidig.
o Mjukgörande olja, sköljning med koksaltlösning.
o Peta inte näsan
o Vaselin och nosa in - Annars sitt upp, luta dig fram, kläm på näsans mjuka delar i 20 min (se inte efter innan dess)
Fagin, 65 år
Söker pga. klumpkänsla i halsen sedan några månader tillbaka. Han upplever att det finns något som sitter i halsen och som irriterar. Känner ofta behov av att harkla sig för att få bort klumpen. Han förnekar andningssvårigheter. Han brukar ha problem med sura uppstötningar och har ett känt hiatusbråck. Medicinerar med protonpumpshämmare vid behov. Fagin är frisk för övrigt och äter inga andra mediciner. Han har aldrig rökt.
Hur resonerar du kring patientens symtom?
- Dysfagi/globuskänsla kan ha många orsaker
o Psykogena, reflux, esofagit, akalasi, struma, divertiklar, motorikrubbning, striktur, tumör, främmande kropp etc
Fagin, 65 år
Söker pga. klumpkänsla i halsen sedan några månader tillbaka. Han upplever att det finns något som sitter i halsen och som irriterar. Känner ofta behov av att harkla sig för att få bort klumpen. Han förnekar andningssvårigheter. Han brukar ha problem med sura uppstötningar och har ett känt hiatusbråck. Medicinerar med protonpumpshämmare vid behov. Fagin är frisk för övrigt och äter inga andra mediciner. Han har aldrig rökt.
Vilka undersökningar utför du på mottagningen?
- Status mun, fiberskopi
- Neurologisk undersökning eventuellt
Fagin, 65 år
Söker pga. klumpkänsla i halsen sedan några månader tillbaka. Han upplever att det finns något som sitter i halsen och som irriterar. Känner ofta behov av att harkla sig för att få bort klumpen. Han förnekar andningssvårigheter. Han brukar ha problem med sura uppstötningar och har ett känt hiatusbråck. Medicinerar med protonpumpshämmare vid behov. Fagin är frisk för övrigt och äter inga andra mediciner. Han har aldrig rökt.
Vi gör status mun, fiberskopi och för säkerhets skull neurologiskt status, allt är normalt.
Hur går du vidare med denna patient?
Globus är vanligt, eventuellt avsluta utredningen
Fagin, 65 år
Söker pga. klumpkänsla i halsen sedan några månader tillbaka. Han upplever att det finns något som sitter i halsen och som irriterar. Känner ofta behov av att harkla sig för att få bort klumpen. Han förnekar andningssvårigheter. Han brukar ha problem med sura uppstötningar och har ett känt hiatusbråck. Medicinerar med protonpumpshämmare vid behov. Fagin är frisk för övrigt och äter inga andra mediciner. Han har aldrig rökt.
Han beskriver att han den senaste tiden har märkt att det går trögt med sväljningen. Upplever att maten inte riktigt kommer ned i magen utan att den stannar högre upp. Det har hänt att
han vaknar på nätterna och känner av matrester i munnen (sänkedivertikel).
Finns det några anamnestiska uppgifter som du skulle vilja komplettera anamnesen med?
- Hur lång tid tar en måltid, ändring av matvanor. Kan han svälja sina tabletter? Blod från munnen?
- Hereditet
- Alarmsymtom
o Viktnedgång, nattliga svettningar - Samsjuklighet
o Parkinson - Smärta
Fagin, 65 år
Söker pga. klumpkänsla i halsen sedan några månader tillbaka. Han upplever att det finns något som sitter i halsen och som irriterar. Känner ofta behov av att harkla sig för att få bort klumpen. Han förnekar andningssvårigheter. Han brukar ha problem med sura uppstötningar och har ett känt hiatusbråck. Medicinerar med protonpumpshämmare vid behov. Fagin är frisk för övrigt och äter inga andra mediciner. Han har aldrig rökt.
Vi gör status mun, fiberskopi och ett neurologiskt status som utfaller normalt.
Samma patient beskriver att han den senaste tiden har märkt att det går trögt med sväljningen. Upplever att maten inte riktigt kommer ned i magen utan att den stannar högre upp. Det har hänt att han vaknar på nätterna och känner av matrester i munnen (Zenkedivertikel).
Vi frågar förstås om
- Hur lång tid tar en måltid, ändring av matvanor. Kan han svälja sina tabletter? Blod från munnen?
- Hereditet
- Alarmsymtom
o Viktnedgång, nattliga svettningar - Samsjuklighet
o Parkinson - Smärta
Hur går du vidare med patienten med infon om det han upplever om nätterna?
Differentialdiagnoser?
- SVF gastroskopi eventuellt
- Eller remiss ÖNH
o Esofagos/farynxröntgen - Psykogena, reflux, esofagit, akalasi, struma, divertiklar, motorikrubbning, striktur, tumör, främmande kropp etc
Fredrik, 35 år
Del 1
Söker pga. besvärlig nästäppa sedan flera år tillbaka. Han har en känd allergi sedan barndomen och besväras av rinokonjunktivit under vår och sommar. Har testat olika mediciner men tycker inte att de hjälper. Nästäppan har förvärrats de senaste åren och finns nu året runt. Fredrik uppger att han måste andas genom munnen hela tiden och snarkar dessutom mycket pga. nästäppan. Han är frisk sedan tidigare. Intar inga läkemedel. Har aldrig rökt
Med vilka frågor vill du komplettera anamnesen?
- Fler i hushållet med liknande besvär
o Blir det bättre vid semester - Arbetsmiljö
o Bättre vid semester - Husdjur
- Trauma mot näsan
- Sidoskillnader, blöder du näsblod
- Infektionssymtom
o Symtom från bihålor (värk ex), tandsmärta, illaluktande
o Nedre luftvägssymtom - Överkonsumtion av näsdroppar
- Känner du dofter? (polyper)
- Andningsuppehåll, dagtrötthet
- Läkemedel i övrigt
- Övriga sjukdomar
o Astma - Allergi har du alltså, mot vad?
Lukas 4 år
Senaste året har Lucas, 4 år, haft sammanlagt tre episoder av akut mediaotit varav enbart den
senaste har behandlats med antibiotika. Initialt blev han förbättrad av insatt behandling men så
småningom fick han återkommande värk i öronen framförallt när han sov, men tidvis även dagtid.
Lucas klagar ibland över ett konstigt ljud i öronen. Föräldrarna har noterat att han frågar ofta ”vad?”
och att han har börjat höja rösten när han pratar. Även på förskolan upplever man att Lucas inte
hänger med så som han brukade. Föräldrarna är oroliga över att infektionen aldrig riktigt har läkt ut
samt undrar över Lucas hörsel.
Vilka undersökningar utför du och vilka fynd förväntar du dig vid undersökningen?
- Öronmikroskop
o Valsalva
o Ev testa rörlighet med ballong - Tympanometri
- Fiberskopi
- MoS
- Förväntar mig att finna något vid öronstatus, ex en sekretorisk mediaotit som komplikation till hans tidigare AOM
